Böcker och läsning, Drottningen af Åre

Att få träffa Världens Minsta Bokklubb

Tidigare i vintras blev jag kontaktad av Världens Minsta Bokklubb, och de undrade om jag ville träffa dem och berätta om ”Drottningen af Åre”. Självklart ville jag det! I tisdags var det äntligen dags.

Jag var själv med i en bokklubb för några år sedan, och det var så oerhört givande! Att få umgås med härliga människor och diskutera böcker – ja, det kan inte bli så mycket bättre. Vårt upplägg var att vi en efter en valde en bok som alla läste och sedan möttes vi och samtalade om den. Det som är så fascinerande är hur olika vi läser en bok, hur olika vi tar till oss en berättelse, och hur olika det är vad som fastnar i oss och stannar kvar inom. ”Jaha, tänkte du så? Jag tolkade det så här…”

Vi möttes på Länsbiblioteket i Östersund, Världens Minsta Bokklubb och jag. Bokklubben består av Annika och Ellinor, två mycket bokintresserade människor. De har setts i fem års tid, med jämna och ojämna mellanrum, och pratat böcker. Jag fick se listan av böcker som de betat av, och en kan säga att min drottning hamnat i mycket fint sällskap.

Det blev ett så gott samtal, och de hade så kloka och initierade frågor. Det är en ynnest och en rätt märklig känsla att samtala med personer som läst boken och reflekterat kring den. Vårt samtal kom att kretsa kring fröken Kristina Hansson, förstås, men också kring historien om Åre som by, kring starka kvinnor och kring det faktum att det finns människor som verkligen brutit ny mark, som gått sina egna vägar.

Tack för en fin stund, Annika och Ellinor!

/Karin

Böcker och läsning, Familj och vänner, Livet, Präst i Åre, Skrivandet, Upplevelser

Ordlös, stilla, utan krav

Den här vårterminen har varit väldigt intensiv. Mycket har hänt, jag har gjort flera resor, haft många sång- och föreläsningsjobb, och det har varit en hel del att göra i mitt arbete som präst. Det har varit roligt och meningsfullt, men nu ser jag fram emot en lugnare period.

Varannan vecka har jag som vanligt arbetat heltid som präst (och vissa veckor mer än heltid), och under de andra veckorna har det varit en hel del med mitt företag och lite annat. T ex: En musik- och berättarföreställning för anställda på Åre kommun, en resa till Umeå för planering med min goda vän Lena, en vecka på Masesgården där jag ledde kursen ”Skriv ditt liv”, en helg med min älskade brors bröllop, en vecka i London med älskade familjen, föreställningen ”Kallad” på Storsjöteatern, en resa till Råneå för att göra en gudstjänst kring Internationella kvinnodagen, föreläsningar kring min bok…

Som sagt – roliga och meningsfulla saker, men nu behöver jag en lugnare period. Och jag behöver en lugn dag idag, och det ska jag ha. Jag behöver sådana dagar så innerligt mycket! Dagar av återhämtning och samlande av ny kraft. Så, vad ska jag göra idag? Det här tänker jag mig…

  • Dricka flera koppar kaffe och sitta länge och läsa morgontidningen…
  • Läsa bok och slumra en stund på kökssoffan…
  • Åka skidor…
  • Skriva…

Alltså – bara sådant som fyller på ny energi. En dag som är ”ordlös, stilla, utan krav”. Orden är  hämtade ur psalmen ”I Guds tystnad får jag vara”, nr 522, skriven av förre biskopen Jonas Jonsson. 

I Guds tystnad får jag vara ordlös, stilla, utan krav. Klara rymder, öppna dagar, här en strand vid nådens hav.

I Guds kärlek vill jag vila, vet mig önskad, älskad, sedd. Övar mig i barnets tillit, prövar höjd och djup och bredd.

I Guds Ande kan jag andas, bön ger liv ur död som svar. Ögonblickets närhet rymmer allt som blir och är och var.

Vid Guds hjärta är jag buren, innesluten i Guds famn. Medan hemligheten djupnar viskar Fadern ömt mitt namn.

Jag önskar er en fin dag!

