Berättandet, Drottningen af Åre, Egenföretagare, Musiken

Det är mycket på gång

Ja, biblioteksturnén är avslutad, och nu väntar en massa andra roliga saker, kopplade till mitt skrivande och min musik. Så, framför mig har jag följande…

I kväll, 8 april: Jag sjunger och berättar om Drottningen af Åre i Offerdals församlingshem.

I morgon, 9 april: Jag berättar om min drottning vid årsmötet för Åre by- och turistförening.

Torsd 25 april: Musiksviten ”Fjällnära musik” som jag skrivit texten till framförs i Åre gamla kyrka. Musiken är skapad av Hans-Erik Sundström och det hela framförs av Archi Jamt och jag reciterar. Här kan du läsa mer om Fjällnära musik.

Lörd 27 april: ”Fjällnära musik” framförs i Heliga Ljusets Kyrka i Torvalla.

Sönd 28 april: Jag berättar och sjunger kring temat ”Hopp och livsmod” i samband med årsmöte för föreningen ”Mö finns”. Hede församlingshem. Läs gärna mer om Mö finns här.

Fred 3 maj: Jag framför en musik- och berättarföreställning kring Drottningen af Åre vid Kvinnor I Svenska Kyrkans årsmöte i Marielundskyrkan i Östersund.

Sönd 5 maj: Tillsammans med min goda vän Jenny Michanek framför vi vår musikföreställning ”Kallad” i en kyrka i Norrköping i samband med årsmötet för Forum för prästvigda kvinnor. Läs gärna mer om Kallad här.

Tisd 7 maj: Jag sjunger och berättar i Näldens församlingshem vid en sopplunch.

Tisd 21 maj: Jag sjunger och berättar i Sunne församlingsgård i samband med Mitt på dagen-träff.

Början av juni: Några veckor med familjen i USA och Canada för research för min nya bok och för besök hos släktingar.

24 juni – 28 juni: Jag leder kursen Skriv ditt liv vid Åredalens folkhögskola. Läs gärna mer om Skriv ditt liv här.

7-8 augusti: Jag leder kurs kring skrivande och kvinnor i Bibeln på Vårsta i Härnösand.

Drottningen af Åre, Egenföretagare

Biblioteksturnén är avslutad

Biblioteksturnén är avslutad, och jag och Ulla Brännström Englsperger kan se tillbaka på sex fantastiskt roliga och inspirerande kvällar på bibliotek runt om i vår region.

Vi har berättat om våra böcker, ”Drottningen af Åre” och ”Har man inte folk tar man finnar”. Det har kommit en hel del folk till våra framträdanden, och framför allt har de som kommit visat stort intresse och engagemang. Det känns så fint!

Och det har varit en ynnest att få göra detta tillsammans med Ulla! Hon är inte bara en skicklig författare utan också en härlig människa att få umgås med.

Men nu är turnén över. Den avslutades på Hede bibliotek i torsdags, och jag fick bli både överraskad och överväldigad över att så många kom och var med.

Tack alla fina som varit vår publik, tack all makalös bibliotekspersonal som tagit emot oss med öppna armar, tack Region Jämtland-Härjedalen som gav oss möjligheten, och tack Catharina Lundström som gav oss förutsättningarna!

 

 

Berättandet, Drottningen af Åre, Egenföretagare, Skrivandet

Ute på författarturné

I går hade vi premiär på vår författarturné, Ulla Engelsperger och jag. Turnén som anordnas av Region Jämtland/Härjedalen med läs- och litteraturutvecklare Catarina Lundström i spetsen. En författarturné med temat: Jämtland, Tornedalen och Grekland.

Vi hade förmånen att starta upp turnén med två bibliotek – i Kälarne klockan 15 och i Hammarstrand klockan 19. Det blev en så bra dag! Dels att få glida fram i ett vårvintervackert och soligt Jämtland, dels att få sitta i flera timmar i bilen och samtala med fantastiska Ulla och Catarina, dels att mycket folk kom till biblioteken (de fick ställa fram fler stolar, det är ett gott tecken), dels att det flöt på så bra då vi presenterade våra böcker.

