En stuga vid en sjö, Familj och vänner, Livet med hund, Utomhuslivet

Magiska kvällar vid stugan vid sjön

Kvällen sänker sig ner över vår sommarplats på jorden. Ingenstans är solnedgångarna så magiska som här. Vi sitter på altanen och bara betraktar himlen och vattnet och lyssnar till alla de tysta ljuden.

Och dagarna flyter fram, timme för timme. Morgonpromenad med Gills i skogen. Kaffe på altanen. Några timmars jobb med stugan. Frukost. Mer jobb. Lunch med fin vän i stan. Hem och jobba lite till. Grilla middagsmat över öppen eld. Diska vid vår utomhusdiskbänk. En löptur på¨kvällskvisten. Bastu och – kanske – ett dopp i sjön.

Och så är det solnedgång igen.

Hoppas du också har fina sommardagar!

/Karin

Betraktelser, Familj och vänner, Skapandet

En ensam kväll i juli

Det är inte ofta jag är helt ensam hemma en kväll, men nu var det så. Jag var trött när jag kom hem, hade jobbat från tidig morgon, så jag tog en stunds vila på kökssoffan. Jag minns att jag, när jag var ny som präst, förundrades över att jag under en arbetsdag upplevt ett helt liv. Vissa dagar är sådana. Sorg och glädje, tårar och skratt, starka känslor och upplevelser, många tankar. Då är det så oerhört skönt att vila en stund. Att släppa taget i några minuter.

När jag vaknade gick jag ut. Trots regnet som öste ner, trots kylan och blåsten gick jag ut.  Längtade så mycket efter frisk luft. Så jag rensade i jordgubbslandet och i en av rabatterna en stund och plockade sedan en stor bukett smörblommor.

Jag gick in och tog fram papper och färger. Jag har längtat länge nu efter att måla, så jag gjorde det. Satt i tystnad och bara lekte med färgerna. Däremellan gick jag till pianot och kollade in lite noter inför vår sommarkonsert. Kom att tänka på ”Gråt inte mer Argentina”, som Malena Ernman framförde på ett fantastiskt sätt i lördags på Dalhalla. Den har jag aldrig sjungit, men den vill jag ta mig an.

Ja, så gick de där timmarna i ensamhet. Jag tycker om ensamheten, men nu längtar jag galet mycket efter min älskade familj.

/Karin

Betraktelser, Familj och vänner

Det är inte förspilld kvinnokraft

Jag ser henne framför mig där hon sitter vid öppna spisen med stickningen i händerna. Mormor. Jag ser hur garnet liksom rinner fram mellan hennes fingrar. Jag ser också framför mig farmor och hennes virkningar. Och jag ser mamma och alla hennes olika hantverksprojekt.

Alla dessa handarbeten som skapats genom historien av kreativa kvinnor. Sockor och vantar, dukar och bonader, mattor och gardiner.

Det är INTE förspilld kvinnokraft. Det är långsamhetens och olönsamhetens revolution.

Jag ärvde inte förmågan till att sticka och virka av min mormor eller farmor eller mamma. Det som för dem tycks så enkelt är för mig många gånger helt obegripligt. Men jag har märkt att det är under perioder av stress och svårigheter som min längtan efter garner och färger växer sig starkare. Jag har märkt att det är under perioder av stark press som jag ändå sitter där i soffan och gör mina taffliga försök till att sticka.

Kanske för att det bor en trygghet i att handarbeta. Kanske för att det finns något oändligt fridfullt i ljudet från två stickor som letar sig fram genom garnet. Kanske för att det är något som förenar mig med mina förmödrar.

Det är INTE förspilld kvinnokraft. Det är långsamhetens och olönsamhetens revolution.

/Karin

Familj och vänner, Upplevelser

Dalhalla – äntligen!

