Livet

Här sjöng jag idag

Eller kanske inte precis här, utan några kilometer bort, i Kalls församlingshem. Men jag var bara tvungen att stanna längs vägen och ta en bild. Kallbygden är så oerhört vacker! Alldeles särskilt en sådan här dag då solen skiner, då fjällen och skogarna speglar sig i sjön, då ängarna lyser gröna.

Jag hade förmånen att sjunga visor i Kall idag för en trevlig och intresserad publik. Jag sjöng visor efter Märta Lindqvist, jag sjöng Björn Afzelius och Thorsten Bergman. Det var jag och min gitarr, och jag märker att gitarrlektionerna under hösten faktiskt gjort skillnad med mitt spelande. Framför allt med mitt självförtroende. Det är kul att spela nu!
När jag åkte hemåt igen lyssnade jag på Mari Jungsteds senaste bok ”´Det andra ansiktet”. Det är något visst att susa genom ett bedårande sommarlandskap och samtidigt lyssna på bok. Sedan jag kom hem har jag gjort mitt träningspass ute på altanen, ätit sommarens första jordgubbar, varit på Ida-Majas och de andra tjejernas gymnastikuppvisning, och ätit middag med familjen på restaurang Jämten här i Duved. En klart bra dag!
Livet

Att få vara en mamma

Igår var det Mors dag, och det är min bästa dag! Tänk att jag fick bli en mamma! Och tänk att jag fick bli mamma till en så fantastisk dotter som vi har! Att bli förälder är ingen självklarhet, inget att ta för givet. Jag riktigt avskyr uttrycket att ”skaffa barn”. Nej, vi ”skaffar” inte barn, vi får i bästa fall ett barn eller flera. Barn är gåvor, de bästa gåvorna. Jag är fylld av tacksamhet!
Det här fina armbandet fick jag i Morsdagspresent av dottern. Det har hon gjort till mig. Så fint!

Tårtorna måste ni också få se. När jag kom upp igår morse hade älskade maken redan åkt till stallet där det var städdag. Innan han for hade han bakat tårtor till mig och till de elva (!) tjejer som bodde över. Dottern hade kalas med övernattning, så denna morsdagsmorgon fick jag fira med ett gäng härliga elvaåringar! Och vilka fina tårtor! M som i Mor…

Och här en bild på mor och dotter. En suddig bild, men dock en bild på oss två.
Livet

Livet i kyrkan och kyrkan i livet

Igår kväll fick vi uppleva en fantastisk kväll i Duveds kyrka. Alla församlingens barnkörer, församlingens Unga blåsare, Årekören och musiker bjöd på en härlig konsert! Många hade kommit för att lyssna, och alla verkade glada och berörda av musiken. Det är något särskilt  med musiken i kyrkan! Det är något särskilt när människor i olika åldrar kommer samman kring musiken!
Konserten hade två olika delar. Den första delen var fylld av sommarsånger, den andra delen handlade om hur vi är mot varandra. Och det är mäktigt när körerna sjunger tillsammans om varje människas lika värde, om att alla får vara med, om att alla är betydelsefulla. Jag tänker att det betyder något att barn får sjunga sådana texter, att de orden faktiskt gör skillnad. Inte bara hos barnen förstås, men kanske mest hos dem. Och då sitter jag där i kyrkbänken som både stolt mamma och stolt präst och tänker att nu är liv i kyrkan. Och en sådan här kväll tror jag många faktiskt också känner att kyrkan är mitt i livet.

Idag har jag gått in och ut från altanen. Det har i ena stunden varit soligt och varmt, i nästa stund kallt och blåsigt. Men jag gläds över att ha altandörren öppen och kunna vara där ute rätt mycket. Gläds över blommorna på bron som jag planterade igår, gläds över den makalösa vyn över Skutan.

