Familj och vänner, Utomhuslivet

Med fin vän på Mullfjället

Hon kom med nattåget, min fina vän Ulrica Stigberg. Jag mötte henne på tågstationen och vi gick hem till oss och åt frukost. Och pratade. Vi ses inte allt för ofta och har så mycket att prata om när vi ses. Vi träffades första gången i toalettkön på teologen i Uppsala för drygt tjugo år sedan. Då blev vi vänner och har hållit kontakten genom åren trots att vi bor långt ifrån varandra.

Vi är präster båda två och vi är författare båda två. Det är klart att det finns mycket att prata om. Livet, Gud, familjen, skrivandet, drömmar och framtidsplaner…

Mitt på dagen gjorde vi matsäck och drog  på oss regnkläder och gav oss ut på vandring. Vi gick genom byn och upp mot Mullfjället. Vi hade ett strilande regn över oss där vi kämpade oss upp för branterna. När vi sedan satte oss för att fika såg vi inga vyer över huvud taget – allt var helt grått och det började regna allt mer.

Så vi gick ner mot byn igen, och när vi var nere hade regnet helt upphört och vi såg en aning av solen.

I morgon ska vi ge oss ut på en ny vandring. Vi får se om vi tar en tur vid Storulvån eller kanske Blanktjärnsrundan.

Hoppas NI haft en fin dag!

/Karin

Böcker och läsning, Familj och vänner

Dagens boktips – De oroliga av Linn Ullman

Jag var strax under trettio när jag läste Laterna Magica och Den goda viljan av Ingmar Bergman. Det var böcker som gjorde djupa avtryck. Dels tyckte jag om hans språk, hans sätt att berätta, men allra mest det där sköra som lyste fram genom boksidorna. Skörheten och längtan efter att bli sedd och älskad.

Nu har jag precis läst ”De oroliga”, skriven av Ingmars dotter Linn Ullman. Här kan vi prata om drabbande läsning! Jag är helt matt. Tanken med hennes bok var från början att hon och hennes far skulle skapa den tillsammans. Han skulle berätta om sitt liv och hon skulle skriva ner. Men de började för sent – han hade redan hunnit bli gammal och glömsk. Han minns till exempel inte längre vem som är Linns mamma. Han blandar ihop, säger samma saker om och om igen, och hon får konstatera att det inte går. Det får bli en annan sorts bok.

Så hon skriver om sin egen barndom, om uppväxten med de två kända föräldrarna – Ingmar och modern Liv Ullman. Hon skriver om två föräldrar fullt upptagna med sitt eget. Vem hade tid och möjlighet att se den lilla Linn och hennes behov? Vem såg hennes längtan efter kärlek och bekräftelse?

Ja, som sagt – drabbande läsning! Läs den, men ta god tid på dig! Den behöver få sjunka in långsamt.

Här var vi på Fårö, käre maken och jag, och så mycket här andas Ingmar Bergman och hans liv.

Nu ska jag ge mig ut på långpromenad i regnet. Ha en fin lördag!

/Karin

Familj och vänner, Utomhuslivet

På Åreskutan med fina vänner

En söndag i september och det blev plötsligt sommar med värme och solsken. Älskade dottern och jag tog kabinbanan upp på Åreskutan tillsammans med fina vänner. Därifrån vandrade vi upp till Toppstugan. Det är bara en knapp kilometer men rejält brant och stenigt. Där uppe blåste det friska vindar så vi åt lunch inomhus. Jag tog en våffla och en kaffe – då är livet gott!

Det blev en så bra dag! Kombinationen sol, berg, vandring, våffla och goda samtal är oslagbar. Än en gång konstaterar jag vilken ynnest det är att få bo i fjällvärlden, att ha allt detta nära och tillgängligt. Tacksam!

/Karin

 

Familj och vänner, Upplevelser, Utomhuslivet

En rakt igenom fin dag

Här, på denna fantastiska plats på jorden, firade vi gudstjänst idag. I Bunnerviken med den makalösa utsikten över Ånnsjön. Oförglömlig blir stunden då vår kyrkomusiker Torkel blåste i sitt horn ut över vidderna, och vidderna svarade. Helt enkelt gudomligt.

