Vi är på väg hemåt efter en snabb sväng till Roslagen. Vi åkte genom ett grått och regnigt Sverige igår, och kom fram till en vacker sommarkväll vid skärgårdsöarna.
I morse, när jag tog en morgonpromenad sken solen.
Huvudorsaken till vår resa heter Gillis. En åttaveckors Munsterländervalp som nu är vår hund! Vilken lycka för oss alla i familjen! Käre maken ser fram emot att jaga fågel tillsammans med Gillis så småningom. Älskade dottern vill testa aguility. Själv längtar jag efter att ha honom med på mina fjällturer. Och framför allt att åter igen känna glädjen i att ha en hund i huset, en älskad familjemedlem. Så välkommen, Gillis!
Grattis till er nye familjemedlem. Vilken glädje det måste vara. Jag minns de första omtumlande dygnen med valp, intensivt men så underbart.
Tack, Eva! Ja, det är en stor glädje, verkligen! Och omtumlande och intensivt. Men han verkar ha funnit sig till rätta hos oss. Det känns så bra!