Skrivandet

Tänk att mina böcker finns att låna på bibliotek!

Jag vet ju att mina böcker finns att låna på bibliotek lite varstans. Det är en så himla fin känsla. Jag som älskar bibliotek, har alltid gjort, och som tonåring jobbade jag några kvällar i veckan på Hedes bibliotek. Jag älskar böckerna, orden, formuleringarna, omslagen, hyllorna, bokvagnarna… Jag älskar den lite dammiga doften.

Igår fick jag ett mail från Kristina Wänblom, som arbetar på Verbum, mitt förlag. I mailet hade hon bifogat den här bilden av min senaste bok. Där står den i en hylla på Almedalsbiblioteket i Visby. Och jag blev så himla glad! Det är en stor känsla att människor som jag inte alls känner, som bor på en ö långt borta, kan gå till sitt bibliotek och låna min bok. Jag hoppas de gillar den!

Kanske kändes det extra speciellt för att boken finns just i Visby. Ni som följt mig ett tag vet ju hur oerhört förtjust jag är i Visby, ja, i Gotland över huvud taget. Jag längtar dit.

Här kan ni läsa om när jag senast var där.

Familj och vänner, Upplevelser, Utomhuslivet

Cykeltur på Gotland

Bildresultat för cafe norr om visby

För två år sedan idag hyrde vi cyklar i Visby och cyklade norrut på ön. Solen värmde och himlen var så där overkligt ljusblå. Vi cyklade på rad, jag och min familj, min yngste bror och hans familj. Vi fick stanna några gånger och fylla på med vatten, för vi blev väldigt varma av att cykla där i solen.

Efter några kilometer stannade vi och några av oss tog ett dopp i havet. Sedan cyklade vi vidare. Vi kom till ett café, som jag inte längre minns namnet på, men jag minns ljusgula stenväggar, ett utomhustak av segel, och jag minns doften av bullar som letade sig ut. Och den doften kommer jag kanske aldrig glömma.

Och att sedan få beställa en bulle och en kaffe och sätta sig i skuggan. Att vara trött i kroppen, svettig och hungrig, och äta den där bullen. Ja, det var njutning på hög nivå. Och det är inte bara doften jag aldrig kommer glömma, det är också smaken av kardemumma, det är stämningen, ja, hela situationen.

Jag sparar på vackra minnen. Det här är ett sådant minne.

Hoppas DU också sparar på vackra minnen!

/Karin

Livet

Ett utåtriktat år

Jag har haft ett fantastiskt år när jag ser tillbaka. Ett år med mycket skapande, mycket kreativitet och mycket flängande hit och dit med prat om böcker med mera. Så mycket att jag bestämde mig för att den här hösten, hösten 2016, skulle bli en höst där jag drar mig tillbaka en aning. En höst där fokuset ligger mer på att sitta stilla och skriva än att fara runt och berätta.
 
Men, som sagt, det senaste året har varit fantastiskt roligt. Här är ett axplock av sådant jag sysslat med.
 
Jag har gjort en musikföreställning utifrån min bok ”Du ritar i sanden” tillsammans med världens bästa Astrid Åslin. Vi har gjort den på många ställen. Så skoj!

Jag var en sväng ner till Eskilstuna och berättade och sjöng tillsammans med min goda vän och organist Maria Helmér. Det var en mäktig kyrka att få sjunga i.

 Min goda vän och musiker Jenny Michanek och jag återuppväckte vår musikföreställning ”Kallad”. Så häftigt att åter igen gå in i den berättelsen.

 

 
 Jag skapade en föreställning som jag kallar ”Inspiratöser” och som jag framfört på lite olika ställen. Här i Mörtakåtan i Mattmar.

 Jag var till Uppsala och pratade om mina böcker. Tog med mig min mamma på min resa och vi bodde en natt i Stockholm.

 I vackra maj var jag först till Flämslätt utanför Skara och pratade om ”Du ritar i sanden”. Åkte direkt därifrån till Gotland och pratade böcker. Och fick fina dagar där med min käre man.

