Familj och vänner, Livet i fjällvärlden, Livet med hund, Utomhuslivet

Skidtur i Ullådalen

I går, när vi åkte skidor i Ullådalen, kändes det tydligt att vi närmar oss den femte årstiden. Vi är verkligen inte där än, men under hela skidturen fanns små föraningar.

Ljuset var en aning klarare, och snart kommer vi att behöva solglasögon när vi är ute. Det var mildare än det varit på länge, och snart kommer vi att kunna åka skidor i betydligt tunnare plagg. Solen skymtade fram, snabbt, snabbt, emellanåt, och snart kommer vi inte att klara oss utan solskyddsfaktor när vi ger oss ut.

Den femte årstiden kan vara den bästa årstiden här hos oss – vårvintern. Den årstid som är orsaken till att många bor här. Det är en ljuvlig tid som jag ser fram emot, men nu är nu, och nu är inte heller någon tokig tid. Inte alls.

Det blev en väldigt härlig skidtur i går. Ännu härligare eftersom vi stannade till i Lillåstugan och tog en våffla och en kaffe.

Jag önskar det gick att fånga ljuset med kameran, men det går ju bara inte. Men kanske kan ni ana i alla fall.

Att följa med på skidtur är bland det bästa Gillis vet. Han darrar i hela kroppen, skriker, låter när vi ska försöka få på honom selen. Sedan springer han över fjället med all den kraft han äger.

I dag är det snöigt och blåsigt. Det blir en hundpromenad, men i övrigt ska vi nog hålla oss mest inomhus.

Ha en fin söndag!

/Karin

Livet

Skidtur i regn

Jo, det kanske regnade en del. Jo, det var nog helt jämngrått. Jo, det var faktiskt rätt blött i spåren. Och vi var på väg att stanna hemma, vi sa till varandra att det var för dåligt väder, att det var skönare inomhus. Men något gjorde att vi ändå drog på oss skidkläderna, packade in skidorna i takboxen, satte oss i bilen och åkte iväg till Ullådalen.
 
Och det var ju förstås så värt det! Det är ju precis alltid värt det att ge sig ut alldeles oavsett väder. Regndropparna piskade skönt mot ansiktet. Jo, på riktigt. Och du kan ju tänka dig hur gott den varma chokladen och våfflan smakade när vi var framme vid Lillåstugan.
 
Sedan var det skönt att komma hem och vara inomhus. Men det är ju den där kombinationen som gör det – först en stund utomhus, sedan mysa inomhus.


Livet

Längtor inför vintern

Idag är jag förkyld och hängig och har bara varit inomhus. Där utanför fönstret har folk åkt skidor, och jag har bara längtat ut. Så där som en lätt gör en dag när en helst inte ska vara ute. Så jag har tittat på bilder från skiddagar från tidigare år, och känt den där längtan i kroppen efter vinterlivet, som ju precis har börjat. Och listmänniska, som jag är, har jag gjort en lista på mina olika vinterlängtor inför säsongen. Till exempel vill jag denna vinter…
 
…åka skidor till Lillåstugan från parkeringen i Ullådalen. Det är bara några kilometer och en perfekt tur när en har barn med sig. Vi brukar hinna med den turen ett antal gånger under en vinter. I Lillåstugan brukar vi äta våfflor och dricka varm choklad.
 
…gå på snöskor vid Storulvån. Det gjorde jag en strålande fin vårvinterdag förra året, och det vill jag göra igen!
 
…åka hela liftsystemet från Åre by till Björnen. Det gjorde L och jag förra året och det var så härligt! Också då fanns varm choklad med vispgrädde med i bilden, den gången på Copperhill.
 
…ha skiddagar i pisterna här i Duved. Det är lagom backar för mig, och vi har ju gångavstånd till liften, så det är lättsamt och bra.
 
…åka många varv i skidspåret här i Duved. Här är jättefina spår, och också dit har vi gångavstånd. Lyx!
 
…ta någon skiddag i pisterna i Vemdalsskalet. En del tycker vi är knasiga som bor i Duved och åker skidor i Vemdalen, men det är något visst med Vemdalen…
 
…åka längdskidor på Åresjön. Det har jag varje vinter tänkt göra, men det har inte blivit av ännu. Men kanske den här vintern.
 
…åka längdskidor på älven. Det är härligt om vårvintern! En liksom bara flyter fram på skidorna när allt är platt.
 
´…göra matsäck och bara sitta i en snödriva och få vårvintersol i ansiktet. Sådant är underskattat och vi gör det allt för sällan.
 
…ta en tur upp på Sonfjället, som vi gjorde på bilden här nedan. Då var det annandag påsk, och det hade hunnit bli kväll innan vi gav oss av. Men himmel, vilken fantastisk kväll det blev! Det var skare och vi tog oss fram precis överallt. En oförglömlig kväll!
 
Ja, det var några av mina vinterlängtor denna förkylda dag.
 

Livet

Livsnjutande människor

Jag vet inte hur det är, men ibland får jag för mig att en massa livsnjutande människor liksom dragits hit till Åretrakten, för jag möter så många. Människor i olika åldrar som är himla bra på att ta vara på sina liv. En hel del av dem möter jag i backarna och i backrestaurangerna. Inte sällan är de pensionärer som ägnar dagarna åt skidåkning och god mat. Som kollar av vädret på morgonen och sedan ger sig ut. Som gläds åt skidåkning under vintern och sedan passar på att vandra under sommaren.
En sann livsnjutare var min fine vän O, som tyvärr dog för några månader sedan. Han dog efter att ha levt i 95 år, och sannerligen tagit vara på dagarna. Han åkte slalom tills han var 93, och älskade det. Skidåkningen var hans liv! När jag för någon vinter sedan hade problem med min rygg, och inte kunde åka slalom, och inte ens hade köpt ett säsongskort, blev O mycket bekymrad. Han sa: ”Men Karin, du måste börja träna. Kan du inte börja gå på gymmet, som jag gör?” Och jag log för mig själv, och tänkte att det var speciellt att bli ”uppläxad” angående träning av en 90+. Men han hade ju rätt, förstås! Ska en hålla sig stark och smidig gäller det att träna!
Den här vintern åker jag slalom igen. Idag åkte jag och familjen liftsystemet från Duved och bort till Lillåstugan. Där firade vi annandagsgudstjänst, och jag sjöng med i Årekören.