Präst i Åre

En vacker helg i sol och regn

Igår morse när jag steg upp sken solen in genom glipan i gardinen. Då var det ett tag sedan jag såg solen, så jag blev så där barnsligt glad. Tog med Gillis på en promenad i skogen och det doftade sommarskog och vinden var så varm. När jag kom hem kunde jag sitta på altanen och dricka morgonkaffe, ungefär det bästa jag vet i hela världen.

Mitt på dagen åkte jag till Mörsils kyrka för att ha en vigsel. Jag kände mig så glad för vigselparets skull att de fick en dag av sommar och solsken. Det blev en härlig stund i kyrkan med många gäster, många leenden, vacker musik och ett lyckligt vigselpar.

På kvällen kom våra fina vänner på middag och vi grillade och åt och pratade och skrattade. Vi avslutade middagen med jordgubbar och vaniljglass, precis som man bara ska en sommardag.

Idag när jag vaknade smattrade regnet hårt mot fönstret. Jag gick upp och satt med min kaffekopp och förberedde det sista, jag gjorde mig i ordning, gjorde en fikakorg och drog iväg till Nordhallen för att fira friliftsgudstjänst. Nordhallen är en makalöst vacker by och det hade varit fantastiskt att ha gudstjänsten utomhus, men vi fick vara inne hos en av våra församlingsbor istället. Det gjorde ingenting. Hon hade gjort i ordning så fint.

Jag inledde gudstjänsten med att gå ut på förstukvisten och kula. Jag kulade ut över sjön och skogarna, fjällen och regnet. Sedan sjöng vi psalmer, lyssnade till bibeltexter, jag predikade och vår kantor spelade vackert på dragspel. Det blev en fin stund.

Nu väntar några lediga veckor för min del.

Hoppas du haft en fin helg så här långt!

/Karin

Familj och vänner, Utomhuslivet

Jag har varit hästtjej idag

I morse drog älskade dottern och jag iväg till Åre ridskola där det var städdag för ridskoleelever med föräldrar. Vi två skottade gödsel och halm i tre timmar tillsammans med några andra ridskoletjejer. De är mina idoler, de här tjejerna! Som de jobbar! De sliter och kämpar, de hjälps åt när något är för tungt, de gnäller eller klagar inte en enda gång. Jag förstår varför många kvinnor på ledande positioner i samhället berättar om en bakgrund som hästtjej. Jag har ju själv aldrig hållit på med hästar (jo, någon enstaka gång och då med hjärtat i halsgropen), men jag är så lycklig att älskade dottern tycker så mycket om hästlivet. (Och påhejad har hon varit genom åren, framför allt av bästa G, som bland annat gav henne ridhandskar i födelsedagspresent när hon fyllde två.)

Vi for hem och åt lunch, och sedan vidare till vackra Nordhallen. Där fortsatte vi vara hästtjejer.

I alla fall älskade dottern, som fick ge sig ut på ridtur med den här snyggingen. Honom ska vi få hålla ett extra öga på en tid framöver. Lycklig, lycklig dotter!

Och jag var lycklig att se henne rida iväg med ett stort leende i ansiktet. Själv stannade jag och njöt av den makalösa utsikten. När hon kom tillbaka tog hon bilden av maskrosen och humlan. Den blev väldigt fin, tycker jag!

Hoppas DU har en fin lördag!

/Karin