 Och i somras gjorde jag traditionsenligt en sommarkonsert i Hede kyrka tillsammans med Eva-Britt Nordstrand. Alltid lika roligt!

 Nu på höstkanten har jag dragit igång föreställningen som handlar om fröken Kristina Hansson, kvinnan som startade Åres första hotell. Numera är jag en del av ”Åretalarna”, en föreläsarförmedling här i Åredalen.

 Och så har jag en novell med i antologin ”Orter och ställen”, och den har jag pratat om vid ett par olika tillfällen.

Så, ett fantastiskt roligt och utåtriktat år, men nu letar jag mig inåt. Nu vill jag sitta här vid mitt skrivbord och skapa och dricka kaffe och se hösten bli allt mörkare där utanför.

Livet

Hemma igen. Försöker smälta intrycken.

I går kväll var vi hemma i Duved igen. Vi lämnade ett solflödande Gotland om morgonen och anlände många timmar senare till ett grått, kallt, regnigt Jämtland… Så kan det vara. Jag har jobbat en del idag, men också försökt finna ensamma och tysta stunder för reflektion och skrivande. Jag behöver fånga upp vad jag varit med om de här dagarna, behöver smälta intrycken och reflektera. Någon klok människa sa det till mig en gång: Leva, reflektera, leva, reflektera. Det är så vi behöver göra. Och för mig är det livsnödvändigt. Jag kan inte bara ”leva på”, jag behöver stanna upp och på något vis hinna ikapp.
Så jag funderar över min vecka på ”bokturné”. Funderar över vackra platser jag fått besöka, över människor jag fått möta, över de bokpresentationer/föreläsningar jag fått göra. Det känns som om jag upplevt så mycket under dessa dagar. Jag är djupt tacksam över denna möjlighet! Och jag känner så starkt att det är precis så här jag vill leva: Få arbeta varannan vecka i Åre församling med allt vad det innebär, och ha de andra veckorna fria för skrivande, sjungande och föreläsande.
Vyn över Visby i lördagskväll var helt makalös och jag glömmer den aldrig, men nu är det underbart att vara hemma! Hemma hos älskade dottern, hemma i vårt hus, hemma med allt det som är vårt liv. Trots gråhet, kyla och regn.

Livet

Gotland i maj

Jag är så otroligt förtjust i Gotland! Jag var där en gång när jag var barn, en gång för några år sedan på studieresa med mitt arbetslag, och förra sommaren på semester med familjen och min brors familj. Jag längtar ständigt tillbaka!
I maj ska jag få åka dit igen! Då arrangeras Gotlands kyrkvecka i Visby, och jag ska medverka och prata om min bok ”Du ritar i sanden”. Leif följer med, så det blir en kombination av arbete och semester. För det är klart att vi ska hinna vara lediga och bara njuta av ön. Det blir fantastiskt att få uppleva den i vårens tid. Längtar mycket att också få åka till Fårö igen.
Bilden nedan är från informationsbladet angående Gotlands kyrkvecka. Bilden längst ned tog jag i somras någonstans på norra Gotland.

Livet

Längtar till Gotland

Vi väntar på snö här i Duved. Väntar på de stora snöflingorna som ska komma och bädda in vårt landskap i vitt. Som ska göra julen till en vit jul för oss och alla gäster som kommer för att fira julen här. Det är snö, men inte mycket, så vi behöver mer!

Men mitt i detta väntande på snö drabbades jag av akut längtan till Gotland! Till Gotland och tillbaka till Gotland. Vi var där i somras, en synnerligen trevlig semestervecka. Det är något med den ön som gör att jag bara vill tillbaka och tillbaka.

Till våren ska jag få åka dit igen. Då ska jag och L få uppleva Gotland i maj. Det blir häftigt och se ön i vårens skepnad. Jag ska vara där och föreläsa. Ser fram emot det mycket!