Det är spännande att se hur Ullas bok ”Har man inte folk tar man finnar” och min bok ”Drottningen af Åre” har många gemensamma nämnare. De utspelar sig på olika platser – Tornedalen och Jämtland – olika livsöden, men så mycket förenar våra båda huvudpersoner.

Så kom också vårt samtal på biblioteken att handla om drivkraft, mod, styrka. Något som Ullas Anna och min Kristina äger i stora mått.

I kväll framträder vi på Järpens bibliotek kl 19, 2 april i Strömsund, 3 april i Krokom och finalen blir i Hede 4 april.

Hoppas DU har möjlighet att komma någon av kvällarna!

Drottningen af Åre, Skrivandet

En ny kvinna, en ny bok

  

I går var det som om tiden stod helt stilla, att allt upphörde, som om hela tillvaron höll andan. Jag satt och läste breven som hon skrev, kvinnan, som min nya bok ska handla om.

Två av mina böcker handlar om kvinnor som har levt och  funnits och lämnat avtryck i historien. Margareta Klingspor i boken ”Den där elden inom” och Kristina Hansson i ”Drottningen af Åre”. Jag ville skriva om en tredje kvinna, och henne har jag verkligen hittat nu. I går satt jag på Landsarkivet i Östersund och läste…

Det är något magisk i att bläddra bland de lövtunna bladen, breven skrivna för mer än hundra år sedan. Att läsa orden, ta del av tankar och känslor, minnen och upplevelser, längtan och förhoppningar. Och sorg. Jag grät en hel del medan jag läste.

Hon är född 1872, alltså precis hundra år innan jag föddes. Hon lever i en helt annan tid, skriver med en makalöst vacker handstil, med ett för mig ålderdomligt språk, och ändå förstår jag allt hon skriver! Hon har ett vackert språk, målande, beskrivande och emellanåt poetiskt, och en hel del humor glimtar fram mellan raderna.

Ur dessa många brev, som hon skrev till sina föräldrar och syskon, växer bilden fram av en stark, målmedveten, ambitiös och känslofylld kvinna. Jag vill bara läsa mer och mer och mer. Jag vill lär känna henne ytterligare, jag vill få följa med ännu en bit på hennes livsresa.

Jag är så glad att jag nu börjat skriva berättelsen om henne och hennes liv. Hon är så värd att berätta om.

Drottningen af Åre, Skrivandet

På författarturné tillsammans med Ulla Brännström Englsperger

Snart drar jag ut på författarturné med Ulla Brännström Englsperger. Vi ska få besöka ett gäng bibliotek i vårt län och berätta om våra böcker. Det här känns så roligt!

Extra roligt att temat som är satt för våra framträdanden är ”Kvinnor och gränser”. Det är ett viktigt och spännande tema! När Ulla och jag sågs härom dagen och planerade inför turnén slogs vi av likheterna mellan våra Ullas bok ”Har man inte folk tar man finnar” och min bok ”Drottningen af Åre”. Framför allt har vi kvinnor som huvudpersoner, kvinnor som kämpar mot sådant som begränsar dem, stänger in dem, krymper dem.

Ullas Anna och min Kristina är ungefär samtida, har ungefär samma bakgrund, och de bär båda på drömmen om att skapa sig ett annat liv än det de är uppvuxna i. De vill inte låta sig begränsas på grund av kön eller klass, de vill följa sina drömmar.

Vid våra framträdanden kommer vi dels att var för sig presentera våra böcker, dels sitta ned och samtala om böckerna, om skrivandet, om kvinnor och gränser.

Hoppas ni har möjlighet att komma och lyssna vid något tillfälle!

