Jag sitter den här nyårseftermiddagen i Fjällnäs makalöst vackra kapell med altarfönster som vetter ut mot sjön och fjällen. Det är bara jag här. Det är helt tyst. Den ultimata platsen för eftertanke och tillbakablickar.
2015 går mot sitt slut och jag ser tillbaka på ett, på flera sätt, omtumlande år. Fet var året då jag skulle vara tjänstledig, endast arbeta 25%, för att ha tiden att skriva min tredje bok. Som jag sett fram emot det året! Men januari började inte i glädje och glöd inför skrivandet, utan i svårmod och smärta. Läkaren jag till slut gick till satte diagnosen “utmattningssyndrom”, som ett resultat av att ha arbetat alldeles för mycket de senaste åren. Jag ordinerades mycket vila, många utomhustimmar och fortsatt skrivande, eftersom skrivandet tycktes göra mig gott. Jag tackade nej till antidepressiva läkemedel för jag ville försöka ta mig igenom det svåra med alla känslor på plats.
Jag funderade mycket. Ältade för mig själv, med vänner och psykolog hur mitt liv skulle vara framöver. Kunde jag verkligen fortsätta med ett arbete där jag for illa? Svaret fanns förstås här inom och jag valde att säga upp mig! Inte på något sätt ett enkelt steg att ta, men helt nödvändigt. Jag mådde så mycket bättre efter att beslutet var taget.
Mitt beslut att säga upp mig ledde till att vi behövde flytta. Mycket oro fanns i detta. Skulle vi hitta någonstans att bo? Det är så svårt att få tag på hus i våra trakter. Jag satte mig och skrev i min reflektionsbok vilken sorts hus vi önskade för vår familj. Mitt i byn men ändå avskilt…inget stort och märkvärdigt hus…en liten trädgård… Nära skidspår… Lite senare fanns precis ett sådant hus på hemmet. Budgivningen gick igång men avslutades för att säljaren ville sälja till oss. Vilken ynnest! Nu bor vi i vårt hus och trivs makalöst bra!
I augusti släpptes min bok “Du ritar i sanden”. Jag hade releasen i Gamla kyrkan i Östersund och musicerde ihop med fantastiska Astrid Åslin.
Under hösten har jag sedan rest runt i landet och pratat om boken och fått musicera med många duktiga musiker. Det har varit makalöst roligt!
Det har också varit ett år med mycket utomhusvistelse. Det är förmånen att bo i fjällvärlden att det är så enkelt att ge sig ut på vandring eller på skidtur. Det är mysigt att dela det intresset med sin familj!
Mitt 2015 har också inneburit ett år av köpstopp för min del. Det är lärorikt att inse att vi konsumerar långt mer än vi behöver. Jag går stärkt ur mitt köpstoppsår, och kommer fortsätta vara restriktiv med shoppingen, både för miljöns och ekonomins skull.
Tacksam över detta år, trots att jag inte mått helt bra. Tacksam över familj och vänner, som gjort livet ljusare.
Nu ser jag fram emot 2016. Året jag kallar för min nya epok och som innebär långt mer tid för mina olika kreativa projekt.
Låt oss be om ett välsignat 2016 för oss själva, för alla människor som befolkar jorden, för vår planet. Gud, förbarma dig!
