Drottningen af Åre, Skrivandet

Att ge ut en bok

Lite då och då får jag frågor om hur jag tänker kring bokförlag och hur det har varit för mig och mina böcker. Så jag delar några tankar här.

Mina två första böcker, ”Sorg, det mest gåtfulla i mitt liv” (som jag skrev tillsammans med Ulla Granqvist och Sonja Wahlén) och ”Den där elden inom” gavs ut på bokförlaget FB. Jag hade hört talas om att det förlaget hade en önskan om att ge ut tankeväckande böcker, så när vi börjat skriva på manuset till det som skulle bli vår bok om sorg, så tog jag kontakt med FB. De tyckte det lät som om vår bok låg helt i linje med vad de ville ge ut, så de bad oss skriva klart vårt manus och skicka in det. När vi gjort det fick vi ganska snart besked om att de ville ge ut boken. Den boken släppts hösten 2012.

I och med det hade jag etablerat en kontakt med FB-förlag och de ville gärna ge ut den roman jag då börjat skriva. Så hösten 2013 släpptes ”Den där elden inom”.

Efter det skrev jag en del utifrån Bibelberättelser som jag tycker om, och jag tänkte mig att det skulle vara något som skulle kunna passa för konfirmander och ungdomsgrupper. Jag tog kontakt med Verbum Förlag och presenterade min idé. De tyckte om den och hos dem gav jag ut böckerna ”Du ritar i sanden” 2015 och ”Du möter min blick i vimlet” 2016.

Under tiden hade idén fötts om att skriva om kvinnan som startade Åres första hotell, och jag började skriva boken som kom att få namnet ”Drottningen af Åre”. När det manuset var klart stod jag i valet och kvalet: Skulle jag våga skicka det till förlag? Jag visste att det här manuset inte var aktuellt för mina två tidigare förlag, så vart skulle jag skicka det? Vilket förlag skulle det passa hos? Men jag vågade inte skicka iväg det. Det kändes så ömtåligt. Skulle jag klara att få ett nej eller till och med flera nej?

Så jag landade i att jag skulle ge ut boken på eget förlag. Jag tänkte så här: Om fröken Kristina Hansson, drottningen af Åre, år 1895, när kvinnor inte ens hade rösträtt, vågade öppna ett alldeles eget hotell, så måste väl jag våga ge ut en bok på eget förlag!

Så blev det! Jag startade Gryningsljus Förlag och har tillsammans med min man skött allt vad gäller utgivning av den här boken. Det har varit mycket jobb, många nya saker att lära sig, men oj, så roligt det har varit! Och utmanande och utvecklande! Boken har ju dessutom sålt väldigt bra och fått många fina omdömen, så jag hade inte behövt oroa mig så mycket som jag faktiskt gjorde.

Insikter efter att ha gett ut en bok på eget förlag:

  • Det gäller att omge sig med kunniga och kompetenta människor! Jag anlitade både lektör och redaktör för att jobba med min text. Helt ovärderligt! Jag valde också layoutperson med stor omsorg! Omslaget är oerhört viktigt! Det måste se professionellt och genomtänkt ut.
  • En behöver ha gott om plats för att kunna ta emot alla böcker när de är tryckta och klara. Här skrev jag om när mina böcker kom hem till oss.
  • Det går åt mycket tid till att skicka böcker till höger och vänster. Men det är en rolig arbetsuppgift.
  • En måste ligga på vad gäller marknadsföring. Det är ingen annan som sköter presskontakter, boksläpp, bokpresentationer och annat. Här kan du läsa mer om en av mina bokpresentationer.
  • Ska boken komma ut och säljas så är det JAG som måste fixa det, ingen annan. Men det ger också en skön känsla att ha ”allt i sin hand”.

Så, med facit i hand är jag jättenöjd med beslutet! Jag är glad och stolt att jag vågade.

Det har verkligen sina för- och nackdelar både att vara knuten till förlag och att ge ut boken på egen hand.

Ja, några tankar från mig om min resa med mina böcker. Lycka till om just DU just nu går i tankar kring bokutgivning!

/Karin

Drottningen af Åre, Skrivandet

Fina ord om ”Drottningen af Åre”

För ett år sedan höll jag på med slutarbetet av min bok ”Drottningen af Åre”. Då var jag fylld av förväntan, men också av en hel del oro. Hur skulle boken tas emot? Skulle den väcka intresse och skulle någon enda vilja köpa den? Nu, med facit i hand, vet jag att det gått långt bättre än jag någonsin kunnat drömma om.

Jag har fått så mycket uppskattning för boken, det är så många som blivit berörda av berättelsen om min drottning. Bara för någon vecka sedan kom en tidning hem i postlådan, en tidning jag aldrig ens hört talas om, men som gjort en så fin artikel om boken. Bara rubriken säger ju allt! ”Rebellen som byggde Åres första hotell”.

Och igår fick jag ett mail med en förfrågan om att komma och berätta om boken i ett sammanhang. Det var en ren fröjd att läsa det mailet:

Så oerhört intressant med Drottningen af Åre att få följa hennes kamp för sitt engagemang och entreprenörskap i Åres turisms begynnelse. Jag besökte Åre i somras efter det jag läst boken och tänkte under hela min vistelse på hur Kristina kämpade. Jag kunde se henne i de långa klänningarna och kängorna gå uppför berget till sitt efterlängtade mål Skutan. Det blev för mej en ny och härlig upplevelse av Åre.

Ni kan ju ana hur glad jag blir över sådana ord!

Och idag hade jag fått nya beställningar, så jag har suttit och gjort paket och gått för att skicka iväg dem.

Så glad över detta!

Snart har det gått ett år sedan jag hade boksläppet på Åregården i Åre. En helt oförglömlig eftermiddag! Läs gärna mer om det här!

Familj och vänner, Livet i fjällvärlden, Röra på kroppen, Skrivandet, Utomhuslivet

Skrivarknep och utflykt

När älskade dottern kom hem från skolan frågade jag om hon ville hänga med på en liten vandring och sedan äta middag utomhus. Det ville hon. I all enkelhet packade jag matsäck och så gav vi oss iväg.

Jag skrev i stort sett hela dagen i går. Började vid kl 6 och körde mina 45-minuterspass. Ni som gått mina skrivarkurser vet vad det betyder. Jag ställer en klocka på 45 minuter och skriver tills den ringer. Då tar jag en paus – äter frukost till exempel eller lägger i en tvätt eller vattnar blommorna – och sedan 45 minuters skrivande igen. Och igen och igen. På eftermiddagen tar jag en längre paus och ger mig ut och rör på kroppen.

Den här strukturen är rent nödvändig för mig – i annat fall skulle jag skriva utan uppehåll i timmar i sträck. Det skulle inte min kropp må bra av, säkert inte mitt psyke heller. Men jag blir så uppslukad av skrivandet, tid och rum upphör, en ringande klocka är nödvändig.

Så, när älskade dottern kom hem från skolan blev jag medveten om att eftermiddagssolen sken så fint och att jag längtade efter mer frisk luft. Så, vi gav oss av, hon och jag. Det är så galet vackert just nu med träd som så sakteliga börjar skifta i gult och rött.

Vi satte oss i gräset mitt i pisten och åt vår middag. Solen sken på oss och vi blickade ut över vidderna. En så liten, enkel utflykt som betyder så mycket.

Hoppas DU har det bra!

/Karin

 

Skapandet, Skrivandet

En dröm är snart förverkligad

Snart kommer den att börja byggas, min alldeles egen skrivarlya. Jag har drömt om den så länge! Den ska finnas på vår gård i Duved, den ska vara platsen för all min kreativitet. Jag längtar!

Virginia Wolf skrev i början av 1900-talet att den som skriver behöver ett eget rum. Jag håller med henne. Som det är nu delar vi kontor, jag och älskade maken, och ofta sitter jag och skriver i vårt matrum med utsikten över Åreskutan. Det går också bra, men det dämpar inte längtan efter en egen skrivarlya, en plats där jag kan breda ut mig och låta saker ligga framme. Där jag kan låta kreativiteten flöda.

Jag har drömt och längtat och i huvudet planerat, men det var när jag faktiskt började skriva ner mina idéer som drömmen började förverkligas. Det är något nästan magiskt i detta och jag har varit med om liknande saker förut.

När jag börjar skissa på en idé genom att rita eller skriva, är det som om idén får liv.

Och jag tänkte på min kloke tidigare biskop Tony Gulbrandsen som i ett helt annat sammanhang uttryckte sig ungefär så här:

”Om inte tiden är mogen får man göra tiden mogen.”

Jag gillar det sättet att tänka! Att inte bara vänta på tillfället, utan faktiskt skapa det! Så… jag ringde min kusin Göran som är snickare och som tillverkar friggebodar. Jag frågade om han ville skapa min friggebod utifrån mina önskemål och idéer. Det ville han! Och nu är vi i gång så smått. Det känns så himla roligt!

