Drottningen af Åre, Livet i fjällvärlden

Drottningen af Åre tillbaka på Åregården

För några dagar sedan hade jag ett riktigt roligt uppdrag. Jag var tillfrågad av Skistar att berätta om fröken Kristina Hansson, Drottningen af Åre, för de nya säsongsanställda i Åredalen. Det gjorde jag på Hotell Åregården, hotellet som fröken Kristina en gång i tiden lät bygga.

Jag gläds över att Skistar ser en poäng med att de nyanställda, som kommer från när och fjärran. ska få en inblick i Åres historia. Åre är ju så mycket mer än den många gånger ytliga bilden som ofta målas upp. Åre har en rik och mångfacetterad historia.

Så, den här dagen fick Skistarmedarbetarna bli guidade i Åre gamla kyrka, stenkyrkan från 1100-talet, besöka den anrika Benamsgården, åka upp med Bergbanan, som byggdes i början av 1900-talet, och träffa ”Drottningen af Åre” på Åregården.

Jag var klädd i min ”Kristinautstyrsel” och gick in i rollen som fröken Hansson. Sådant är verkligen så lustfyllt! Jag berättade om den första gången jag steg av tåget i Åre i april 1894, om min tid i Benamsgården, om mötet med Sebast Lenoir, om marken jag köpte för att låta bygga mitt hotell, om invigningen av mitt Hotell Åreskutan i september 1895. Jag berättade om min kamp, om kritiken mot mig, om glöden inom mig som ändå fick mig att fortsätta kämpa.

Det blev uppskattat. Många kom fram efteråt och ville veta mer och ville köpa min bok. Det känns så fint att få vara med och väcka nyfikenheten på Åres historia och på ”min drottning”.

Böcker och läsning, Drottningen af Åre

Att få träffa Världens Minsta Bokklubb

Tidigare i vintras blev jag kontaktad av Världens Minsta Bokklubb, och de undrade om jag ville träffa dem och berätta om ”Drottningen af Åre”. Självklart ville jag det! I tisdags var det äntligen dags.

Jag var själv med i en bokklubb för några år sedan, och det var så oerhört givande! Att få umgås med härliga människor och diskutera böcker – ja, det kan inte bli så mycket bättre. Vårt upplägg var att vi en efter en valde en bok som alla läste och sedan möttes vi och samtalade om den. Det som är så fascinerande är hur olika vi läser en bok, hur olika vi tar till oss en berättelse, och hur olika det är vad som fastnar i oss och stannar kvar inom. ”Jaha, tänkte du så? Jag tolkade det så här…”

Vi möttes på Länsbiblioteket i Östersund, Världens Minsta Bokklubb och jag. Bokklubben består av Annika och Ellinor, två mycket bokintresserade människor. De har setts i fem års tid, med jämna och ojämna mellanrum, och pratat böcker. Jag fick se listan av böcker som de betat av, och en kan säga att min drottning hamnat i mycket fint sällskap.

Det blev ett så gott samtal, och de hade så kloka och initierade frågor. Det är en ynnest och en rätt märklig känsla att samtala med personer som läst boken och reflekterat kring den. Vårt samtal kom att kretsa kring fröken Kristina Hansson, förstås, men också kring historien om Åre som by, kring starka kvinnor och kring det faktum att det finns människor som verkligen brutit ny mark, som gått sina egna vägar.

Tack för en fin stund, Annika och Ellinor!

/Karin

Berättandet, Drottningen af Åre, Familj och vänner

Dagar i Härjedalen

Jag har tillbringat några fina dagar i Härjedalen. Först hos mina föräldrar i Hede, och sedan hos min yngste bror med familj i Funäsdalen. Det är något visst med Härjedalen, det är bara så.

Sköna dagar i Hede med sovmorgnar, kaffestund om morgonen, tid med mamma och pappa, promenader i vårsolen, fika på byns café, tid med svärföräldrar och kompisar, tid med faster och moster… Intensivt och späckat schema på ett sätt, men också lugnt och skönt. Så som det alltid är att komma hem till Hede.

