Att färdas långsamt

Jag tycker om att färdas långsamt. Att jag har tid på mig när jag ska någonstans. Att jag kan stanna några gånger längs vägen, inte bara köra mellan punkt A och B. 

Idag åkte vi från Hede hem till Duved. Då var det älskade maken som plötsligt sa: Kanske vi ska stanna i Storhogna och äta lunch? OM vi skulle! Frågan gjorde mig överlycklig! Så vi stannade till på M och jag åt jordens godaste haloumiburgare.
Att stanna längs vägen då och då höjer kvalitén på resandet. Höjer kvalitén på själva livet. Att stanna på ett mysigt café för en kaffe och en bulle. Att stanna och ta en glass och blicka ut över vackra vyer. Att stanna och äta medhavd matsäck…
Men idag, som sagt, haloumiburgare på mycket mysiga M.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *