Betraktelser, Livet

Att fasta

Om några dagar är det askonsdagen och med den dagen inleds fastan. Den sträcker sig 40 dagar framåt till och med påskafton. Jag ska fasta, ska du?

Jag har fastat på lite olika sätt genom åren. För många år sedan fastade jag från TV, och de 40 dagarna förändrade mitt TV-tittande totalt. Jag kunde inte längre bara titta på något, vad som helst, utan det måste ha någon sorts mening. Jag har också fastat från sötsaker och andra onyttigheter. Det ska jag göra också detta år.

Men varför ska man fasta egentligen?

Seden att fasta är urgammal, också Jesus drog sig undan i bön och fasta. Grundanledningen är att man ska pröva sitt liv, och försaka av sitt eget till förmån för dem som lider nöd. Förr var det inte ovanligt att man klädde sig ”i säck och aska” (bar mycket enkla kläder och ritade ett kors med aska i pannan eller strödde aska i håret).Från 400-talet kan man urskilja seden att fasta 40 dagar före påsk.

Att fasta – att inte tillfredsställa magens behov, kan för en del vara en hjälp att förstå att vi inte behöver tillfredsställa allt som vi önskar och strävar efter. Man kan göra fastetiden till en övning i andlighet och eftertanke. Fastan kan också betraktas som en tid av solidaritet med världens svältande.

Så fastar jag i år

Så, på tisdag äter jag min sista fettisdagsbulle för i år och fastan börjar på askonsdagens morgon. Och även om tanken är att man får avbryta fastan varje söndag så ska jag strunta i det. Under fastan ska jag utesluta kakor, bullar, semlor, tårtor, godis och ostbågar varje dag i veckan. Fram till påsk!

Önska mig lycka till! 🙂