Sedan ett dygn i Funäsdalen. Middag och mys med goa familjen där, besök i Bruksvallarna för att se det fantastiska hus min bror och hans kollega bygger, promenad och kik i butiker, hämta älskade brörsdöttrarna på förskola och skola, fika och småprat…

Och så min bokpresentation av Drottningen af ÅreFjällmuseet. Det blev så bra! Det kom så mycket folk! Det var en så aktiv och engagerad publik. Jätteskoj!

Nu är jag hemma igen. Hemma hos älskade familjen. Nu ska vi se Let´s dance, och sedan ser jag fram emot en skön hemmahelg. Vi hade tänkt att åka skidor till Stendalsstugan, men det tycks bli riktigt oväder. Så, vi håller oss hemma.

Jag önskar er en fin helg!

/Karin

Min bror och mina brorsdöttrar på balkongen till det hus som precis nu byggs. Det blir så himla fint!

Tänk att ha den här utsikten när en vaknar om morgonen. Lyckliga de som blir ägare till det huset!

Berättandet, Drottningen af Åre, Familj och vänner, Skrivandet

Fjällmuseet, Funäsdalen

På torsdag är det dags igen att få berätta om min bok ”Drottningen af Åre”. Denna gång på vackra Fjällmuseet i Funäsdalen. Det ska bli så kul!

Så redan i morgon tar jag tåget till Östersund och sedan bussen till Hede för att vara hos mina föräldrar ett par dagar. Det var ett tag sedan nu, så det känns jättebra! På onsdag kväll åker jag till Funäsdalen och bor över hos min bror med familj. Jag längtar just nu efter alla mina i Härjedalen, men allra mest mina två brorsdöttrar. Jag ska få hämta dem på förskola och skola på torsdag. Det ser jag fram emot!

Jag har föreläst på Fjällmuseet en gång tidigare, i samband med släppet av min bok ”Den där elden inom”. Det är en bra scen, bra ljus och ljud. Hoppas det blir några stycken som kommer och är med den kvällen!

Idag är en dag av återhämtning. Lite förberedelser och packning, men framför allt ska jag sitta i en solgrop på gården, dricka kaffe och njuta av ännu en dag med strålande väder.

Jag önskar er en fin måndag!

/Karin

Drottningen af Åre, Skrivandet

Båthus med liten markplätt

För något år sedan utlystes en novelltävling, och en berättelse rann plötsligt fram i mitt huvud. Ja, den rann fram. Jag behövde bara sätta mig och skriva ner den. Den fick namnet Båthus med liten markplätt.

Den novellen blev en av vinnarna, och kom med i antologin Orter och ställen. Med magiskt omslag skapat av Annica Nordin, samma Annica som skapat omslaget till mina två romaner – Den där elden inom och Drottningen af Åre. Scrolla ner till höger så ser ni omslagen. Kika gärna in här på  Annicas hemsida.

Och nu ska fem av novellerna i antologin sättas upp som teater med skådespelarna Inga Onn och Gunnar Eklund. Det här känns stort och spännande! Att få se och höra två skådespelare ta sig an mina ord och formuleringar och gestalta dem. Vilken grej!

De ger sig ut på en länsturné med detta, och jag ska finnas med när de är i Järpen och Åre nästa vecka, och berätta om hur novellen kom till. Järpens bibliotek tisdag 10 april kl 19, och Åre bibliotek onsdag 11 april kl 19.

Jag känner ganska starkt för den här berättelsen. Den bebos av två personer som jag tycker mycket om, men som inte är helt lätt att ha att göra med. Det finns ett vemod, en svärta i skeendet.

Jag ser mycket fram emot nästa vecka!

/Karin

Berättandet, Drottningen af Åre, Musiken, Skrivandet

Drottningen af Åre på Jamtli i Östersund

Idag hade jag förmånen att ännu en gång få berätta om min bok ”Drottningen af Åre”. Jag var inbokad att föreläsa på Jamtli i Östersund på deras ”After work” mitt på dagen.