Så här ser turnéplanen ut:

Onsdag 20 mars: Kälarne kl 15, Hammarstrands kl 19

Torsdag 21 mars: Åre kl 19

Tisdag 2 april: Strömsunds kl 19

Onsdag 3 april: Krokom kl 19

Torsdag 4 april: Hede kl 19

Drottningen af Åre, Skrivandet

Drottningen af Åre under VM

Vi stod utanför Hotell Åregården på lördagskvällen. Massor av folk och tre stora bilar, en i guld, en i silver, en i brons. Och under jubel kom de tre medaljörerna ut och satte sig i varsin bil och åkte mot prisceremonin på Medal Plaza. Och jag tänkte: Hon skulle bara veta, fröken Kristina Hansson, vad som skulle vänta hennes hotell.

Nej, hon kunde förstås inte ana att det hotell hon lät bygga 1895 skulle bli centrum för all världens uppmärksamhet drygt hundra år senare. Hon kunde inte ana att hennes hotellbygge skulle dra igång en helt makalös utveckling av Åre. Vi har henne att tacka för mycket.

Och en hel del stjärnglans strösslas också över henne, över fröken Kristina, drottningen af Åre, i dessa VM-tider. Boken säljs bra runt om i byn (och i landet i övrigt också, glädjande nog), och många frågar om henne och hennes livsverk. Så sent som i går fick jag en stor beställning just från Åregården. Ett företag ska komma dit och bo några nätter och de vill ge sina anställda en varsin bok, för att få en glimt av Åres historia. Sådant värmer mitt hjärta!

Jag har skrivit många inlägg om min roman om fröken Kristina. Här kan du läsa några:

Boksläppet på Åregården

Nytryck av Drottningen af Åre

Drottningen af Åre, En stuga vid en sjö, Familj och vänner, Livet, Livet i fjällvärlden, Livet med hund, Musiken, Präst i Åre, Skriv ditt liv, Skrivandet, Skrivateljén, Sorg, Upplevelser, Utomhuslivet

Mitt 2018 – en sammanfattning

Så här avslutades vårt 2017 – med guld och glitter och finbesök av älskade makens syskon med familjer. Och hur blev det sedan, när 2017 tippade över i 2018? Jo, ungefär så här:

Januari

Januari kom med gnistande snö och många minusgrader. Vi åkte en hel del skidor i familjen och med Gillis glatt springande framför oss. Vi gladdes ännu en vinter över att ”vi får stanna kvar när alla andra måste åka härifrån”. Ja, vi gladdes över att vara fastboende och inte ”bara” gäster i Åredalen.

Någon av de första dagarna kulade jag för första gången inför en stor publik. Det var så mäktigt! Jag stod på läktaren i Duveds kyrka tillsammans med Torkel Johansson som är en mästare på att blåsa horn. Han blåste och jag kulade. Om du går in på Youtube och söker på mitt namn så kan du få höra hur det lät. 🙂

Ja, vi fick så hisnande vackra skiddagar!

Jag gjorde årets första framträdande kring ”Drottningen af Åre” på Hanriis café i Handöl inför en riktigt stor publik. Sedan har jag gjort många framträdanden under året om min drottning – på Jamtli i Östersund, på Åre bibliotek och för Skistars anställda på Åregården i Åre för att nämna några.

I januari hade vi också första träffen inför sommarens stora begivenhet – återträffen för oss som slutade nian på Hede Centralskola 1988. Vi är tre stycken ur den klassen som bor här i Åredalen, och vi tog på oss att förbereda jubileet. Så vi hade en första träff, den första av många, med god mat och många skratt.

Februari

Februari blev en intensiv månad med tre speciella och oförglömliga resor/upplevelser. Först till Masesgården utanför Leksand, där jag för andra gången fick hålla i kursen ”Skriv ditt liv”, sedan till Fjällbäcken utanför Funäsdalen där min älskade bror Håkan och hans Malin gifte sig, och vi fick uppleva ett magiskt gnistrande vinterbröllop, och sist till London dit jag och familjen for för att se ÖFK spela fotboll mot Arsenal, men också, förstås, för att uppleva det fantastiska som London är.

