Betraktelser, Livet i fjällvärlden, Präst i Åre

Två sommarveckor i ett prästliv

I bland tänker jag: Att vara präst är att leva ett helt liv på en enda dag. För så mycket kan hända. Omtumlande och starka möten, närheten till livet och till döden, varierande uppgifter som ska utföras.

Nu har jag arbetat i två veckor efter min första semester, och idag börjar andra delen av ledigheten. Och de här två veckorna då jag varit i tjänst har varit så fina.

Jag har klivit upp tidigt och gått morgonpromenad med Gillis. Det bor ett lugn i byn dessa morgnar, även om jag möter många som kommer från tåget och kånkar på sina tunga ryggsäckar, på väg mot fjällvandring här i våra fjäll.

Jag har cyklat till jobbet i morgonsol och tänkt att jag måste minnas det här när vi är mitt i vintern och allt är mörkt och isande kallt. På kontoret har det också varit lugnt. Många av medarbetarna är förstås på semester. Det blir en annan sorts stillhet i allt när det är sommar. Inte stillhet som i lite att göra, utan mer den stillhet som föds när en inte har samma rutiner som under terminerna.

Jag har under dessa veckor suttit i samtal inför dop, vigslar och begravning. Sådana möten är så oerhört betydelsefulla! Tänk att få sitta vid folks köksbord och dela tankar kring livet och döden, kring hoppet och kring Gud.

Jag har hållit i en resa för fyrtio församlingsbor i pastoratet. Vi åkte till Hovermos gårdsmuseum och tittade – rekommenderas varmt! – och åt lunch på Strömbacka kvarn. Väldigt god mat och fin service! Innan vi reste hemåt besökte vi Hackås gamla kyrka och drack eftermiddagskaffe på Himmelriket. Kan också rekommenderas!

Tillsammans med prästkollegor i pastoratet har jag suttit ner och pratat och planerat. Det är gott att få dela tankar emellanåt.

Jag har haft kvällsmässa i Åre gamla kyrka. Den första torsdagen kallade vi mässan ”Andrum i pilgrimsanda” och varvade psalmer, Bibeltexter och solosånger (av vår begåvade kyrkomusiker Liselotte) kring temat Pilgrim.

Den andra torsdagen kallade vi mässan ”Andrum i Dag Hammarskjölds spår” och använde oss av flera av texterna ur hans ”Vägmärken”. Det kändes väldigt bra!

Jag har hållit i en begravning av en församlingsbo som vi kommer att sakna. En begravning med fantastiskt vacker musik av skickliga folkmusiker.

I onsdags hade jag gudstjänst på vårt äldreboende och vi sjöng älskade sommarpsalmer tillsammans. Och åt jordgubbstårta till kyrkkaffet.

I går åkte jag till Stiklestad i Norge tillsammans med ett gäng härliga församlingsbor. Där fick vi vara med och fira den traditionsenliga Olsokmässan, till åminnelse av den helige Olavs dödsdag 29 juli. Det blev en så fantastisk gudstjänst! Med en manskör som sjöng så taket nästan lyfte, med Nidaros biskop som höll en levande och upplyftande predikan, och sjöng de liturgiska partierna så makalöst fint, med en varm och härlig stämning. Själv var jag med och gick i processionen och läste en av Bibeltexterna. Det kändes så fint att vara med.

Jag uppskattar mycket våra norska kollegor och tycker om det samarbete vi har över gränsen.

Kvällarna har varit ljusa och varma och vi har varit utomhus mycket. Bland annat har vi flera gånger åkt till Gevsjön och badat. Denna sommar kan jag sitta på altanen om kvällen och läsa min bok och det är varma vindar men inga mygg. Absolut inga mygg.

Ja, två väldigt fina arbetsveckor är till ända, och jag har gått på semester. Och solen fortsätter lysa över oss.

Hoppas DU har det bra i värmen!

/Karin

(Bilden är från Undersåkers kyrka då jag höll en betraktelse i samband med Undersåkerskörens sommarkonsert för några veckor sedan. Foto: Sven-Erik Jönsson)

 

Betraktelser, Familj och vänner, Livet, Livet i fjällvärlden

Hälsningar från en svunnen tid – hällristningar i Duved

Jag lägger mina händer mot stenhällen, stryker försiktigt över den inhuggna bilden, tänker att jag rör vid ett 5000 år gammalt konstverk, en hälsning från en svunnen tid.

Sent om kvällen går vi ut, när hettan har lagt sig en aning, och vi skrattar och säger att det är rätt skönt med lite svalare vindar. Vi börjar gå ner mot Indalsälven, och vidare bort längs vattnet.

Vi har länge hört talas om hällristningarna som ska finnas i närheten av järnvägsbron, men att de ska vara så svåra att hitta. Nu, när det är så lågt vatten, ska det dock vara lite lättare att få syn på dem.

Det är älskade dottern som får syn på dem först och blir ivrig och uppspelt. Jag är först lite mer tveksam – kan det verkligen vara rätt? Är det verkligen en inristad älg på stenhällen? Efter en stund vänjer sig ögonen och då blir det hur tydligt som helst – vi har funnit hällristningarna!

Det känns en smula högtidligt. Tänk att här levde människor för runt 5 000 år sedan, och de har gett en hälsning till oss med den här bilden av älgen! Det är rätt hisnande! Vilka var de? Hur levde de sitt liv här? Om jag ändå fick glänta på dörren till deras värld och få en glimt av deras liv, deras vardag, deras mödor och deras glädje. Hur hade de det?