Det blir en liten lya på 15 kvadrat, liknande den du ser på bilden nedan. Men jag tror att jag kan göra mycket av den ytan. Förstås inte som inredningen på övre bilden, men det är den känslan jag vill åt.

Ett rejält skrivbord, en bokhylla, ett runt bord och några fåtöljer, en kaffemaskin…

Jag kommer att skriva mer om det här, och kanske kan du en dag kika in i min lya och ta en kaffe och pratstund med mig.

Tar du tag i dina drömmar?

/Karin

Skrivandet

Nytryck av Sorg – det mest gåtfulla i mitt liv

”Vi har mött sorgen i olika skepnader, både privat och i arbete och har samtalat en hel del kring vad sorg är och vad den gör med oss. Våra samtal har lett fram till den bok som du nu håller i dina händer.”

Det är baksidestexten till boken ”Sorg – det mest gåtfulla i mitt liv”, skapad av Sonja Wahlén, Ulla Granqvist och mig. Den släpptes 2012 och har varit helt slutsåld sedan länge. Men nu är den tryckt på nytt! I dag levererades 1000 färska exemplar.

Det känns så bra att boken åter igen kommer att finnas att köpa. Det är så många som frågat efter den, och det har varit så tråkigt att behöva svara: ”Tyvärr, den är helt slutsåld”. Vi har fått så fina ord om boken och vet att den har använts i sorgegrupper i kyrkans regi, att den getts som gåva till människor som precis drabbats av sorg och att den fungerat som en tankebok när livet gör ont.

Den kommer att kunna beställas från Bokus och Adlibris, köpas i bokhandlar, framför allt i Östersund, och beställas direkt från oss författare. Men inte riktigt ännu ändå. Jag återkommer när det är dags.

Här kan du läsa mer om boken och om oss som skapat den.

Skriv ditt liv, Skrivandet

Väck din kreativitet med Morgonsidor

Morgon vid Siljan, som ligger bara några hundra meter från Masesgården. Jag tog med mig min skrivbok och satte mig på bryggan och skrev mina ”Morgonsidor”.

På kursen ”Skriv ditt liv” tipsar jag alltid mina kursdeltagare om att skriva Morgonsidor. Det är en metod för att väcka sin kreativitet, en metod jag använt mig av i flera år. Det här är ursprungstanken:

Så fort du vaknat på morgonen ska du sträcka dig efter din skrivbok och en penna och genast sätta igång och skriva. Det ska ske precis direkt när du fortfarande är sömnig och har kvar en del av sömnen i dig. I den där stunden då du kanske är lite mer tunnhudad och utan masker.

Ställ en klocka på tio minuter och börja skriva! Bara skriv! Låt inte pennan lämna pappret en endaste gång. Låt pennan hela tiden röra sig över pappret. ”Men, vad ska jag skriva?” kanske du tänker. Skriv det som kommer upp! Skriv om drömmen du drömt under natten, skriv om sådant som ska hända under dagen, skriv om vad du ser fram emot, vad du längtar efter, vad du oroar dig för, vad du ängslas över. Och kommer du inte på något alls att skriva, så skriver du precis det: ”Jag har inget att skriva, vad ska jag skriva, jag kommer inte på något alls…” Det viktigaste är ATT du skriver, inte VAD du skriver. När tio minuter gått lägger du ifrån dig pennan.

Det här är en övning för att väcka kreativiteten, men framför allt för att släppa eventuell prestationsångest. Många som vill skriva bär med sig en inre kritiker som säger: ”Nej, det där duger inte, det där var inte bra nog”, men den här övningen kan tysta den rösten. För den här övningen ska ju inte leda till att det ska ”bli” något, det ska inte bli ”bra” eller något som ska visas upp. Övningen är HELT prestationsfri.

Jag skriver mina Morgonsidor i sängen allt som oftast, men ibland, som när man är i närheten av en sjö i sommartid, tar jag med mig skrivboken dit.

Så, drömmer du om att skriva, men inte riktigt kommer igång, så prova Morgonsidorna!

/Karin

 

En stuga vid en sjö, Familj och vänner, Präst i Åre, Skrivandet, Utomhuslivet

Sjöstugan och återhämtningen

Det blev en fin vecka på Masesgården med kursen ”Skriv ditt liv”. Att få vara på den fantastiska platsen, att få möta alla kursdeltagare från olika håll i landet, att få ta del av starka och berörande berättelser – det är en ynnest. När kursen sedan var slut var det oerhört skönt att landa på vår plats på jorden för en veckas semester.