I februari fick jag också uppleva en oförglömlig lunch på Fjällsätra i Undersåker. Tillsammans med Anneli, min fina arbetskompis, bjöd jag in kvinnor och barn som då bodde på Continental Inn i Åre, och som flytt från Eritrea, Syrien och andra utsatta platser i världen. De satt mest inne i sina små rum om dagarna, vågade sig inte riktigt ut, så vi ordnade buss till Fjällsätra för att skapa en mötesplats den dagen. Och det blev sannerligen en mötesplats. Vi åt av den goda maten, vi samtalade så gott det bara gick, vi hjälpts åt med barnen, och vi kramades och höll varandras händer. Tänk, så mycket gemenskap man kan känna trots att man inte alltid kan förstå varandras språk.

Mars

Den åttonde mars är Internationella kvinnodagen och i år hade jag och min fina prästkollega Lena Malm skapat en gudstjänst för att fira dagen. En gudstjänst med bibelord, dikter, strofer, bilder, musik och dans. Vi firade gudstjänsten först i Åre gamla kyrka just den åttonde mars, och några dagar senare, firade vi den i den kyrka där Lena tjänstgör, i Råneå i Lule stift. Det blev så himla bra!

En gnistrande kall februarikväll begav vi oss på skidor upp till Vita renen utanför Edsåsen, vår familj tillsammans med goda vänner. Där åt vi en väldigt god middag innan vi började skidturen ner igen. Då var det sent på kvällen men ljust nästan som på dagen. Månen lyste upp hela landskapet. Älskade dottern och de andra barnen konstaterade att det var bland det häftigaste de varit med om! De vill absolut att vi gör om det igen! Gäller bara att hitta en kväll som är gnistrande klar med månsken…

En av helgerna hade jag och min kära musikerkollega Jenny Michanek förmånen att framföra vår musikföreställning ”Kallad” på Storsjöteatern i Östersund. Det var så skoj! Vi har ju gett den föreställningen i åtskilliga kyrkor genom åren, men det var väldigt härligt att få framföra den på en stor scen med riktigt bra ljud och ljus.

Genom åren har läkare och sjukgymnaster försökt övertyga mig om att börja gå på gym för att stärka min rygg och jag har alltid sagt nej. Jag vill inte vara inomhus och träna! Jag vill få frisk luft, fjälluft och solljus och se vackra vyer och… Men… när älskade dottern frågade om jag ville börja gå på gym med henne så sa jag ja direkt. Så från mars och till nu har vi varit på gymmet i stort sett varje vecka, och ibland fler gånger i veckan, och det är så roligt! Och det är så fint att få träna tillsammans med henne. Jag är så glad över SATS i Åre som bjuder på en fin miljö där jag kan känna mig hemma trots att jag inte är någon ”gymtjej”.

I mars fick jag också uppleva något väldigt berörande när två skådespelare framförde min och andras texter vid några av länets bibliotek. Texterna är hämtade ur antologin ”Orter och ställen” och min novell heter ”Båthus med liten markplätt”. Det var så starkt att höra dessa begåvade människor ta sig an min text, ge den mening och liv på ett helt nytt sätt. Jag satt hela tiden och tänkte: Har jag verkligen skrivit det här?

Och så kom påsken med allt vad den innebär. Jag älskar påsken och tycker om att följa hela dess skeende. För något år sedan började jag bjuda in till ”Meditation i gryningen” på Långfredagens morgon klockan 7 i St Olofsgården. Då inleder jag med att kort berätta om långfredagen, och vad den dagen betyder, och sedan sitter vi i tystnad i ungefär en halvtimme. Efteråt dricker vi kaffe och småpratar.

April

April kan vara den bästa månaden när man bor som vi gör. När solen värmer på fjället under skidturerna, när snön smälter bort nere i byn men finns i massor på höjderna, när man får nya vårfräknar och ljuset flödar över.