Det hade regnat lite från och till under dagen, så vi packade med oss regnkläder och fleecetröjor och filtar. Men Dalhalla mötte oss med regnfria, ljumma vindar. Det var mitt första besök i Dalhalla och jag blev helt tagen bara av att komma in på området. Detta nedlagda kalkstensbrott som blivit en mäktig utomhusarena. Och ännu mer tagen blev jag förstås när konserten med Malena Errnman och Helen Sjöholm började.

Allt inleddes med att Malena Ernman kom gående genom publikhavet och sjöng ”Om sommaren fina.” När hon kommit upp på scenen möttes hon av Helen Sjöholm och de fortsatte sjunga tillsammans. Så vackert!

Sedan följde en konsert i skiftande genrer, och jag fascinerades så av deras enorma musikalitet och känsla i musiken. De stående ovationerna fick Helene för ”Gabriellas sång” och ”Du måste finnas”. Så mäktigt!

En magisk kväll, och jag vill dit igen!

Har du varit där?

/Karin

Familj och vänner, Livet med hund, Utomhuslivet

En magisk kväll i Åre

”Nu kommer nog en regnbåge snart”, sa älskade dottern när vi övat agility en stund med Gillis. Och nog var det regnbågsväder – mörk himmel och sol och lite regn i ett och samma andetag.

Så kom den då – bågen över himlen! Och vilken regnbåge! Vi konstaterade alla tre att vi aldrig sett en så starkt lysande regnbåge förut. Och älskade maken lyckades fånga både den och en hoppande dotter på samma bild.

Ja, det blev en magisk kväll i Åre, och Gillis var väldigt nöjd! Agility verkar vara hans grej. Han är nyfiken, orädd och snabb och det märks att han vill lära sig.

Ha en fin julionsdag!

/Karin

Familj och vänner, Upplevelser, Utomhuslivet

Cykeltur på Gotland

Bildresultat för cafe norr om visby

För två år sedan idag hyrde vi cyklar i Visby och cyklade norrut på ön. Solen värmde och himlen var så där overkligt ljusblå. Vi cyklade på rad, jag och min familj, min yngste bror och hans familj. Vi fick stanna några gånger och fylla på med vatten, för vi blev väldigt varma av att cykla där i solen.

Efter några kilometer stannade vi och några av oss tog ett dopp i havet. Sedan cyklade vi vidare. Vi kom till ett café, som jag inte längre minns namnet på, men jag minns ljusgula stenväggar, ett utomhustak av segel, och jag minns doften av bullar som letade sig ut. Och den doften kommer jag kanske aldrig glömma.

Och att sedan få beställa en bulle och en kaffe och sätta sig i skuggan. Att vara trött i kroppen, svettig och hungrig, och äta den där bullen. Ja, det var njutning på hög nivå. Och det är inte bara doften jag aldrig kommer glömma, det är också smaken av kardemumma, det är stämningen, ja, hela situationen.

Jag sparar på vackra minnen. Det här är ett sådant minne.

Hoppas DU också sparar på vackra minnen!

/Karin

Familj och vänner, Utomhuslivet

Lunch på fjället

Jag stekta pannkakor och packade ner dem i ryggsäcken. Sedan gick vi, älskade dottern och hunden och jag, förbi affären och köpte frukt, choklad och nötter. Efter det började vi vår vandring upp på Mullfjället.

Himlen var tung och grå, men luften var skön att andas. Vi tog oss uppför bit för bit, stannade och pustade och drack vatten, och fortsatte vidare uppåt.

När vi hittat en bra plats för vår lunchpaus, och satt oss ner och börjat packa upp matsäcken, kom regnet. Det var inte vilket litet regn som helst, utan en rejäl störtskur. Så vi åt vår lunch och blev allt mer blöta, och sedan började vi vandringen tillbaka ner till byn.

Ja, det kanske regnade en del och himlen var kanske blygrå, men det var ändå en härlig eftermiddag. Det är ändå värt det. Utan tvekan.

/Karin

Familj och vänner, Upplevelser

Jag har så mycket att berätta – om Samorfjöset

Idag åkte älskade dottern och jag till vackra Huså för att gå på boksläpp. Det är min begåvade vän Linda Forss som skrivit boken Samorfjöset, och som idag bjöd på en berättarföreställning kring boken.