En kan ju undra om det kommer några som helst åhörare på en vardag mitt på dagen, men det gjorde det sannerligen. Salen rymmer 90 personer och det var helt knökafullt. Ljudteknikern sa en kvart innan det började: ”Det liknar en Ullaredskö där ute”.

Dessutom sändes föreläsningen ut till bibliotek och församlingshem runt om i vårt län, så det är verkligen ett stort gäng som fått höra om min drottning idag.

Det är lustfyllt och roligt att berätta om fröken Kristina Hansson! Jag har mina kläder som ska likna hennes, jag har mina gamla koffertar och kängor, jag varvar berättelser med sånger och läsning ur boken. En timme försvinner så snabbt iväg.

Och det var en så oerhört uppmärksam publik på Jamtli! Tack för det, alla som kom!

/Karin

 

Det här är precis efter boksläppet på Åregården i november. Då var jag mycket lycklig och omtumlad.

Och här presenterar jag boken på Östersunds bibliotek, också i november.

Drottningen af Åre, Familj och vänner, Livet, Livet i fjällvärlden, Präst i Åre, Skrivandet

Nu har vi bott 6 år i Åre-Duved

När vi flyttade hit till Åre-Duved skulle den här tjejen snart fylla sex år. Det är märkligt med tid. Å ena sidan känns det som nyss, å andra sidan har så mycket hänt och det känns som om vi alltid bott här.

Vill du bli Åre församlings nya kyrkoherde?

Det var så han sa i telefon, kyrkorådets ordförande Anders. Jag minns att jag precis gick över Rådhusgatan i Östersund när jag fick samtalet. Skulle jag bli Åre församlings nya kyrkoherde? Jag skrattade och sa: ”Tack så mycket för frågan, men det vill jag inte.” Nej, det var verkligen inte aktuellt. Jag arbetade som universitetspräst och hade det bra där.

Men dagen efter skulle vi till Åre för att fira mina mammas födelsedag och då ändrades mitt tvärsäkra nej. Åre visade sig från sin allra bästa sida med strålande sol, blå himmel och träd i skimrande höstgula färger. ”Tänk att bo här”, sa vi till varandra, min man och jag. Och hon som snart skulle fylla sex ville verkligen flytta till Åre-Duved! Hon ville bo nära skidbackarna. Så, jag sökte tjänsten och fick den, och vi flyttade in i vackra prästgården i Duved.

Fina och tuffa år

Och hon fyllde sex och hon fick nya fina vänner och hon fann sig väl till rätta i vår nya tillvaro. Och älskade maken fick jobb i Järpen och trivdes från första stund och jag välkomnades som kyrkoherde. Våra dagar innebar arbete och skola, men också många, rika möjligheter till utomhusliv.

Men det var tufft att vara kyrkoherde och jag arbetade alldeles för mycket och känslan av otillräcklighet var ordentligt tärande. Så, efter många om och men sa jag upp mig. Jag har skrivit om det i bland annat det här inlägget.

Halvtid präst, halvtid författare

Ja, jag sa upp mig, men blev erbjuden att stanna i Åre församling som ”vanlig” präst, alltså utan personal-, ekonomi- och administrativt ansvar. Jag sa ja till det, men jag sa också att jag enbart ville arbeta halvtid. Det var vad jag kommit fram till – jag vill enbart arbeta halvtid för att också ha tid till mitt eget skrivande.

När jag inte längre skulle vara kyrkoherde var vi tvungna att flytta från prästgården, så nu inleddes jakten på ett nytt boende. Det var inte helt lätt. Det är inte helt lätt här i Åredalen att hitta någonstans att bo. I mitt inre formulerade jag en dröm:

Jag vill att vi ska bo mitt i Duved, men ändå med en känsla av enskildhet. Jag vill att vi ska bo i ett mindre hus med en liten trädgård. Det får inte vara ett renoveringsobjekt.

