Jag åkte till sjöstugan idag för att göra höst. Det blev en så magiskt vacker dag med solsken och blå himmel, glitter i Storsjön och gula löv på marken som prasslade när jag gick.
Jag ställde in utemöblerna, plockade och stökade, och tog bort sommarblommorna som nu gjort sitt.
Sedan satt jag en lång stund i solen och drack kaffe och åt hembakad sockerkaka innan jag åkte hem till älskade familjen igen.
Och ni vet det där med vemodet som jag skrivit om så många gånger förr, till exempel här.
Jag har också plockat undan i stugan idag. Inte klart men nästan. Ja tänk vilken ljuvlig dag det blev. Vi satt ute och åt lunch och solen värmde ansiktet. Jag tänkte på hur lite sol vi fått denna sommar och höst, så skönt när den visade sig en hel dag.
Ja, verkligen!!!
Har ni hämtat er efter allt som hänt?
Nja, vi är väldigt trötta. M är helt slut, han tog det så personligt, hans lilla släkthus och det var han som eldade i kaminen (vilket jag har förklarat tusen gånger att det kunde lika gärna ha varit jag som eldade). Men, som vi sagt tusen gånger, det kunde ha blivit värre.
Det kunde verkligen ha varit värre. Men det är klart att det tar på krafterna. Så mycket känslor.