Livet

Att släppa alla måsten och borden

Idag har jag haft en 8-17-arbetsdag. Förmiddagen innebar administration och planering på kontoret, på eftermiddagen var det kontraktskonvent. När jag kom hem åt jag middag med familjen, åkte iväg med sopor, och skulle precis börja jobba bort en del från min rätt långa att-göra-lista, när jag tittade ut. Jag tittade ut och såg att solen sken, satte på mig träskorna och gick ut. Alltså, sommaren har kommit! Bara så där! Pang, liksom! Nu är gräsmattan grönskande grön och behöver klippas. Nu börjar ogräset växa i rabatterna och i grusgångarna. Nu växer gullvivorna i massor i vår dikeskant. När hände det här? Hur gick det till?
Och jag slogs av att det är ju precis det här jag väntat på och längtat efter! Precis det här! Så jag bestämde mig för att släppa alla måsten och borden. Jag bestämde mig för att strunta i den långa att-göra-listan. Jag bryggde mig en kopp kaffe istället och satte mig i solen. Jag satt där och bara njöt av att sommaren äntligen är här!

Livet

Hemma igen. Försöker smälta intrycken.

I går kväll var vi hemma i Duved igen. Vi lämnade ett solflödande Gotland om morgonen och anlände många timmar senare till ett grått, kallt, regnigt Jämtland… Så kan det vara. Jag har jobbat en del idag, men också försökt finna ensamma och tysta stunder för reflektion och skrivande. Jag behöver fånga upp vad jag varit med om de här dagarna, behöver smälta intrycken och reflektera. Någon klok människa sa det till mig en gång: Leva, reflektera, leva, reflektera. Det är så vi behöver göra. Och för mig är det livsnödvändigt. Jag kan inte bara ”leva på”, jag behöver stanna upp och på något vis hinna ikapp.
Så jag funderar över min vecka på ”bokturné”. Funderar över vackra platser jag fått besöka, över människor jag fått möta, över de bokpresentationer/föreläsningar jag fått göra. Det känns som om jag upplevt så mycket under dessa dagar. Jag är djupt tacksam över denna möjlighet! Och jag känner så starkt att det är precis så här jag vill leva: Få arbeta varannan vecka i Åre församling med allt vad det innebär, och ha de andra veckorna fria för skrivande, sjungande och föreläsande.
Vyn över Visby i lördagskväll var helt makalös och jag glömmer den aldrig, men nu är det underbart att vara hemma! Hemma hos älskade dottern, hemma i vårt hus, hemma med allt det som är vårt liv. Trots gråhet, kyla och regn.

Livet

I Ingmar Bergmans fotspår

Alldeles intill Visbys församlingshus växer det här fantastiska trädet. Jag gick förbi det i morse på väg till en föreläsning med Caroline Krok. Hon talade om Ingmar Bergman, om hans relation, eller icke-relation till Gud, om några av hans filmer och deras gudsbilder. Hon berättade också om den gång hon själv träffade honom. Han hade kommit fram till henne i samband med en föreläsning hon höll. Ingmar sa: ”Får jag ställa en fråga till biskopen?” Hon sa att det gick bra. Hans fråga var kort och omedelbar: ”Varifrån kommer musiken?” Hon svarade: ”Från Gud. Precis som all kreativitet kommer från Gud. Också din, Ingmar Bergman.” Så oerhört stort att hon sa de orden!

Efter föreläsningen åkte Leif och jag till Fårö. Inte bara för att det är Ingmars ö, där han hade ett av sina hem, utan också för att jag älskar Fårö. Det är något mycket speciellt med den ön. Jag är mycket förtjust i museet, men vi var inte in där idag, vi bara passerade.

Vi åkte istället till några av öns raukar, satt där och fikade och tittade ut över havet.

Sedan gjorde vi det som oändligt många människor gjort – försökte hitta Ingmar Bergmans hus. Och vi hittade det faktiskt. Väl inbäddat i grönska men ändå nära havet. Vilken oas! 