/Karin

Böcker och läsning

På Elin Olofssons boksläpp av ”Krokas”

I går kväll åkte jag och min kära vän Maud till Magneten i Krokom för att vara med vid Elin Olofssons släpp av boken ”Krokas”. Det är hennes fjärde bok, och åter igen får hon helt fantastiska recensioner från alla håll och kanter. Jag ser mycket fram emot att börja läsa den!

Hon satt där på scenen tillsammans med sin förläggare Helena och samtalade om ”Krokas” och om sitt författarskap. Det var ett fascinerande och inspirerande samtal. Det är så spännande att få ta del av en annan författares tankar och erfarenheter kring skrivande.

Och jag tänkte, där jag satt med min kaffekopp i handen och lyssnade till samtalet, att hon är en av alla de kvinnor som berör, inspirerar och imponerar.

När Maud och jag sedan satte oss i bilen fortsatte hennes och mitt samtal kring kreativitet i stort. Om lusten och glädjen i att få skapa.

Böcker och läsning, Skrivandet

Sorg – det mest gåtfulla i mitt liv

För fem år sedan idag hade vi boksläpp och firade att ”Sorg – det mest gåtfulla i mitt liv” var klar. Boken som jag skrev tillsammans med Sonja Wahlén och Ulla Granqvist. Boken som föddes inom Sonja och mig när vi talade livsfrågor i P4 Jämtland och upptäckte hur mycket våra ord om sorg berörde människor. Hur många som sa: ”Det var så skönt att höra er sätta ord på vad det är att sörja, vi pratar så sällan om sådant.”

Jag tycker själv att det blev en vacker bok med ord av Sonja och mig och med fantastiska bilder av Ulla. Den är helt slutsåld sedan en lång tid tillbaka, men vi planerar för nytryck till våren. Här kan du läsa mer om boken.

Boken handlar om att känna sorg, att finnas nära någon som sörjer och att våga vara kvar i det som är svårt och gör ont. Vi har en tendens att fly från det svåra – det är rätt naturligt – men det finns en viktig poäng med att vara kvar. Att våga och vilja känna det som känns.

Vi skriver i boken om ”uppryckandets tidsålder”. Vi har så bråttom att må bättre. Välmenande vänner till en människa som sörjer kan vilja ta med den sörjande på diverse roliga saker för att liksom ”ta bort” smärtan. Den går inte att ta bort. Den behöver sin tid.

Jag tror också det är viktigt att se positivt på tillvaron, tänka ljusa tankar, drömma och längta, men inte alltid. Det finns stunder och tider när vi behöver vara så ledsna som vi faktiskt är. Utan att omgivningen i all välmening vill få en att ”rycka upp sig”.

Allt har sin tid.

/Karin

Böcker och läsning, Familj och vänner

Dagens boktips – De oroliga av Linn Ullman

Jag var strax under trettio när jag läste Laterna Magica och Den goda viljan av Ingmar Bergman. Det var böcker som gjorde djupa avtryck. Dels tyckte jag om hans språk, hans sätt att berätta, men allra mest det där sköra som lyste fram genom boksidorna. Skörheten och längtan efter att bli sedd och älskad.

Nu har jag precis läst ”De oroliga”, skriven av Ingmars dotter Linn Ullman. Här kan vi prata om drabbande läsning! Jag är helt matt. Tanken med hennes bok var från början att hon och hennes far skulle skapa den tillsammans. Han skulle berätta om sitt liv och hon skulle skriva ner. Men de började för sent – han hade redan hunnit bli gammal och glömsk. Han minns till exempel inte längre vem som är Linns mamma. Han blandar ihop, säger samma saker om och om igen, och hon får konstatera att det inte går. Det får bli en annan sorts bok.

Så hon skriver om sin egen barndom, om uppväxten med de två kända föräldrarna – Ingmar och modern Liv Ullman. Hon skriver om två föräldrar fullt upptagna med sitt eget. Vem hade tid och möjlighet att se den lilla Linn och hennes behov? Vem såg hennes längtan efter kärlek och bekräftelse?

Ja, som sagt – drabbande läsning! Läs den, men ta god tid på dig! Den behöver få sjunka in långsamt.

Här var vi på Fårö, käre maken och jag, och så mycket här andas Ingmar Bergman och hans liv.

Nu ska jag ge mig ut på långpromenad i regnet. Ha en fin lördag!

/Karin