En av de där ljuvliga aprildagarna hade jag en vigsel utomhus vid Fröå gruva med magisk utsikt över Åreskutan. Vigseln ägde rum ute i snön men det var varmt som en sommardag. Jag tror ingen av oss kommer att glömma den dagen.

Maj

Och maj kom med snösmältning och vårfågelsång och jag krattade vår gräsmatta. Jag är så förtjust i den där tiden då allt är beige och brunt och vitt. Lite kargt så där.

Men vi längtade efter sol och värme och flög från Trondheim till Gran Canaria. Det blev en skön vecka tillsammans med älskade familjen.

I maj föddes lille Måns, mitt älskade lilla brorsbarn, det fjärde syskonbarnet i skaran.

Och vi gick mot sommar och med den en lång rad av avslutningskonserter i våra kyrkor. Här är jag tillsammans med Undersåkerskören i Undersåkers vackra kyrka.

Juni

På nationaldagen kulade jag på hembygdsgården i Åre och hälsade alla välkomna till firandet. För dagen klädd i mina förmödrars hembygdsdräkt från Hede.

Och äntligen var det skolavslutning och älskade dottern slutade sjätte klass. Mellanstadietiden avslutad.

I midsommarhelgen hade jag en konsert i Ängsmokyrkan i Östersund tillsammans med min begåvade musikerkamrat Tina Didriksson. Jag sjöng och spelade gitarr, hon spelade på sin cello. Cellomusik kan vara det vackraste jag vet.

Veckan som följde ledde jag kursen Skriv ditt liv vid Åredalens folkhögskola för tredje sommaren i rad. Åter igen en fantastisk upplevelse med alla dessa underbara människor och deras berättelser.

Direkt från folkhögskolan till Masesgården, där jag också skulle leda kurs. Det är en fantastisk miljö att komma till, och jag fick vara med om starka möten. Det är en ynnest.

Juli

Sedan väntade några veckor av ledighet. Vi tillbringade de veckorna vid sjöstugan. Dagar av byggande, fixande, vila, läsning, häng med fina vänner, grillning, bad, och en del skrivande.

En av de där helgerna hade vi den efterlängtade återträffen på Hede hembygdsgård. Det blev en bra kväll. En speciell känsla att återse ens gamla klasskamrater, några av dem hade jag inte träffat på trettio år.

Augusti

I augusti hade jag den traditionsenliga sommarkonserten i Hede kyrka tillsammans med Eva-Britt Nordstrand, som en gång i tiden var min musiklärare. Vi har haft förmånen att ha konsert tillsammans i väldigt många år nu, och det är precis alltid lika roligt och lustfyllt. Jag hoppas det blir fler gånger.

Sedan åkte vi till Öland, jag och älskade maken och dottern tillsammans med dotterns kompis Stina. Vi fick en så himla bra vecka tillsammans! Öland var vackert och varmt, vi bodde bra, åt god mat, badade, tränade, promenerade, upplevde, upptäckte, skrattade. Skrattade massor.

På väg hem stannade vi i Stockholm och gick på konsert med Hov1 på Gröna Lund. Vilken enorm upplevelse! Musiken, sommarkvällen i mörker, stämningen… Älskade dottern som grät när konserten var slut. ”Det här är det största jag någonsin varit med om”, sa hon. Den natten bilade vi upp till Duved och nästa morgon började hon i sjuan. Nu är hon en högstadietjej och trivs otroligt bra med det.

September

Så kom september med gula löv i träden, krispig luft och rip- och älgjakt för älskade makens del. En söndag var vi på ripjakt hela familjen i trakterna kring Huså. Alltså, hösten kan vara så makalöst vacker!

En förändring i mitt jobb denna höst är att jag började arbeta en del som skolpräst på Åredalens folkhögskola. Det innebär att jag är där vissa dagar och erbjuder möjlighet till enskilda samtal. Jag trivs där och är glad över möjligheten.