Efter gudstjänst och kyrkkaffe åkte jag och älskade familjen för att leta bär. Det blev inte mycket plockat, men det blev en fin tur i vacker miljö och strålande fint väder.

Efter vår vandring åkte vi till Hanriis café i Handöl och åt våfflor. Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen – där har de världens godaste våfflor.

En så rakt igenom fin dag! Hoppas ni också haft en bra söndag!

/Karin

En stuga vid en sjö, Familj och vänner, Livet, Musiken, Präst i Åre, Skrivandet, Upplevelser, Utomhuslivet

Så blev min sommar

En stuga vid en sjö

Det är hög tid att summera sommaren. Att se tillbaka på de tre sommarmånaderna och knyta ihop säcken. Och jag tror att ledordet för sommaren 2017 är Sjöstugan. I år valde vi att lägga den mesta av vår lediga tid på stugan och renoveringen. Vi har jobbat och slitit, men vi har sannerligen också njutit av att vara där! Det är en underbar plats på jorden, som vi är väldigt tacksamma över.

Hemma

Men vi har också varit hemma en del, och jag tycker det är oerhört skönt att vara ledig hemma. Att fixa och dona i huset, att ha lugna dagar, att göra spontana fjällturer. Som den dagen då jag och älskade dottern knallade upp på Mullfjället för att äta lunch. Det är vardagslyx!

Oförglömlig är också kvällen då vi övade agility med Gillis i Åre, och den makalösa regnbågen böjde sig över himlen. Eller den där tidiga morgonen då jag gick ut med min kaffekopp och rensade jordgubbslandet och allt omkring mig var helt tyst och stilla. Som i en inandning.

Stockholm och Dalhalla

Ja, mestadels hemmavid denna sommar, men ett kort besök i huvudstaden blev det också. En härlig resa tillsammans med kära mor och älskade dottern. Vi var på Allsång på Skansen, vi strosade på stan, vi fikade på caféer och vi var på Gröna Lund. Och jag gjorde det jag egentligen inte alls vågar – jag åkte Ikaros och Insane. Det gäller att utmana sina rädslor emellanåt.

Vi hann också med en helg i Rättvik tillsammans med mina svärföräldrar och mina svågrar med familjer. Höjdpunkten var kvällen i Dalhalla och konserten med Helen Sjöholm och Malena Ernman.

 

Arbete

Jag har mestadels varit ledig denna sommar och det är en oerhörd ynnest! Men de få veckor jag ändå arbetat har varit mycket fina. Jag kommer att minnas den ljuvliga sommardagen då jag gjorde en rad hembesök i Åre och promenerade dit jag skulle. Solen värmde och på uteserveringarna satt folk och åt och skrattade och pratade. När kvällen kom gick jag till Åre gamla kyrka för att fira Kvällsmässa.

Jag har också, för andra året i rad, varit kursledare på kursen Skriv ditt liv vid Åredalens folkhögskola. Så himla roligt, inspirerande och utmanande!

Hede

Ingen sommar utan några dagar i Hede. I år var jag och älskade dottern hos mina föräldrar i mitten av augusti när sensommarmörkret lade sig över Sonfjället om kvällarna. Och i vanlig ordning hade jag en sommarkonsert i Hede kyrka tillsammans med Eva-Britt Nordstrand.

Musikupplevelse

Det har varit en sommar med många musikupplevelser, och den starkaste och mest berörande var utan tvekan Lalehs konsert vid Storsjöyran i Östersund. Hon har verkligen förmågan att fånga sin publik, att beröra oss långt in i hjärtat. En helt oförglömlig konsert!

Hoppas NI haft en fin sommar! (Så här långt, den kanske fortsätter…)

/Karin

Familj och vänner, Musiken, Skrivandet

Intensivt skrivande idag

Jag är fortfarande glad och uppfylld efter konserten i förra veckan. Vi hade så roligt när vi spelade, och många i publiken har hört av sig och tyckte om det vi gjorde. Det värmer så mycket! (Bilden tog Bodil Halvarsson.)

