Drottningen af Åre, Skrivandet

Stort tack från Kristina och mig

Det har varit omtumlande dagar sedan telefonsamtalet kom då jag fick veta att jag fått LT:s kulturpris 2018. Det blev helt tomt i huvudet, i några sekunder förstod jag ingenting alls, sedan kom den stora glädjen. Så, jag säger: Stort TACK från Kristina och mig.

Tack, Kristina!

Vi har gjort en speciell resa tillsammans, du och jag, Kristina. (En stor del av den resan kan ni, bloggläsare, läsa om under kategorin till höger som heter just ”Drottningen af Åre”.) Så, det här priset är till mig, men det är också minst lika mycket till dig, Kristina. Jag tror inte att du fick några priser under din livstid, trots all din kamp och strävan, trots allt du uträttade och klarade av. Så, sträck på ryggen nu, Kristina! Var stolt över allt du gjorde, var stolt över den fantastiska människa som var du! Tack!

Tack, Annika!

När manuset var färdigt var det dags att lämna det till dig, Annika Nordin, du som skulle göra omslaget till boken. Jag visste att jag ville ha bilden av Kristina, tagen av Nils Thomasson, på omslaget, men i övrigt hade du fria händer. Och du tänkte på det målade mönstret i taket inne på Åregården, hotellet som Kristina lät bygga, och det mönstret fick bli en viktig del av omslaget. Det är så vackert! Tack, Annika!

Tack, alla ni som läst boken!

Tack till er som läst min bok och till er som hör av er och berättar att ni tycker om den, att den berört er. Det är så fint att få sådan respons! Och tack till er som nominerade mig till priset! Det känns otroligt hedrande.

Tack, alla kulturmänniskor i Jämtlands län!

Jag vet hur många fantastiska kulturmänniskor det finns i vårt län – sångare, musiker, skådespelare, dansare, konstnärer, författare… – och är stolt över att vara en av er. Heja Jämtlands län och kulturen! Jag får så mycket inspiration från alla er som sysslar med kultur i olika former. TACK!

Tack, LT!

Det är något magiskt i att bli sedd och uppskattad, och det fick jag och min bok verkligen bli nu. Tack, LT, att ni valde berättelsen om en kvinna i en annan tid och om en fjällby i förändring. Jag är mycket stolt över juryns motivering:

Författaren Karin Härjegård är en berättare i tiden mitt ibland oss. I sin andra roman ”Drottningen av Åre” lyfter hon fram entreprenören Kristina Hansson, en stark kvinna som vågade följa sina drömmar – trots allt. Berättelsen inger hopp om att allt är möjligt, skapar kontakt med Åres historia och fördjupar på samma gång bilden av byns turism. Karin Härjegård verkar i de små sammanhangen men når många. Därför får hon LT:s kulturpris 2018.

Tack, familjen!

Sist, men alltid först – familjen! Tack att ni varit med mig på Kristinas och min resa, och tack att jag får ha er!

Med varma kramar till er, allihop!

/Karin

Skrivandet, Upplevelser

På bokturné till härliga Härjedalen

Att åka på bokturné till härliga Härjedalen för att prata om en bok om sorg kan bli en ganska så glad historia. Vi hade en väldigt fin – och rolig – dag igår i Funäsdalen och sedan i Hede. För sorgen och glädjen ligger ganska nära varandra. Det är väl så det är.

Vi anlände till ett gnistrande vackert Funäsdalen mitt på dagen igår, jag och Sonja Wahlén, Ulla Granqvist och Sonjas dotter Stina Wahlén. Vi gjorde vårt program som vi skapat kring vår bok ”Sorg, det mest gåtfulla i mitt liv”.

Vi läste ur boken, Ulla visade några av sina bilder och Stina sjöng sånger. ”I den stora sorgens famn” till exempel, och ”Håll mitt hjärta”. Hon sjunger magiskt bra.

Efteråt blev det god sopplunch, fina samtal vid borden och möjlighet för den som ville att köpa boken.

På kvällen gjorde vi samma program i Hede på hembygdsgården. Då låg mörkret tjockt utanför fönstren men i rummet där vi höll till brann levande ljus på borden.

En fin och meningsfull dag. Känner mig tacksam.

 

 

Familj och vänner, Upplevelser

När en målning talar rakt in i ens hjärta

För många, många år sedan, när jag var trasig och trött, anmälde jag mig till en kurs i frigörande dans. Kursen gav mig nästan inget alls, men bilden vi fick vid kursens slut talade rakt in i mitt hjärta. En dansande kvinna, en bild fylld av livskraft. Då visste jag inte vem konstnären Maud Deckmar var, men nu för tiden är hon en mycket fin vän. Och nu har hon målat en annan bild som gått rakt in i hjärtat.

