Familj och vänner, Livet i fjällvärlden

Mors Dag

Jag älskar den här bilden! Min fina dotter och min fina mamma. Jag skrev på Facebook igår: Den stora tacksamheten i att få ha en mamma och få vara en mamma. Så är det verkligen. Det är inga självklarheter, varken det ena eller det andra.

Därför firar jag Mors Dag med stor glädje, och är lycklig över att ha en familj som gärna firar den med mig.

Dagen började vid sex, så som dagar ofta gör för min del. Pigg som en nötskrika, särskilt nu med flödande dagsljus rakt in i sovrummet. Så jag tog en morgonpromenad med Gillis. Vi gick i längdskidspåret som nu nästan helt är utan snö. Solen sken och allt var tyst, förutom fågelsången som är makalös nu.

När jag kom hem drack jag kaffe och läste en stund. Sedan gick jag och la mig igen och lite senare blev jag väckt av familjen. De hade dukat upp frukost på altanen. Och vilket frukost! Varma croissanter med skinka och smält ost. Det finns inget godare. Ägg och juice och te.

Det var en så varm dag, den första riktiga sommardagen, och Ida-Maja frågade om jag ville följa med och bada. Så klart! Så vi gick ner till Indalsälven och tog ett dopp. Ett snabbt dopp. Mycket snabbt. Det är nog inte mer än 6-7 grader i vattnet.

På eftermiddagen tog hon och jag och Gillis en tur till Ullådalen och vandrade. Det var väldigt blött i markerna, men oerhört vackert.

På kvällen blev det överraskningsmiddag hos våra fina vänner. Jonas och Leif ordnade med maten och grillade, och Linda och jag satt på altanen och drack vin och pratade. En väldigt god middag blev det. Och trevliga timmar med mycket skratt.

Så tacksam över ännu en Mors Dag.

Familj och vänner, Printz Publishing

Ocke trädgård och Kretsloppshuset

Solen sken och gräsmattorna lyste gröna och vi åkte till Mörsil, till fantastiska Ocke trädgård, för att köpa blommor. Jag har inte direkt några gröna fingrar, så det lyckas sällan särskilt bra när jag försöker så och odla, men det går ju också bra att köpa färdiga blommor. Det gjorde vi idag.

Kanske är jag lite extra inspirerad till detta med blommor nu när jag lyssnar på boken “I hjärtat av Ådala”, skriven av Åsa Liabäck, också hon författare på Printz Publishing. Lyssna eller läs! Rekommenderas!

Om man kan verkligen gå omkring hur länge som helst på  Ocke trädgård och beskåda blommor, träd och buskar. Dessutom var det en hel del bekanta människor där, så det var roligt att ses och prata en stund. Inte minst var det fint att få träffa Irja, min goda vän från skrivgruppen Gloria Mundi. Vi var ett gäng kvinnor som sågs med jämna mellanrum och skrev och diskuterade texter. Väldigt, väldigt berikande! De är otroligt kreativa själar, allihop, och jag känner att jag saknar dem.

Sedan åkte vi till fantastiska Kretsloppshuset i Mörsil. Vi satt ute i solen och åt världens godaste brockolisoppa. Om ni inte har besökt denna plats på jorden, så gör det!!

När vi kom hem satte jag i gång att plantera i krukor. och balkonglådor. Det blev så bra! Nu kan sommaren komma så där på riktigt.

Hoppas ni haft en fin försommardag!

Betraktelser, Familj och vänner, Livet i fjällvärlden

Att komma hem

Jag tycker så mycket om att vara i Stockholm, inte minst så här i försommartid. Jag är glad att vi snart ska åka tillbaka igen. Och jag kan ibland dagdrömma om att bo där. Jag tror jag skulle trivas bra.

Och samtidigt: Det finns inget som är så underbart som att komma hem till Västjämtland igen. När vi åkte in mot Åre var klockan runt elva på kvällen och ljuset magiskt. Det röda skimret över molnet som vilade tryggt över Åreskutan.

Tillbaka till verkligheten, det är lite så det känns. Och den verkligheten är inte dum alls. Under de här dagarna då vi varit borta har sommaren tagit många steg framåt. Gräsmattorna allt grönare och inte längre bara musöron på björkarna. Den bästa tiden är här nu och den har bara precis börjat. 

Familj och vänner, Livet, Min nya bok 2022, Printz Publishing, Skrivandet

Första mötet med förlaget

Jag har haft så fantastiskt fina dagar i Stockholm med min familj och med älskade dotterns kompis. Det underbara i att landa mitt i sommaren. Grönskan, blomningen, de ljumma vindarna, doften av syren. Helt underbart!

Huvudskälet till att åka till Stockholm var att jag skulle träffa förlaget för första gången. Och det blev en så fin och inspirerande stund! Min förläggare Christoffer och jag möttes på en restaurang i Gamla stan, åt lunch, pratade bok och smidde planer för framtiden. Preliminärt datum för boksläpp: 6 april 2022! Redan nu är det dags att börja klura kring bokomslag.

Jag var helt uppfylld när jag gick därifrån två timmar senare! Uppfylld av mötet och uppfylld av allt spännande som väntar framöver. Jag kommer att berätta mer allt eftersom!