Och nu lever vi här, bara några hundra meter från dessa hällristningar. Nu möts deras och våra liv på ett förunderligt sätt.

Vi är så glada över den här upptäckten.

Skriv ditt liv, Skrivandet

Väck din kreativitet med Morgonsidor

Morgon vid Siljan, som ligger bara några hundra meter från Masesgården. Jag tog med mig min skrivbok och satte mig på bryggan och skrev mina ”Morgonsidor”.

På kursen ”Skriv ditt liv” tipsar jag alltid mina kursdeltagare om att skriva Morgonsidor. Det är en metod för att väcka sin kreativitet, en metod jag använt mig av i flera år. Det här är ursprungstanken:

Så fort du vaknat på morgonen ska du sträcka dig efter din skrivbok och en penna och genast sätta igång och skriva. Det ska ske precis direkt när du fortfarande är sömnig och har kvar en del av sömnen i dig. I den där stunden då du kanske är lite mer tunnhudad och utan masker.

Ställ en klocka på tio minuter och börja skriva! Bara skriv! Låt inte pennan lämna pappret en endaste gång. Låt pennan hela tiden röra sig över pappret. ”Men, vad ska jag skriva?” kanske du tänker. Skriv det som kommer upp! Skriv om drömmen du drömt under natten, skriv om sådant som ska hända under dagen, skriv om vad du ser fram emot, vad du längtar efter, vad du oroar dig för, vad du ängslas över. Och kommer du inte på något alls att skriva, så skriver du precis det: ”Jag har inget att skriva, vad ska jag skriva, jag kommer inte på något alls…” Det viktigaste är ATT du skriver, inte VAD du skriver. När tio minuter gått lägger du ifrån dig pennan.

Det här är en övning för att väcka kreativiteten, men framför allt för att släppa eventuell prestationsångest. Många som vill skriva bär med sig en inre kritiker som säger: ”Nej, det där duger inte, det där var inte bra nog”, men den här övningen kan tysta den rösten. För den här övningen ska ju inte leda till att det ska ”bli” något, det ska inte bli ”bra” eller något som ska visas upp. Övningen är HELT prestationsfri.

Jag skriver mina Morgonsidor i sängen allt som oftast, men ibland, som när man är i närheten av en sjö i sommartid, tar jag med mig skrivboken dit.

Så, drömmer du om att skriva, men inte riktigt kommer igång, så prova Morgonsidorna!

/Karin

 

En stuga vid en sjö, Familj och vänner, Präst i Åre, Skrivandet, Utomhuslivet

Sjöstugan och återhämtningen

Det blev en fin vecka på Masesgården med kursen ”Skriv ditt liv”. Att få vara på den fantastiska platsen, att få möta alla kursdeltagare från olika håll i landet, att få ta del av starka och berörande berättelser – det är en ynnest. När kursen sedan var slut var det oerhört skönt att landa på vår plats på jorden för en veckas semester.

Kanske den bästa formen av semester, om någon frågar mig. Tidiga morgnar vid sjön med kaffekoppen i handen. Vågskvalp och fågelsång och solsken. Dagar av pyssel och arbete i och kring stugan. Men också tid för stunder i solstolen, för träning, för utflykter, för häng med goa familjemedlemmar. Och för skrivande. Kan liksom inte låta bli även om en har semester… Kvällar av grillning vid sjön, bad, bastu, bokläsning…

Det var vemodigt att lämna vår plats på jorden, men vi insåg när vi kom hem att vi ju har ytterligare platser som är just ”vår plats på jorden”. Till exempel här hemma i Duved! Det var så skönt att komma hem! Att få packa upp och tvätta kläder, klippa gräsmattan och pyssla om blommorna… Och igår kväll åkte vi till Gevsjön och badade. Det var varmt i vattnet och vi badade och simmade precis i solnedgången. Rent magiskt!

Idag har jag arbetat. Det går bra, det också.

Hoppas att DU har sköna sommardagar!

/Karin

 

 

Skriv ditt liv, Skrivandet

Tillbaka på Masesgården

Jag är tillbaka på Masesgården, hälsohemmet utanför Leksand i Dalarna. Första gången var för fyra år sedan, då var jag här på en yogavecka. Andra gången var i vintras, och då, liksom nu, var jag här för att leda kursen Skriv ditt liv.

Det är tredje gången jag är här, och tredje årstiden jag får uppleva här. Jag har sett träden spraka i gult och rött, jag har sett snödrivorna vila tungt över taken, och nu får jag uppleva Masesgården i prunkande sommarskrud. Det är så obeskrivligt vackert!

Dagarna har en genomtänkt rytm här på gården. Regelbundna måltider med fantastisk vegetarisk mat; olika träningspass, allt ifrån yoga och vattengymnastik till styrketräning och step up och diverse föreläsningar om mat, rörelse och hälsa. Och kurstid i två timmar varje eftermiddag.

Kursen denna vecka är alltså Skriv ditt liv som jag leder. Vi hade det första passet igår och det känns roligt att vara i gång. Spännande att möta nya människor, och även några gamla bekanta, som alla på olika sätt längtar efter att få skriva och berätta.

En extra bonus är att älskade familjen är här i trakterna. Vi åkte ner tillsammans och nu bor de, tillsammans med Ida-Majas kusiner, på campingen i Leksand och njuter av Leksand sommarland om dagarna. Jag tillbringade gårdagskvällen med dem och de var mycket nöjda! Det känns så bra.