”Je har så mykjy å berett…” Så sa Lindas mormor en gång. ”Jag har så mycket att berätta…” Det tog Linda fasta på och lyssnade och skrev ner. Efter det har hon lyssnat på fler äldre kvinnor som har minnen från livet i samorfjöset.

Tre av dessa kvinnor fanns med idag och berättade, och det blev så oerhört starkt! De berättade på jämtska om sina minnen och om andras minnen, och deras berättelser berörde på djupet.

Kanske griper det tag extra mycket inom mig, för deras berättelser påminner mig om min mormors berättelser om livet i fäbodvallen.

Tack, Linda, för en fantastiskt fin föreställning! Jag ser fram emot att både läsa boken och titta på den medföljande filmen! Lycka till!

/Karin

En stuga vid en sjö, Familj och vänner, Upplevelser

En härlig midsommarhelg

Det blev en så härlig midsommarhelg och den startade redan på torsdagen. Då packade vi in oss i bilen och åkte till vår sjöstuga. Och möttes av en strålande varm och vacker sommarkväll! Vi hade inte riktigt räknat med det och gladdes nog extra mycket bara därför. Vi satt ute och grillade vid vår grillplats, vi planterade blommor i krukorna på altanen och älskade dottern tog ett dopp. Inte var det varmt, men hon badade i alla fall.

På midsommarafton mötte vi upp min käre bror med familj på Jamtli, Det är Jämtlands länsmuseum i Östersund och består av ett friluftsområde med kulturhistoriska byggnader och miljöer. Den perfekta platsen att fira midsommar på, alltså. Dessutom med spelemän och midsommarstång och dans. HÄR kan du läsa mer om den fantastiska platsen. Och HÄR skriver jag om en vigsel jag hade där. Efter några timmar på Jamtli åt vi makalöst god midsommarbuffé hos min bror.

På midsommardagen fortsatte trevligheterna då vi åkte ut till Verkö slott för att äta lunch tillsammans med mina svärföräldrar och min svärfars bror med fru. Verkön beskrivs som en ö i den jämtländska skärgården och är en mycket speciell plats att besöka. HÄR kan du läsa mer om Verkön. Vi åt en mycket god lunch och tog sedan en liten promenad på ön. Det är så vackert nu i sommarskrud. Trots regn och blåst.

Idag har vi pysslat på vid stugan innan vi packade ihop oss och åkte hem. En väldigt härlig midsommarhelg. Hoppas DU haft det också!

/Karin

Familj och vänner, Livet

Min älskade onge

Jag hittade det här fotot i gömmorna och här är du runt ett år. En solstråle av stora mått. Jag minns mest bara skratt från den tiden. Skratt och pussar.

Och på Instagram  hittade jag den här bilden. Den är tagen för någon dag sedan, och är så mycket DU. Du som älskar din studsmatta, älskar att hoppa, är där mest hela tiden. Bakom dig syns regnbågen, hoppets tecken. Det är bara så vackert!

Du vet ju hur mycket jag älskar dig och hur oerhört lycklig jag är att du finns! Jag vill alltid vara en mamma som du känner dig trygg med, som du kan skratta med och prata med, hoppa studsmatta med, vara allvarlig med, ja, dela liv och tankar med. En mamma som du vet att du får stöttning och uppbackning av, som aldrig sviker eller överger. Aldrig.

Och jag önskar att jag kan inspirera dig och uppmuntra dig till…

…att fortsätta vara den du är..

…att följa dina drömmar…

…att fortsätta stå upp för och hjälpa människor du möter…

…att se till djupet snarare än till ytan…

…att det finns sådant som är långt viktigare än pengar och prylar…

…att ta hand om dig själv och värna dig själv för att du är så himla värdefull…

…att fortsätta skratta…

…och fortsätta hoppa studsmatta – det tänker i alla fall jag göra…

Grattis på din 12 -årsdag, älskade onge!

/Mamma