Livet i fjällvärlden, Skrivandet, Utomhuslivet

Magisk kväll i Ullådalen

Det hände som alltid händer när jag ska skriva ”en liten stund”. Jag kan inte sluta. Det är så roligt och så lustfyllt att timmarna bara flyger iväg. Så, den där skidturen jag hade planerat, den blev inte av förrän nu ikväll. Men vilken kväll! En magisk kväll i Ullådalen.

Huvudet var sprängfyllt med tankar och idéer, ord och formuleringar och jag behövde verkligen ut och lufta hela mitt tankesystem. Att vara i tystnaden, att låta kroppen arbeta, att njuta av vidderna.

Och precis så blev det. Det kändes som om jag var nästan helt ensam i hela fjällvärlden, så det enda ljud jag hörde var raspandet från skidorna mot spåret. Jag hade mycket kraft i kroppen i kväll. Jag tog i och åkte och stakade och hjärtat hamrade, men jag kände att jag orkade. Det är så härligt! Och kvällsljuset lyste upp fjälltoppar och skogar. Jag är så himla glad över de ljusa kvällarna! Så himla glad över vårens tid.

Det var så välgörande. Jag försökte släppa tankarna på mina karaktärer i manuset, släppa tankarna på skeenden och vändpunkter, och lyckades nästan. Det fanns stunder där i spåret då hjärnan var i vila.

Magiskt.

Livet

Att skriva bok på café

Jag älskar caféer. Det är inte bara själva fikat jag uppskattar, det är också allt det andra runtomkring. Människorna, ljuden av klirr från kaffekoppar, vimlandet. Att sitta på café med vänner är bland det bästa jag vet. Att få prata och skratta och låta tiden bara flyta iväg. Men att sitta helt ensam vid ett cafébord, det är inte så dumt, det heller.
 
Jag gjorde det igår. Jag skulle på ett möte i Östersund, och åkte lite tidigare för att få tid att sitta på café och arbeta med ett manus. Så jag slog mig ner inne på Törners café med min kaffekopp och en chokladboll. Satt där och läste igenom, gjorde anteckningar, funderade och njöt av det där fikat. Inte ser det mycket ut för världen, men gott var det.