Oktober

Drottningen af Åre hade sålt slut och i oktober kom leveransen med helt nytryckta böcker. Som tur var hade jag god hjälp att bära in alla böckerna. Ungefär så här skrev jag när de allra första böckerna levererades hösten 2017: ”Nu har jag burit in drottningen. Nu är hon överallt i vårt hus.” Så kändes det den här gången också.

Älskade dottern fick möjlighet att hjälpa till med en häst i Häggsjön. Så en kulen oktoberdag var vi där första gången.

Någon av de här dagarna fick vi också ett mycket glatt besked: Älskade maken ska bli farbror igen. Älskade dottern ska få ännu en liten kusin. Vilken välsignelse!

November

Under hösten har vi också låtit göra nytryck av vår bok Sorg, det mest gåtfulla i mitt liv. Boken som jag skrev tillsammans med Ulla Granqvist och Sonja Wahlén. Så, i november gav vi oss ut på en liten bokturné i länet och berättade om boken. På några av ställena hade vi också med oss Stina Wahlén som sjunger som en ängel.

Den största överraskningen detta år var utan tvekan att jag tilldelades LT:s Kulturpris 2018. Vilken enorm lycka! Jag är så tacksam över detta pris. Läs gärna mer om denna upplevelse här och här.

December

Adventstiden kom med snötyngda träd och pistade skidspår. Vi gav oss av till Björnen och njöt av att äntligen få åka skidor igen.

Som alltid innebär den här tiden en hel del arbete för min del, en lång rad adventsgudstjänster och andra samlingar. Stämningsfullt och fint att få vara med om. Dessutom fick jag den andra advent döpa mitt älskade lilla brorsbarn Måns i Åre gamla kyrka. En stor stund.

Dessutom blev min efterlängtade Skrivateljé klar, och vid Duveds Julmarknad hade jag premiäröppning. Jag är så innerligt glad över denna lilla stuga!

Tisdagen den elfte december fick jag ta emot Kulturpriset på Åregården. En helt trolig kväll. Här intervjuas jag av LT:s kulturredaktör Sara Strömberg.

Och så kom julen, en jul när jag fick leva i de två bästa av världar. Dels hade vi hela min familj här hos oss – mamma, pappa och mina bröder med familjer. En så stor lycka! Dels arbetade jag och fick ha flera fina julgudstjänster och fick uppleva berörande möten med människor. En jul kan liksom inte bli bättre.

Dessutom fick jag och älskade maken julklappar av älskade dottern som berörde oss djupt. Hon hade skrivit dikter till oss om hur mycket vi betyder för henne. Som vi grät. Det går inte att få en vackrare gåva.

Jag ser med stor tacksamhet tillbaka på 2018.

Gud, välsigna det år som ligger framför oss.

Jag önskar er, kära bloggläsare, ett fint 2019! Var rädda om er!

/Karin

 

Drottningen af Åre, Familj och vänner

Drottningen af Åre poppis på bibliotek

I går fick jag ett meddeande från min kära svägerska Emma där hon undrade om jag visste att ”Drottningen af Åre” är en av de mest lånade böckerna på Östersunds bibliotek 2018. Det visste jag inte. Men jag blev så glad.

Jag har en stark kärlek till bibliotek. Har alltid haft, ända sedan jag var ett litet barn. När jag gick på högstadiet hade jag förmånen att jobba på biblioteket i Hede en kväll i veckan, och jag tyckte så mycket om att befinna mig där bland alla bokhyllorna och ställa böckerna på rätt plats. Och att öppna och smygläsa lite i de böcker som verkade allra mest intressanta.

Så att jag nu får veta att min bok är en av de mest lånade på Östersunds bibliotek gör mig så himla glad! Och varm i hjärtat. Och stolt! För på listan på mest lånade böcker finns också storheter som Maj-Gull Axelsson, Elena Ferrante och Elin Olofsson.

Hoppas du har det fint dessa mellandagar!