Ja, glad och uppfylld och går fortfarande och nynnar på sångerna… ”Vilar glad i din famn…” ”Gråt inte mer, Argentina…” ”Öppna upp ditt fönster…” ”Sommarens sista dagar…” Alltså, det finns så otroligt mycket bra musik! Gränslöst!

I övrigt har min dag sett ut så här:

5.30 Steg upp, bryggde kaffe, skrev och drack kaffe

7.00 Promenad med Gillis

7.30 Skrev

9.00 Åt frukost

9.30 Skrev och drack kaffe

12.00 Väckte två mycket morgontrötta tolvåringar och bjöd dem på lunch. Frukost hanns inte med idag.

12.30 Skrev

15.00 Promenad med Gillis

16.00 Skrev

16.30 Åt middag

17.00 Skrev och drack kaffe

20.00 Slutade skriva för dagen

En intensiv skrivardag och sååååå underbar! Det är fantastiskt att ha mycket tid för sitt skrivande! Det närmar sig upploppet och det är så spännande.

/Karin

Familj och vänner

Middag med fina vänner

I 23 år har vi setts en kväll varje sommar för att äta mat ihop, Kristina, Jeanette och jag. De första åren åt vi alltid fondue, men nu varierar vi oss. Ibland äter vi hemma hos någon av oss, ibland på restaurang… I år åt vi på mina föräldrars altan.

Det är något visst med vänner som en har känt nästan hela livet. Det är okomplicerat och självklart. Vi har följt varandra genom medgång och motgång, genom glädje och svårigheter. De här två fantastiska kvinnorna betyder mycket för mig!

Dessutom tyckte de att maten jag bjöd på där ute på altanen var så god att de ville ha receptet. Det kanske fler vill, så jag skriver det här:

FRASIGT SKAL MED RÄKRÖRA (för 4 personer)

1 färdig smördeg

1 kg räkor med skal

3 msk majonnäs

2 dl gräddfil

1 dl löst vispad grädde

5 dl blandad sallad

200 g salladslök

1 fint skuren gul lök

1 ask minitomater

1 kvist dill

Lägg ut smördegen i pajformen och nagga den noga med en gaffel. Förgrädda pajskalet i 10 minuter i 200 grader. Skala räkorna. Blanda majonnäsen, gräddfilen och grädden i en bunke. Varva alla ingredienserna i pajskalet och låt stå och dra i en timme innan servering.

Och så desserten…

DAJMTÅRTA

150 gram sötmandel

1/2 tsk bakpulver

2 ägg

2 dl strösocker

2 dl grädde

3-4 msk oboy

1 dubbeldajm

Mal/krossa mandeln och rör ihop med bakpulvret. Vispa ägg och strösocker och blanda ihop allt. Häll i en form med löstagbar botten. Grädda i ugn i 175 grader i 25 minuter. Vispa grädden och blanda i oboy. Krossa dajmen och häll i hälften i grädden. Bred över kakan när den kallnat. Strössla över resten av den krossade dajmen.

Smaklig måltid!

En stuga vid en sjö, Familj och vänner, Upplevelser, Utomhuslivet

Tar dagen som den kommer

I fredags var vi på en fantastiskt trevlig fest! Min kära vän Astrid firade att hon snart fyller femtio, att hon blivit mormor, att hon fått hem sin flygel från Frankrike och att det nu är fem år sedan hon släppte det trygga livet som fast anställd och blev en frilansande musiker. Fantastiska anledningar till att fira! Och vilken kväll det blev! God mat, härliga människor, god stämning och massor av musik. Jag och Astrid sjöng och spelade ”Ett herrans underverk” ur Kristina från Duvemåla, och det bjöds på många andra härliga låtar från musikal- och filmvärlden. Med mera. Strax före midnatt åkte vi till sjöstugan för att sova.