En härlig dag blev det i Ingmar Bergmans fotspår.
Livet

Löptur och föreläsning

Det är lite annorlunda att springa i Visby i jämförelse med hemma i Duved… Att springa vid havet, höra vågorna slå mot land, känna doften av salt, se allt omkring som grönskar och blommar. Underbart! Samtidigt som jag tycker så mycket om att springa bland fjäll och i skog där hemma… Jag var ute i en timma. Hann i huvudet strukturera mitt föredrag och justera en del saker.

När jag kom tillbaka till hotellet åt vi en god frukost och drack kaffe.

Nu är jag piffad och fixad och redo att gå upp till församlingshemmet intill domkyrkan där jag ska föreläsa om en stund.

Livet

Vackra Visby

Sent igår kväll, eller snarare inatt, anlände vi med färjan till Visby. Vi checkade in på vårt hotell och somnade gott. Imorse fick vi se hur hotellet faktiskt ser ut. Det är en vacker plats.

Vi är här för att jag i morgon ska föreläsa under Gotlands kyrkvecka. Det fanns idag en hel del spännande föreläsningar och seminarier att gå på. Jag valde ett seminarium om kyrkogårdsteater – intressant! Hoppas på att kunna höra något sådant någon dag. I övrigt har vi strosat runt en del under dagen, och suttit på uteserveringar, vilket är bland det bästa jag vet. Det är kallt i luften men solen värmer.

När vi kom till domkyrkan idag fick alla deltagare en påse med böcker och annat. Det var lite komiskt att kika ner i den och se sig själv i två upplagor…

Efter kvällsmässa i domkyrkan gick vi till en restaurang för att äta en sen middag. Vi var inte jättejungriga, så en Toast Skagen blev alldeles perfekt. Mycket god!

I morgon ska vi börja dagen med en löptur längs havet. Så det är bäst jag hoppar i säng nu. God natt!
Livet

Hamnade mitt i sommaren

Igår åkte jag tåg genom Sverige. Det var grått och en smula regnigt. I Gävle skulle jag tillbringa några timmar i väntan på tåget mot Örebro och vidare mot Skövde. Hade sett framför mig hur jag skulle strosa bland gatorna och sitta på någon uteservering och läsa en bok och dricka en kopp kaffe. Det blev inte så. Det var isande kallt och spöregn i Gävle så jag satt inne på tågstationen. Och frös. Var glad att jag hade en extra kofta i packningen.

Men idag är jag i Flämslätt, en bit utanför Skövde, och solen skiner. Det är kanske lite kallt i luften, men det är i alla fall sol. Jag har en lugn skön dag här på kursgården. Läser, sitter i solen, socialiserar lite lagom. Och jag tog en löptur som blev rätt underbar.

Vilken vacker plats! Nu ska jag vila mig i form inför kvällens uppdrag: Sjunga och berätta om min bok för diakoner i Skara stift som är här på fortbildning. Det känns kul!
Livet

Drop-in-dop

Bildresultat för dop

I morgon, för fjärde året i rad, i pingstens tid bjuder vi in till drop-in-dop i Åre församling. Då är det bara att droppa in och bli döpt. Präst och kyrkomusiker finns på plats i Åre gamla kyrka mellan klockan 12 och 15, och i St Olofsgården väntar husmor med dopkalas och tårta.

Ett drop-in-dop är perfekt för de föräldrar som inte haft tiden eller orken att skriva inbjudningskort och samla släkten och bjuda på kalas. Hit är det bara att komma med sitt lilla barn och hen blir döpt utan en massa planering och förberedelser. Ett drop-in-dop är också väldigt bra för den som är vuxen och aldrig blev döpt som barn. Som kanske har burit på en längtan men aldrig riktigt tagit steget och kontaktat kyrkan. Nu är det bara att komma! Bara att droppa in.

En kan bli döpt alldeles oavsett ålder, alldeles oavsett bakgrund och ursprung. Dopet är av nåd, enbart av nåd. Så varmt välkomna!

Bildresultat för dop