I övrigt har vi njutit av storstadsvistelsen. Vaknat tidigt och gått ut och mött morgonen på café med kaffe och croissant. Strosat längs gator och gränder. Kikat i butiker. Ätit magiskt god mat på restaurang med rödvitrutiga dukar och rinnande stearinljus. 

Det är något visst med att få byta miljö emellanåt, se nya saker, uppleva och känna in. Jag tycker så mycket om Stockholm och är glad att jag snart ska få åka dit igen.

Egenföretagare, Familj och vänner

Mitt livs klokaste beslut

Mitt livs klokaste beslut var att gå ner i arbetstid till 50% för att få mer tid till mina olika kreativa uttryck, inte minst skrivandet. Det beslutet gav också en bonus som jag är evigt tacksam över. Bonusen att vara hemma mycket, mycket mer än innan och på det viset vara en mer närvarande mamma.

Det har inneburit lugna morgnar utan stress. Jag har kunnat servera älskade dottern frukost på säng och sitta på hennes sängkant och småprata. Det har inneburit att jag ofta varit hemma när hon och hennes kompisar haft håltimme och hellre velat hänga hos oss än på skolan. Ynnesten i att få träffa dem en stund på dagen. Det har inneburit att jag nästan alltid varit hemma på eftermiddagen när hon kommit hem från skolan och vi har kunnat sitta ner och prata och fika och hjälpts åt med läxor om det har behövts.

Jag är så tacksam över den här möjligheten! Ännu mer tacksam nu när hon snart fyller sexton och till hösten ska börja i gymnasiet på annan ort. Då kommer hon att bo borta på veckorna och komma hem på helgerna. Det kommer att bli en annorlunda tillvaro för oss alla.

Men att då kunna se tillbaka och konstatera att vi har umgåtts mycket genom åren, långt mer än om jag hade fortsatt med mitt jobb som innebar arbetsbelastning på mer än 100%.

Nu tar jag till vara på varje stund vi får vara tillsammans. Myset framför TV:n ihop, kvällspromenaderna, bilturerna… Samtalen, skratten. Till hösten börjar en ny tid. Det är som det är. Allt har sin tid. Precis allt.

Det har kommit ett brev, Egenföretagare, Skrivandet

Om bokturnén som ställdes in

Den här bilden betyder så mycket för mig. Det var strax efter att “Det har kommit ett brev” hade släppts och jag var på Åre bibliotek och berättade om boken. Mycket folk samlades och jag minns att jag hade så roligt när jag berättade om boken och sjöng folkvisor. Jag verkar ha varit rätt så angelägen om att få berätta, när man ser hur jag ser ut på fotot. Rätt galen ser jag ut i både ansiktet och i kroppsspråket. 🙂

Det var också strax innan pandemin bröt ut och alla framträdanden blev inställda. Det bor en sorg i det här. Jag tycker att jag aldrig fick möjligheten att riktigt nå ut med boken. Det är mycket svårare när man inte kan vara ute och möta intresserade läsare. När mina tidigare böcker släppts har jag varit väldigt aktiv och rest runt en hel del och framträtt, men nu blev det ju inte så.

Och ändå. “Det har kommit ett brev” säljer riktigt bra. I vanliga affärer och butiker, på Adlibris och Bokus, och i min egen webshop. Det är ju webshopen jag har mest koll på, förstås, det är de beställningarna jag tar hand om på egen hand. Och skriver en hälsning till dem som önskar det. Det känns fint. Framför allt de här sista dagarna har det ramlat in många beställningar på just den boken. Jag vet inte vad det beror på, men jag gläds.

Jag önskar att många ska få ta del av berättelsen om den fantastiska Margaret Bergman, som gjort så djupa avtryck i historien.

 

Präst i Åre

Glädjande nyheter

Vi fick glädjande nyheter i dag! Från och med första juni ska vi få ha människor på plats i kyrkan för att fira gudstjänst! 50 stycken kan vara med! Enligt de nya rekommendationerna/riktlinjerna från FHM så är det möjligt, och ledningsgruppen i vårt pastorat har fattat det här beslutet. Jag gläds så mycket över detta!

Under en rätt lång tid nu så har vi inte haft några personer på plats under gudstjänsterna, förutom präst, kantor och den som filmar. Det är ju fantastiskt att tekniken gör detta möjligt, och det är fantastiskt att vi har medarbetare som lärt sig hur själva filmandet, klippandet, trixandet ska gå till! Jag är väldigt tacksam över dem! Men jag är samtidigt oerhört tacksam över att den tiden snart är förbi. Att vi åter igen ska få samla människor till gudstjänst.

Att vi ska få fira på riktigt. Mötas. Samtala. Dela erfarenheter. Sjunga tillsammans. Att jag ska få predika för människor som sitter där i bänkarna och lyssnar, inte bara stå och tala in i en kameralins.

En gudstjänst är en mötesplats där verkligheten ryms, där livet med allt vad livet innebär ryms. Dit vi får komma med tacksamheten och glädjen över allt det som är vackert i livet, men dit vi också får komma med sorgen, smärtan, rädslan, allt det som skaver och gör ont. Allt det där som vi människor bär på och som vi i gudstjänsten får lämna över till Gud.