Kort efter den formuleringen fanns ett hus på Hemnet. Ett mindre hus mitt i Duved, centralt och ändå avskilt… Det blev budgivning, förstås, men till slut sa säljaren att hon ville sälja till mig och min familj. Jag är så gränslöst tacksam för det! Att få vakna till den här vyn varje morgon och ren och skär nåd.

Det är precis här vi vill leva och bo

Att få bo här i fjällvärlden med min älskade familj, att få arbeta halvtid som präst och halvtid som författare är för mig att leva min dröm. De här sex åren har varit omtumlande på många sätt, men de har landat väl. Känslan av att det är precis här vi vill bo är stark och innerlig.

Berättandet, Drottningen af Åre, Livet i fjällvärlden, Skrivandet

En efterlängtad vecka

Det har varit intensivt ganska länge nu. Många, många roliga saker har jag fått vara med om, men det har också tagit på krafterna. Men den här veckan har jag flera dagar som är helt tomma. Så skönt!

Ja, jag har faktiskt gått och längtat efter den här veckan. Dagar av rymd och öppenhet. Så, vad ska jag göra dessa dagar? Först och främst ska jag skriva! Jag ser fram emot att gå in i min berättelse igen, nu var det ett tag sedan sist. Och så ska jag vara utomhus – promenera, åka skidor… Och så ska jag vila och läsa.

På torsdag blir det inte så lugnt. Då ska jag vara på Jamtli i Östersund och föreläsa om ”Drottningen af Åre”. En föreläsning som kablas ut till flera bibliotek i Jämtland och Härjedalen. Det blir roligt! Jag tänker dra på mig mina Kristina Hansson-kläder igen och gå in i rollen som kvinnan som 1895 öppnade Åres första hotell.

Men innan dess, som sagt, lugna dagar och mycket utomhusliv.

Önskar er en fin vecka!

/Karin

Drottningen af Åre, Skrivandet

”Den där elden inom” lever vidare

Jag älskar den här bilden av Margareta Klingspor, huvudpersonen i min första roman ”Den där elden inom”. Nu är det drygt fyra år sedan den boken släpptes, men den lever fortfarande, och har fått ny kraft under den senaste tiden.

Läs gärna mer om boken HÄR och HÄR. Den säljer bättre än på länge, och får dragkraft av min nya roman ”Drottningen af Åre”. Det är fint, det där, att de hjälps åt. Och Margaretas berättelse är värd att ta del av. Hon var en fantastisk kvinna. Nu går ”Den där elden inom” också som följetong i LT:s e-tidning. Titta här! LT

Drottningen af Åre, Skrivandet

Intervju kring ”Drottningen af Åre”

I går satt jag på mysiga Åregården och pratade om ”Drottningen af Åre”. Det var kulturredaktören Karin på Östersunds Posten som kom för att intervjua mig om min bok. Och hon ville att intervjun skulle äga rum just på Åregården, hotellet som ”min” drottning öppnade.

Och det är något visst med det hotellet, det kan jag inte komma ifrån. Historiens vingslag… Här kan ni läsa mer om boken och Åregården.

Och det är något visst med fröken Kristina Hansson som år 1895 öppnade det där allra första hotellet i Åre. Intervjun kom att kretsa mycket kring Kristina, kring hennes mod och drivkraft, och det är så roligt att få prata om! Att få stanna till inför frågan: Varifrån fick hon modet att öppna ett hotell i en tid när kvinnor inte ens hade rösträtt? Varifrån fick hon styrkan att jobba vidare trots att hon blev ifrågasatt och motarbetad? Varifrån fick hon hoppet att hela tiden resa sig och kämpa vidare?

Jag får många fina mail och telefonsamtal från människor som läst boken, och det värmer mitt hjärta! En del hälsningar stannar kvar i mig och berör mig särskilt mycket. En kvinna skrev att fröken Kristina Hansson ger henne modet att gå sin egen väg, att inte ständigt bli styrd av vad andra tycker och tänker. Det är så stort!!!