När allt det här är över

Hela familjen har varit hemma den här veckan. L och jag får inte vara på våra arbetsplatser, och älskade dotterns klass har haft hemmastudier.

Så vi har spridit ut oss i huset, tagit olika rum och gjort dem till arbetsplatser. Suttit med våra olika uppgifter, mötts för en fika eller en lunch. Tänt ljus och samtalat en stund.

Någon har haft håltimme och tagit snowboarden under armen och åkt några åk i backen. Någon annan har tagit en tur i spåret. Det har varit så fantastiskt vackert ute. Bitande kallt, men så vackert!

Så har vi mötts igen över middagen. Sammanfattat dagen. Sedan haft en lugn kväll.

Precis som alla andra längtar jag oerhört till den dagen då livet kan återgå till något mer “normalt”. När vi inte behöver vara rädda, när vi inte behöver tveka kring att träffa andra människor, när vi åter kan umgås med familj och vänner.

Och ändå, trots allt – när allt det här är över kommer jag att minnas de här hemmadagarna med familjen med glädje och tacksamhet.

(Om ni inte har hört Anna Stadlings låt “När allt det här är över”, så leta upp den! En otroligt bra låt!)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.