Så, jag ser fram emot söndag 13 juni klockan 11. Då ska jag få fira gudstjänst i Duveds kyrka och möta människor som får komma dit och vara med. Jag längtar.

Familj och vänner, Min nya bok 2022, Printz Publishing, Skrivandet, Utomhuslivet

Tacksamhet

Jag tog en kvällspromenad i min ensamhet i går. Behövde rensa huvudet efter en hel dag av skrivande. Det var varmt i luften, fåglarna sjöng, solen sken, tussilagon bredde ut sig i dikeskanterna och på stigen jag gick var det översvämning. Jag blev så uppfylld av att det faktiskt är vår. Och med den insikten kom tacksamheten.

Så tacksam över vårens tid och sommaren som kommer allt närmare. Så tacksam över att min bok har fått ett förlag och att jag snart ska ner till Stockholm och träffa förlaget. Att få träffa dem som arbetar där och som kommer att vara mycket betydelsefulla personer för mig och boken. Att få vara i Stockholm tillsammans med familjen i några dagar. Få uppleva ännu mer vår, kanske till och med en känsla av sommar. Sitta på uteserveringar, strosa, titta på folk, leva stadsliv i några dagar.

Och jag är så gränslöst tacksam över vaccinet, att mina föräldrar nu fått sina doser, att vi kan umgås mer som vanligt igen. Att vi som är i min åldersgrupp snart ska få vaccin, att livet nu så smått är på väg att återvända. (Jag hörde om en äldre person som kommit in på sin ICA-butik och fallit i gråt. Hon hade inte varit där på fjorton månader, och nu kändes så stort och fint att åter igen få gå bland hyllorna. Att åter igen få heja på folk hon känner.)

Ja, det finns så mycket att vara tacksam över. Det gäller att inte glömma bort det.

Egenföretagare, Min nya bok 2022, Printz Publishing, Skrivandet

Har fått ny energi!

Jag älskar vinter och skidåkning, det vet ni som läst min blogg ett tag. Men när vi kommer till slutet av april, då är jag nöjd. Då räcker det. Min man kan fortsätta åka skidor ända in i juni, men inte jag! Då vill jag bara ha sommar och grönska och värme och sol. Just nu längtar jag så innerligt efter det.

Och idag har jag fått en glimt av allt det där. Gräsmattan har plötsligt börjat bli grön, vindarna har känts rätt ljumma, och solen har kikat fram mer än en gång. Det som händer med mig är att jag får ny energi. Vinterkläder och skidpjäxor har åkt ner i källaren. Gästrummet har blivit städat. Blommor har blivit omplanterade. Sådant där som under några veckor bara känts jobbigt och omöjligt att ta tag i har idag gått som en dans!

Allt detta fixande gör jag i pauserna i min redigering. Jag har ju ett upplägg, både när jag skriver och redigerar, som fungerar så bra för mig: Jag ställer klockan på 45 minuter och jobbar stenhårt och utan uppehåll den stunden. Sedan tar jag en paus och gör något praktiskt, typ fixar och städar. Bra för kroppen, bra för att rensa huvudet. Och sedan tillbaka till manuset igen i 45 minuter. Och så där håller jag på tills arbetsdagen är slut.

Nu ska jag ta en promenad, för solen är framme. Det gäller att passa på.

 

Betraktelser, Böcker och läsning, Egenföretagare, Familj och vänner, Livet i fjällvärlden, Ny bok på gång, Präst i Åre, Skrivandet

Att vakna av solen

I morse när jag vaknade vid halv sex fick jag för mig att en lampa var tänd i rummet. Det var så ljust. Men det var ingen lampa. Det var solen som sken in genom en glipa i gardinen. Kan man vakna på ett härligare sätt?

Helgen har varit fin, men grå. Inte en enda solglimt varken lördag eller söndag. Men lördagen bjöd ändå på ljus och glädje när jag hade förmånen att få ha en vigsel. Det är ju inte så ofta i denna tid, och förutsättningarna är annorlunda. Men det blev en fin och innerlig stund.

I går kände vi att vi behövde hitta på någonting, göra något mysigt. Så vi åkte tillsammans med fina vänner till Copperhill och fikade. (Bilden är tagen precis utanför hotellet.) Det är något visst med att sitta i en hotellobby och äta kardemummabulle och dricka kaffe och prata. Sent i går kväll kom till slut solen, så älskade maken drog västerut och åkte skidor till norska gränsen. Älskade dottern tog med en bok och gick ut och satte sig i ett träd för att läsa. (Jag är så glad att hon tycker så mycket om att läsa. Och att hon tycker om att sitta i ett träd och göra det.)

I dag har jag redigerat manus hela dagen. Det tar mer tid än man tror. Men jag tycker det är väldigt, väldigt roligt, har alltid tyckt. Nästa vecka åker jag till Stockholm för att träffa förlaget. Det ser jag så mycket fram emot!

Hoppas DU haft en fin helg och en bra måndag!