/Karin

Böcker och läsning, Drottningen af Åre, Skrivandet, Skrivateljén

Premiäröppning för min Skrivateljé

Nu är den här, och i stort sett färdiginredd, min Skrivateljé och butik. I dag, när det är Duveds julmarknad, har jag premiäröppning och en hel del människor letar sig hit.

Lyktan brinner intill den granbeklädda förstukvisten. Vi öppnar dörren och går in!

En hylla med böcker till försäljning. Dels mina egna böcker, dels diverse skrivböcker. Jag vill ju sälja ”skrivuppmuntrande saker”, vikten av en vacker skrivbok ska aldrig förringas. Tavlan på väggen är målad av Årekonstnären Kristina Hansson. Den tavlan, och historien kring den, kräver ett helt eget blogginlägg.

Mitt gamla, röda skrivbord, ett riktigt arvegods, passar så bra i min ateljé. Idag har jag dukat upp med glögg och pepparkakor för den som villa ha. Tavlan ovanför bordet är målad av Maud Deckmar, och den tavlan ska förstås också få ett eget blogginlägg. Men orden på målningen kan jag skriva redan nu:

”Ingen annan kan öppna dörren till mitt hopp”. 

Och här, ateljéns hjärta – skrivbordet, datorn och bokhyllan. Ni kan ju bara ana hur roligt det är att ställa allt i ordning. Böckerna på sin plats, färgerna och penslarna på sin, pärmarna och mapparna…

Nu sänker sig skymningen utanför ateljéns fönster, de levande ljusen brinner och julmusiken ljuder. Här trivs jag väldigt bra.

/Karin

 

Drottningen af Åre, Skrivandet, Upplevelser

En minnesvärd kväll på Åregården

Det blev en oförglömlig kväll på Åregården i tisdags när LT:s Kulturpris utdelades. Härliga människor kom och var med och firade, mingel och snittar, och jag blev intervjuad om mitt skrivande.

Jag var fylld av förväntan och pirr i magen när jag steg in på Åregården på tisdagskvällen. Men nervositeten försvann redan i foajén för där fick jag kramar av goa människor som åkt en lång bit för att vara med och fira. Jag är så glad över dem och över alla andra som delade den här kvällen med mig.

Det serverades snittar och vi tog för oss och satte oss i vackra Malmstensrummet. När klockan slagit 19 tog LT:s nyhetschef Daniel Hansson och kulturredaktören Sara Strömberg till orda. De hälsade välkommen till Kulturprisutdelning, den trettionde i ordningen, och läste upp motiveringen till varför jag fick priset i år. Ord som: ”En författare i tiden mitt ibland oss…” Och: ”Hon verkar i det lilla men når många.” Det kändes oerhört stort att gå fram när de ropade mitt namn. Stort och hedrande.

Jag fick vackra blommor och så beviset på att jag blivit Kulturpristagare 2018. Sedan satt vi i en varsin fåtölj, Sara och jag, och jag blev intervjuad. Hon ställde kloka frågor om mitt författarskap i allmänhet och ”Drottningen af Åre” i synnerhet. Jag fick också frågan om vad jag ska göra med prispengarna. Det vet jag. Priset ger mig möjlighet att åka till USA, till Seattle, och göra research om en kvinna som föddes och växte upp i Jämtland på 1800-talet och som flyttade till USA och gjorde sig ett stort namn som väverska och uppfinnare. Det här känns så spännande! Jag kommer att blogga mer om detta framöver, förstås.

Jag hade blivit tillfrågad om att sjunga något som en avslutning på intervjun. Jag valde en sång skapad av en kvinna som levde och verkade ungefär samma tid som ”min” drottning. En kvinna som också gjort avtryck i historien – Alice Tegnér. Jag sjöng ”Betlehems stjärna”, lämplig så här i juletid.

Det blev verkligen en minnesvärd kväll. Jag är fylld av tacksamhet!

/Karin

Bilder: Daniel Hansson, LT