Berättandet, Musiken, Skapandet

Dagen är kommen – en musikalisk berättarföreställning

Linda Forss och jag

Det är snart ett år sedan som vi, Linda Forss och jag, bestämde oss för att göra någon sorts julföreställning ihop. Månaderna har gått. Vi har klurat på berättelser och musik, vi har setts och repat och pratat, och nu har vi något som allt mer liknar en musikalisk berättarföreställning i två akter.

Orden och musiken

Det är något smått magiskt i att möta en annan människa med samma kärlek och lust till orden och musiken. Vi har helt olika uttryck både i sång och skrivande, och ändå så lika. Nu ser vi fram emot adventstiden då vi ska få ge våra föreställningar på tre ställen i Jämtland.

Vårt spelschema:

Åre Gamla kyrka torsdag 30 nov kl 19

Lyransgården i Fåker torsdag 7 december kl 19

Kyrkås gamla kyrka söndag 17 december kl 19.

Det blir så roligt!

Några smakprov ur föreställningen:

  • Dagen är kommen – den pampiga gamla psalmen i en helt ny folklig tappning…
  • Önska dig en stilla natt – Bo Kaspers vackra, smärtsamma låt…
  • Sånger på jämtska och härjedalska…
  • Carola, Lundell och Afzelius…

Ja, som du ser – det blir varierat. Men genom allt – den folkliga tonen.

Hoppas du har möjlighet att komma och se och lyssna!

/Karin

Betraktelser, Familj och vänner, Skapandet

En ensam kväll i juli

Det är inte ofta jag är helt ensam hemma en kväll, men nu var det så. Jag var trött när jag kom hem, hade jobbat från tidig morgon, så jag tog en stunds vila på kökssoffan. Jag minns att jag, när jag var ny som präst, förundrades över att jag under en arbetsdag upplevt ett helt liv. Vissa dagar är sådana. Sorg och glädje, tårar och skratt, starka känslor och upplevelser, många tankar. Då är det så oerhört skönt att vila en stund. Att släppa taget i några minuter.

När jag vaknade gick jag ut. Trots regnet som öste ner, trots kylan och blåsten gick jag ut.  Längtade så mycket efter frisk luft. Så jag rensade i jordgubbslandet och i en av rabatterna en stund och plockade sedan en stor bukett smörblommor.

Jag gick in och tog fram papper och färger. Jag har längtat länge nu efter att måla, så jag gjorde det. Satt i tystnad och bara lekte med färgerna. Däremellan gick jag till pianot och kollade in lite noter inför vår sommarkonsert. Kom att tänka på ”Gråt inte mer Argentina”, som Malena Ernman framförde på ett fantastiskt sätt i lördags på Dalhalla. Den har jag aldrig sjungit, men den vill jag ta mig an.

Ja, så gick de där timmarna i ensamhet. Jag tycker om ensamheten, men nu längtar jag galet mycket efter min älskade familj.

/Karin