Och vaknade till en dag utan några som helst måsten. En dag som fick bli vad den blev. Så efter att ha sovit ut kokade jag mig en kopp kaffe och satte mig vid sjön och lyssnade till ljudet från vågorna. Sedan gick jag längs vägen en bit där jag sett att det fanns en hel del hallon. Jag plockade en skål full och vi kunde strössla hallon på frukostfilen. Efter frukosten kröp jag ner i sängen med min bok, läste en stund, slumrade lite.

Vid lunchtid åkte vi till Hara brygga. Där är jordens mysigaste sommarcafé med gott fika och väldigt rimliga priser. Jag åt en smörgåstårtbit och vi satt ute i solen. Sedan skjutsade jag älskade maken till Östersund. Han skulle åka båt ut till Verkö slott för att äta middag med kollegor. Älskade dottern och jag tog en löptur i regnet som precis började falla, och badade sedan i Storsjön trots regn och rätt kraftiga vindar. Så skönt att sedan krypa in i värmen i bastun.

På kvällen kom hennes fina kompis E. De satt och småpratade och skrattade i flera timmar och jag låg och läste. Vilken ljuvlig lördagskväll! Vilken ljuvlig dag!

Hoppas DU har det bra så här i sensommartid!

/Karin

Familj och vänner, Upplevelser

Jag har åkt Ikaros! Hur i hela världen vågade jag?

Jag är rädd för höjder. Väldigt, väldigt rädd. Men jag tänker emellanåt att det är viktigt att utmana sin rädslor.  Ni vet Kirkegaards ord: ”Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv.” Så när älskade dottern ville åka Ikaros på Gröna Lund, så sa jag att jag skulle åka med. I och med att jag lovade henne det så fanns ingen återvändo, det kände jag starkt. Jag skulle göra det, så var det bara.

Så här beskrivs Ikaros:

”Du befinner dig högt över Stockholm, närmare bestämt 95 meter ovanför Stockholm. Du sitter i en stol, dinglandes med benen och fastspänd med en bygel över axlarna. Plötsligt vinklas stolen in, och du är nu helt liggande i 90 graders vinkel med ansiktet mot marken. Sedan kommer fallet. Vågar du utsätta dig för tidernas värsta fall?”

När vi satt längst där uppe var min enda tanke: Hur kan jag låta mitt barn göra det här? Hur kan jag utsätta oss för det här? När killen som arbetade där gick och spände fast oss sa jag: ”Är vi säkra? Är vi verkligen det?” Vi höll varandras händer när vi vinklades neråt, och när vi sedan störtade mot marken hade jag inga som helst tankar. Det var bara ren och skär fasa och skräck.

När vi vara nere igen tittade vi på varandra. Chockade. Förvirrade. Och dottern sa: ”Jag vill åka igen.” Och jag sa: ”Aldrig i hela mitt liv.”

Bildresultat för ikaros gröna lund

Familj och vänner, Musiken, Upplevelser

Allsång på Skansen – en heldag för oss

Tidigt på tisdagsmorgonen kom vi med tåget till Stockholm, jag och dottern och mamma. Vi checkade in våra väskor på hotellet och åt en god frukost innan vi promenerade bort till Djurgråden och Skansen. Väl där tog vi oss till stora scenen och var så pass tidiga att vi kunde välja platser. Sedan tillbringade vi hela dagen där. Lyssnade på musikerna som repade, fikade, tog promenader på Skansenområdet, fikade lite till, såg genrepet… Och genom allt – njöt av solen som sken och de varma vindarna.

Det blev en så härlig dag och jag är nu ännu mer imponerad av fantastiska Sanna Nielsen! Vilket proffs! Sjunger som en gudinna, dansar, agerar naturligt och avslappnat på scen, kan allt utantill, behöver inget manus. Vilken tjej!

När TV- sändningen var slut hade mörkret lagt sig över Stockholm och vi promenerade tillbaka till vårt hotell.

Bildresultat för allsång på skansen 2017

(Här en bild på kära mor från tidigare i somras – lyckades inte fånga henne på Skansen.)