Kanske den bästa formen av semester, om någon frågar mig. Tidiga morgnar vid sjön med kaffekoppen i handen. Vågskvalp och fågelsång och solsken. Dagar av pyssel och arbete i och kring stugan. Men också tid för stunder i solstolen, för träning, för utflykter, för häng med goa familjemedlemmar. Och för skrivande. Kan liksom inte låta bli även om en har semester… Kvällar av grillning vid sjön, bad, bastu, bokläsning…

Det var vemodigt att lämna vår plats på jorden, men vi insåg när vi kom hem att vi ju har ytterligare platser som är just ”vår plats på jorden”. Till exempel här hemma i Duved! Det var så skönt att komma hem! Att få packa upp och tvätta kläder, klippa gräsmattan och pyssla om blommorna… Och igår kväll åkte vi till Gevsjön och badade. Det var varmt i vattnet och vi badade och simmade precis i solnedgången. Rent magiskt!

Idag har jag arbetat. Det går bra, det också.

Hoppas att DU har sköna sommardagar!

/Karin

 

 

Skriv ditt liv, Skrivandet

Tillbaka på Masesgården

Jag är tillbaka på Masesgården, hälsohemmet utanför Leksand i Dalarna. Första gången var för fyra år sedan, då var jag här på en yogavecka. Andra gången var i vintras, och då, liksom nu, var jag här för att leda kursen Skriv ditt liv.

Det är tredje gången jag är här, och tredje årstiden jag får uppleva här. Jag har sett träden spraka i gult och rött, jag har sett snödrivorna vila tungt över taken, och nu får jag uppleva Masesgården i prunkande sommarskrud. Det är så obeskrivligt vackert!

Dagarna har en genomtänkt rytm här på gården. Regelbundna måltider med fantastisk vegetarisk mat; olika träningspass, allt ifrån yoga och vattengymnastik till styrketräning och step up och diverse föreläsningar om mat, rörelse och hälsa. Och kurstid i två timmar varje eftermiddag.

Kursen denna vecka är alltså Skriv ditt liv som jag leder. Vi hade det första passet igår och det känns roligt att vara i gång. Spännande att möta nya människor, och även några gamla bekanta, som alla på olika sätt längtar efter att få skriva och berätta.

En extra bonus är att älskade familjen är här i trakterna. Vi åkte ner tillsammans och nu bor de, tillsammans med Ida-Majas kusiner, på campingen i Leksand och njuter av Leksand sommarland om dagarna. Jag tillbringade gårdagskvällen med dem och de var mycket nöjda! Det känns så bra.

Skrivandet

Tack alla kära kursdeltagare!

Kursen Skriv ditt liv är slut. Jag är väldigt trött, men framför allt uppfylld och lycklig efter den här veckan. Tack alla kära kursdeltagare!

Att skriva sitt liv är att komma nära sina minnen och nära det som känns. Den här veckan har varit fylld av vindlande och djupa samtal, många skratt och många tårar. Kursdeltagarna har varit oerhört generösa och delat med sig av sina berättelser.

Det är ett fantastiskt gäng jag har fått tillbringa dagarna med. Människor i olika åldrar från olika platser i landet, med olika bakgrund, olika erfarenheter. Men alla med en längtan att skriva och berätta.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen – det är en ynnest att få leda den här kursen! Det är en ynnest att få möta så varma och härliga människor. Tack!

/Karin

Skapandet, Skrivandet, Utomhuslivet

Varje människa bär en historia

Jag tar en tur i trädgården och sedan ut i skogen. Måste lufta huvudet, måste röra på kroppen efter ännu en dag med Skriv ditt liv. Det är  verkligen sant som Marie Bergman sjöng: ”Varje människa bär en historia”.

Det är en strålande vacker och solig sommarkväll. Jag vattnar blommorna och växterna och plockar bort torra blad. Låter tankarna komma och gå. Jag lämnar gården och går mot skogen, känner ett sådant enormt behov av att röra på kroppen, låta hjärtat hamra och slå.

Det är omtumlande dagar. Berörande möten med fina, varma kursdeltagare, och starka livsberättelser. Många tankar, mycket som känns, en hel del som behöver bearbetas. Då finns det inget bättre än att gå i skogen. Att se kvällssolen sila in bland granarna, blommorna som växer i gläntan, höra fågelsången.

Vid förra sommarens kurs sökte jag mig till stillheten vid Ristafallet.

Hoppas DU har fina dagar!