Berättandet, Familj och vänner, Musiken, Utomhuslivet

På skidor i Åre Björnen

Det var den sista dagen på jullovet och dimman och gråheten låg tung över Duved. Vad skulle vi hitta på för att göra dagen riktigt bra? Vi bestämde oss för att åka till Åre Björnen och åka skidor. Det ångrade vi inte.

För när vi kom till Björnen var det som att lyfta på ett lock, och himlen var hög och luften klar. Och spåren helt fantastiska. Det finns inget som är så ljuvligt som att glida fram längs ett skidspår och låta kroppen arbeta och hjärtat banka och få andas in den friska luften.

Sedan åkte vi hem och kokade varm choklad och tog en macka.

Älskade familjen tog en lugn kväll, och själv åkte jag till Kretsloppshuset i Mörsil för att sjunga och berätta. Jag och min gitarr och temat Hopp.

                                                                     Älskade dottern på strålande humör i spåret.

                                                          Det gick mot skymning medan vi åkte längs spåret.

Livet i fjällvärlden, Präst i Åre

Julotta i Handöls kapell

Det är helt mörkt när vi åker från Duved i tidiga morgontimman. Vi färdas några mil västerut till lilla byn Handöl, och där firar vi julotta i kapellet. Det är så mycket folk! Några får inte ens plats att sitta och psalmböckerna räcker inte på långa vägar. Men det känns så fint och så vackert att mötas i morgontimman och sjunga de älskade julpsalmerna och samlas kring julens berättelse.

Efter julottan möts vi på Hanriis café och dricker kaffe och äter världens godaste våfflor. Och vilka samtal det blir! Livsnära samtal, som det ofta blir en sådan gång.

Vackra Handöls kapell! HÄR kan ni läsa ett annat av mina inlägg om detta kapell.

Och så det blå skenet i gryningen i juletid, i midvintertid… Vackert, eller hur?

Berättandet, Drottningen af Åre, Musiken, Skrivandet

Julmarknad och julföreställning

I går var det den traditionsenliga Julmarknaden här i Duved. Det är alltid lika mysigt och det är många som söker sig hit. Och i år var jag med och stod och sålde mina böcker, både ”Drottningen af Åre” och ”Den där elden inom”. Det blev roliga timmar med många fina möten med människor och en hel del böcker sålda. Kallt var det också. Rejält kallt. På eftermiddagen bytte älskade maken av mig och tog över marknadsjobbet, för jag skulle vidare.

Jag och Linda Forss hade vår tredje och sista julföreställning för i år, denna gång i Kyrkås nya kyrka. Det blev en härlig kväll med mycket folk och fin stämning. Det har varit så roligt att göra ”Dagen är kommen – önska dig en stilla natt” – en musikalisk berättarföreställning. Kanske blir det fler gånger.

Så, en intensiv dag i går, trött idag. Så idag blir det mest mys här hemma – koka knäck, ta in julgranen, ta fram julkrubban, dricka kaffe, äta pepparkakor…

Önskar er alla en fin tredje advent!

/Karin

Betraktelser, Familj och vänner, Livet i fjällvärlden, Livet med hund, Skrivandet

Jag behöver inte åka till Bali

…och inte till New York eller Paris eller till Alperna. För jag har det så himla bra här hemma! Och tänk så skönt det är att känna precis så – att hemma är bästa platsen av alla platser.

Jag har haft en så fin dag här hemma idag. Vaknade av att Gillis väckte mig strax efter sex och vi tog en långpromenad. Det blev en smått magisk stund. Mörkret, snöknarret under skorna, upplysta hus och gårdar. Ensamheten.Stillheten. Tystnaden. När jag kom hem bryggde jag kaffe, tände en massa levande ljus och satte mig med datorn vid matbordet och skrev. Jag har en text till Kyrkans Tidning som jag ska lämna in under helgen. När den var klar kröp jag ner i sängen och somnade direkt. Och vaknade av ljud och dofter från köket – älskade familjen stekte amerikanska pannkakor och vi åt en lång, härlig, sen frukost tillsammans.

De drog iväg för att åka slalom på Åreskutan och jag ville hellre vara hemma. Så jag lagade mat, lyssnade på julmusik och drack glögg i stället. En kär vän och hennes två barn kom förbi och vi drack kaffe och åt pepparkakor. Och pratade och skrattade.

När mörkret lagt sig satte jag på mig längdskidorna och tog med mig Gillis till spåret. Härligt, snöfluffiga spår är det nu här i Duved.

Ja, det är en ynnest att få bo här! Jag behöver verkligen inte åka till Bali.

Familj och vänner, Utomhuslivet

Söndagar som ska komma

Vi går hand i hand längs vägen, älskade dottern och jag. Det är mörkt omkring oss, snön öser ner och blåsten river tag i allt. Vi är på väg till hennes gymnastik i sporthallen och vi tittar upp mot pisterna och där lyser lamporna nu. Vintersäsongen drar igång och liftarna öppnar på fredag!

Och hon säger:

Den här vintern vill jag att vi åker skidor varje söndag. Jag vill att vi stiger upp vid åtta, äter frukost och åker in till Åre. Så tar vi några timmars skidåkning på Skutan och sedan åker vi hem och har en skön eftermiddag hemma.

Så otroligt härlig var hennes bild av våra kommande söndagar. Jag säger JA! Och så här härligt hade vi det under en av  våra skiddagar förra säsongen:

Drottningen af Åre, Skrivandet, Utomhuslivet

En stilla dag efter intensiva veckor

Det har varit intensiva veckor. Mycket har hänt, många människor har jag mött, många tankar, många känslor. En omtumlande tid och en rolig tid samtidigt. Och jag vet att det fortsätter vara intensiva veckor framöver med boksläpp och annat. Så jag behöver ta dagar av stillhet när jag kan. Idag är en sådan dag.

Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen: Det finns ingenting som hjälper en att rensa bland tankarna som en promenad kan. Så idag gav jag mig ut i kylan och blåsten och vandrade upp mot höjderna. Och det var så härligt och välbehövligt!

Tystnaden, ensamheten, hjärtat som hamrar och slår. Vinden mot ansiktet.

Och sedan är det ju så makalöst skönt att komma hem och dricka kaffe och läsa en stund.

Jag önskar dig en fin helg!

/Karin

Drottningen af Åre, Familj och vänner, Livet med hund, Skrivandet, Utomhuslivet

Snö i Åredalen och det händer när du vilar

När jag gick morgonpromenaden med Gillis vid sex föll stora snöflingor mot marken. På ett ögonblick föddes julstämning inuti. När älskade dottern kom upp vid tio låg snön fortfarande kvar på gräsmattan och hon jublade – hon längtar efter skidåkning nu! Det har blivit mitt på dagen nu och snön är borta här nere i byn men ligger på fjälltopparna. Vi går mot vinter.

Och jag har en trött dag idag. Det har varit en rätt intensiv vecka med arbetet med manuset, och imorgon åker jag till Härnösand för präst- och diakonfortbildning med fullspäckade dagar. Så den här dagen ska få vara trött. Och slapp. Och fylld av vila. Tänker på Tomas Sjödins bok ”Det händer när du vilar”. En bra bok för den som har svårt att dra ner på takten.

Så, hittills idag har jag ätit långfrukost med älskade dottern, vilat en stund, lyssnat på bok. Snart ska vi ta en långpromenad med Gillis, kanske upp mot Mullfjället, och sedan hem och vila igen. Och så ska jag baka, och det är sann vila för mig.

Önskar dig en fin lördag!

/Karin

En stuga vid en sjö, Familj och vänner, Livet, Musiken, Präst i Åre, Skrivandet, Upplevelser, Utomhuslivet

Så blev min sommar

En stuga vid en sjö

Det är hög tid att summera sommaren. Att se tillbaka på de tre sommarmånaderna och knyta ihop säcken. Och jag tror att ledordet för sommaren 2017 är Sjöstugan. I år valde vi att lägga den mesta av vår lediga tid på stugan och renoveringen. Vi har jobbat och slitit, men vi har sannerligen också njutit av att vara där! Det är en underbar plats på jorden, som vi är väldigt tacksamma över.

Hemma

Men vi har också varit hemma en del, och jag tycker det är oerhört skönt att vara ledig hemma. Att fixa och dona i huset, att ha lugna dagar, att göra spontana fjällturer. Som den dagen då jag och älskade dottern knallade upp på Mullfjället för att äta lunch. Det är vardagslyx!

Oförglömlig är också kvällen då vi övade agility med Gillis i Åre, och den makalösa regnbågen böjde sig över himlen. Eller den där tidiga morgonen då jag gick ut med min kaffekopp och rensade jordgubbslandet och allt omkring mig var helt tyst och stilla. Som i en inandning.

Stockholm och Dalhalla

Ja, mestadels hemmavid denna sommar, men ett kort besök i huvudstaden blev det också. En härlig resa tillsammans med kära mor och älskade dottern. Vi var på Allsång på Skansen, vi strosade på stan, vi fikade på caféer och vi var på Gröna Lund. Och jag gjorde det jag egentligen inte alls vågar – jag åkte Ikaros och Insane. Det gäller att utmana sina rädslor emellanåt.

Vi hann också med en helg i Rättvik tillsammans med mina svärföräldrar och mina svågrar med familjer. Höjdpunkten var kvällen i Dalhalla och konserten med Helen Sjöholm och Malena Ernman.

 

Arbete

Jag har mestadels varit ledig denna sommar och det är en oerhörd ynnest! Men de få veckor jag ändå arbetat har varit mycket fina. Jag kommer att minnas den ljuvliga sommardagen då jag gjorde en rad hembesök i Åre och promenerade dit jag skulle. Solen värmde och på uteserveringarna satt folk och åt och skrattade och pratade. När kvällen kom gick jag till Åre gamla kyrka för att fira Kvällsmässa.

Jag har också, för andra året i rad, varit kursledare på kursen Skriv ditt liv vid Åredalens folkhögskola. Så himla roligt, inspirerande och utmanande!

Hede

Ingen sommar utan några dagar i Hede. I år var jag och älskade dottern hos mina föräldrar i mitten av augusti när sensommarmörkret lade sig över Sonfjället om kvällarna. Och i vanlig ordning hade jag en sommarkonsert i Hede kyrka tillsammans med Eva-Britt Nordstrand.

Musikupplevelse

Det har varit en sommar med många musikupplevelser, och den starkaste och mest berörande var utan tvekan Lalehs konsert vid Storsjöyran i Östersund. Hon har verkligen förmågan att fånga sin publik, att beröra oss långt in i hjärtat. En helt oförglömlig konsert!

Hoppas NI haft en fin sommar! (Så här långt, den kanske fortsätter…)

/Karin

Betraktelser, Livet

Sensommar och vemod

Ikväll kom vi hem till Duved, och här fanns en stark känsla av annalkande höst. Tunga, grå moln och snö på toppen av Åreskutan. För första gången på länge tände vi ljus när vi åt mat.

För mig är sensommartiden en vemodets tid. Lite märkligt eftersom jag älskar hösten när den kommer med sin klara luft och sina starka färger, och jag älskar vintern med snön och allt det gnistrande vita. Ändå detta vemod.

Men jag tror att det beror på att det finns så mycket längtan inför sommaren. Längtan efter solen och värmen, längtan efter bad i glittrande vatten och ljumma grillkvällar på altanen. Och så går det så fort! Så oerhört fort försvinner sommarens dagar iväg, och en lämnas med känslan: Var det här allt?

Och jag tror vemodet kommer smygande inte bara för att sommaren försvinner så fort förbi, utan för att livet försvinner så fort förbi, och det blir så märkbart när vi går mot höst. Livet går fort. Jag får allt fler grå hår, allt fler rynkor kring ögonen, och dottern är snart lika lång som jag.

Jag läser kloka Tomas Sjödin, prästen och författaren som har så mycket visdom han delar med sig av på ett så berörande sätt. Så här skriver han kring vemodet, kring att livet går fort:

”Idag är vi här. Imorgon är vi inte det. Hur skall man hantera den insikten? Kanske bara genom att välja livet. Igen och igen. Satsa på det som består. Vägra snåla med kärlek och barmhärtighet. Leva generöst i mötet med andra, men också mot sig själv. /…/ När man inser att livet går fort ska man inte skynda på, utan passa på. Göra det man älskar och brinner för. Snart nog är det för sent.”

Var rädd om er!

/Karin

Familj och vänner, Livet

En upplevelserik vecka har börjat

Det har varit en härlig helg med en hel del jobb, men också med surströmmingsfest hos fina vänner. Så här såg det ut när vi rullade hemåt strax före midnatt. Den här sensommarnattsdimman är rent magisk.

Ja, en härlig helg har det varit, och nu har en vecka inletts som kommer att bjuda på en hel del upplevelser. Ungefär så här:

Måndag: Sovmorgon, löptur med älskade dottern och hunden, gräsklippning, lugn och stillhet på altanen… Och på kvällen lägger vi oss på tåget här i Duved för att sova oss fram till Stockholm. I Östersund stiger kära mor också på.

Tisdag: Vi tre checkar in oss på vårt hotell och tar oss sedan till Skansen för att hitta så bra platser som möjligt inför kvällens Allsång på Skansen.

Onsdag: Shopping, fika på stan, restaurangbesök och på kvällen Gröna Lund: I ett svagt ögonblick lovade jag älskade dottern att hänga med henne och åka allt hon vill åka. Hur tänkte jag??? Hon säger att Ikaros är en spännande upplevelse. Vi får väl se…

Torsdag: Vi tar dagtåget hemåt igen.

Fredag: Tvätt och stök och packa om resväskorna. På kvällen är vi bjudna på min fina väns fest. Många musiker är där så mycket musik blir det! Kul! Efter festen tar vi oss till vår stuga vid en sjö igen.

Lördag: Pyssel vid stugan under dagen, på kvällen fest igen, och den här gången ute på Verkö slott.

Söndag: Vi packar om och åker till Hede, till mina kära föräldrar.

Puh! Jag blir lite slut bara av att skriva ner det här. Inte ofta en vecka ser ut på det här viset, en sprängfylld vecka med bara en massa trevligheter. Jag kommer att njuta av allt, men också längta hem till den här trollska dimman om kvällen.