Jag var på hennes och Eva Alexanderssons utställning tidigare i höstas. Här kan du läsa mer om den. Både Eva och Maud är makalöst begåvade och jag gick runt och riktigt njöt av deras konst. Och så plötsligt stannar allt upp, så där som det kan bli när en blir berörd i sitt innersta. Det är Mauds bild som hon kallar ”Ingen annan kan öppna dörren till mitt hopp”.

För en vecka sedan skrev Maud på facebook att hon skulle lotta ut exakt den tavlan, det enda vi behövde göra var att swisha en slant till Läkare utan gränser och att dela hennes fb-inlägg. Jag gjorde det förstås! Jag swishade och delade och började hoppas.

Och så, i måndags, visar Maud en film på fb där hon ska dra vinnaren. Och den vinnaren blev jag!!! Jag är så oerhört glad!

Jag vet precis var den ska hänga. Jag vill ha den framför mig när jag skriver, som ständig inspiration och hoppfullhet. Jag ska förstås visa er tavlan så fort jag fått hem den. Och vill ni se Mauds konst redan nu och läsa hennes reflektioner så gå gärna till hennes blogg här.

Och här kan ni läsa om  föreställningen ”Mitt äkta liv” som Maud och jag gjorde för ett par år sedan.

Drottningen af Åre, Musiken, Skrivandet

Dimma över Åredalen och tre olika föreställningar

Dimman har legat tjock över Åredalen den här veckan. Den har gett oss bedårande vackert landskap när solen samtidigt försökt tränga fram. Den har också emellanåt gett oss enbart gråhet, trötthet. Och mitt i dimman har jag åkt runt och gjort tre olika föreställningar.

Först, i tisdags, var jag i Mariebys vackra församlingshem och gjorde ett musik- och berättarprogram på temat ”Länge leve livet”. Ord och toner kring hopp, livsmod och livskraft. Det var så roligt! Framför allt att få träffa alla fina människor som jag lärde känna när jag var församlingspräst där för cirka tio år sedan.

Och igår, torsdag, gjorde jag en föreställning kring vår bok ”Sorg, det mest gåtfulla i mitt liv” tillsammans med mina medskapare Sonja Wahlén och Ulla Granqvist. Vi var i HornsbergskyrkanFrösön, och det kom så mycket folk! Och det blev så uppskattat, det vi gjorde. Det är tydligt att ord och toner kring sorgen berör oss människor. HÄR kan du läsa mer om vår bok.

Och idag, fredag, var jag på Hållandsgården i Undersåker och pratade om ”Drottningen af Åre”. Jag tröttnar aldrig på att berätta om fröken Kristina Hansson, om allt hennes mod och hennes drivkraft. Och det är härligt att se att hon engagerar, att människor vill köpa boken och läsa hennes berättelse. Du kan läsa många inlägg här på bloggen om boken, t ex HÄR.

Här är de, mina fina medskapare till ”Sorg, det mest gåtfulla i mitt liv” – Sonja och Ulla. Ulla och hennes konstnärskap kan du läsa mer om HÄR.

Dimman ligger fortfarande tjock, och nu när det är kväll och mörkt ser vi ingenting utanför fönstret. Det är som om vi är helt ensamma här i byn, inte en lampa, inte en gatlykta, inte ett billjus…

Familj och vänner, Livet i fjällvärlden, Präst i Åre

En fin allhelgonahelg

Allhelgonahelgen är över, och den blev väldigt fin. Det är dagar jag uppskattar. Stillhet, eftertänksamhet, mörker och ljus.

Fredagen innebar mysig gemenskap med några av de människor jag tycker allra mest om. Vi fikade, pratade, lagade mat, och åt tillsammans.

På lördagen var det bara jag och älskade maken. Vi tog en lugn morgon och sedan en lång promenad. På eftermiddagen åkte jag till Åre gamla kyrka och serverade varm saft till människor som var där för att tända ljus vid gravarna. Det blev fina samtal om livet och döden.

I går hade jag gudstjänst där temat var att minnas dem vi en gång älskat och mist. Jag kommer att bära med mig vår kantor Liselottes avslutningsmusik – Händels ”Dagen är nära”. Det var så vackert!

Efter gudstjänsten tog jag och L en promenad upp till Copperhill där vi satt en stund och drack varm choklad med vispgrädde.

Nu är det måndag och en helt ny vecka har inletts.

Jag önskar DIG fina novemberdagar!

/Karin