Kallbaderskan bland fjällen, Printz Publishing, Skrivandet, Upplevelser

Feelgoodfestivalen i Mariefred

Det här är verkligen en helg jag ser fram emot! Jag ser fram emot att sätta mig i bilen och köra söderut. Det är så sällan jag kör bil, jag åker nästan alltid tåg om jag ska någonstans, så att den här gången ta bilen känns som ett äventyr. En roadtrip genom landet. Jag ska lyssna på en lång rad sommarprogram har jag tänkt och glida fram längs vägarna.

Och att sedan ha en hel lördag med bara en massa begåvade och trevliga författare, med diverse bokprat och mingel på en så mysig plats som Mariefred. Vilken ynnest! Dessutom ska jag få stå på scen och prata om skrivande tillsammans med författaren Cassandra Brunstadt, Hon har skrivit boken ”En enkel till Indien”, som fått massa fina lovord. Läs den eller lyssna på den! Jag lyssnar just nu och rekommenderar den varmt!

Hennes bok och min ”Kallbaderskan bland fjällen” är två av de fyra finalisterna i Årets Feelgood 2022. Tack igen alla ni som röstat på min bok! Jag är helt överväldigad av detta! Vem som vinner kommer vi att få veta under den här festivalen. Det blir spännande! De andra finalisterna är ”Breven som länkar oss samman” (vilken otroligt fin titel) av Anne-Lie Högberg och ”Det enda jag vill är att leva” av Birgitta Bergin.

Ja, jag ser mycket fram emot den här helgen!

/Karin

Kallbaderskan bland fjällen, Livet i fjällvärlden, Printz Publishing

Magisk kväll för fotografering

När det var dags för fotografering inför omslaget av min bok ”Kallbaderskan bland fjällen” var jag inte så sugen på att bli fotad inne i en fotostudio. Jag ville vara ute i den miljö där boken utspelar sig. Mitt förlag tyckte också att det var en bra idé. Så jag kontaktade en fotograf, Richard Bergstedt, som är verksam i västra Härjedalen och undrade om han ville ta sig an uppdraget. Det ville han.

Så för precis ett år sedan sågs vi på en parkeringsplats strax väster om Fjällnäs för att ta oss till ett ställe som han tänkte skulle passa. Jag hade sagt att jag ville ha fjäll och vatten på bilderna, och han ledde mig till en sådan plats. Vi hade en sådan enorm tur med vädret. Det är ju inte ofta det är lagom sol, ingen vind, inga mygg, inget regn. Men en sådan kväll fick vi och fotograferingen gick så bra! Vi hade roligt och jag blev mer och mer avslappnad och bilderna blev riktigt bra. Jag är så nöjd!

Det är bilder från den kvällen som finns med på bokomslaget och i många av de tidningar som skrivit om boken.

Präst i Åre, Skrivandet

Präst och författare

”Ska du sluta vara präst och enbart vara författare nu?” Jag fick den frågan idag, jag får den lite då och då. Och den är befogad. Tanken på att vara författare på heltid är rätt lockande, något annat kan jag inte påstå. Och ändå, ändå, är det så tydligt för mig att jag vill fortsätta att vara präst. Jag vill fortsätta som nu – att vara präst på halvtid och författare på halvtid. Den där kombinationen är så bra för mig. Och jag tror den är bra för mitt skrivande och mitt prästuppdrag också.

Upplägget jag har sedan fem år tillbaka är att jag arbetar heltid varannan vecka som präst. Det innebär att varannan vecka har jag gudstjänster, dop, vigslar, begravningar, själavård, ja, allt det där som ingår i en präst arbetsuppgifter. Och jag tycker om det. Jag känner att det är ett viktigt uppdrag, att det är en ynnest och en förmån att få ägna mig åt det.

Att få möta människor i livets största stunder, i både glädje och sorg. Att få vara i alla de vackra kyrkor och kapell som vi har här i Åre församling. På bilden ser ni fantastiska Storvallens fjällkapell, ett av mina favoriter. För att inte tala om alla vackra platser utomhus, uppe på fjäll eller vid sjöar,  som blir till helig mark när vi firar en dopgudstjänst eller vigselgudstjänst där. Att få tala om livet och döden, om Gud, om kärleken, att få vara med och förmedla hopp. Det är stort.

Och varannan vecka skriver jag mina böcker och är ute och föreläser om mitt skrivande och allt det där andra som hör ihop med att vara en skrivande människa. Jag är tacksam för det här upplägger och svaret är: Jag ska fortsätta vara både präst och författare.

Betraktelser, Kallbaderskan bland fjällen, Livet med hund, Printz Publishing

Jag har fyllt femtio

Jag har fyllt femtio och jag är fylld av tacksamhet! Det är en ynnest att få fylla år. Varje gång.

Jag är gränslöst tacksam över dagarna på Ulvön med min familj. Min älskade man och dotter, mina kära föräldrar och mina fina bröder och deras familjer.

Tacksam över att få vakna på morgonen och öppna balkongdörren och blicka ut över vattnet och båtarna. Att få dricka kaffe och äta kladdkaka med jordgubbar och grädde. Att ta en vandring med Leif upp på ett berg och blicka ut över havet. Att dricka cava mitt på dagen i strålande solsken och bara få umgås med alla små och alla stora. Att äta middag ihop på hotellet och få paket och överraskningar.

Ja, jag gillar verkligen att fylla år.

Och jag är i en fas i livet när jag har ännu mer att vara tacksam för. Och jag har vett att vara det. Tacksam alltså. Det är inga självklarheter. Jag är så tacksam över att ”Kallbaderskan bland fjällen” släpptes i april och har blivit så otroligt väl mottagen. Jag var helt oförberedd på ett sådant varmt mottagande. Jag är också så tacksam över mitt bokförlag Printz Publishing. De är helt fantastiska att ha att göra med! Och jag är tacksam – och smått i chock – över att min bok först blev nominerad till ”Årets feelgood 2022” och sedan gick till final! I slutet av augusti vet vi vem som vinner.

Jag är också tacksam över semestern som jag haft och som blev bra på så många vis. Nu är jag i tjänst igen och startade med en helg med två dop, en vigsel samt en gudstjänst i Norge, i Stiklestad. I dag är jag ledig och har varit ute på en tur med älskade hunden.

Vi hörs igen! Jag har en ambition att skriva här i bloggen några gånger i veckan framöver. Hoppas DU har det bra!

/Karin

 

Livet

Paus

Hej kära ni!

Nu tar jag en paus från bloggen igen. Livet är intensivt just nu, och jag behöver prioritera. Så – jag sätter bloggen på paus, men finns kvar på Instagram. Där hittar ni mig under mitt namn. Välkomna dit!

Var rädda om er!

Kram från Karin

Livet

Ledig dag

Ja, en ledig dag. Och som jag behöver den! Det har varit en intensiv tid. Roliga, meningsfulla, fina dagar, men det har varit lite för mycket. Jag hade behövt lite mer vila emellanåt, märker jag. För nu när en vilodag till slut kommer, så är jag jättetrött. Gör inte många knop. Promenerar lite. Vilar. Läser. Plockar. Och passar på att blogga lite.

Ungefär det här har hänt sedan sist:

Minneskonserten för Ewert Ljusberg på Stortorget i Östersund. Jag var konferencier och jag sjöng. Nästan 3 000 personer hade samlats. Det var mäktigt! Och musikerna som var med och spelade och gjorde konserten var magiska! Det blev en så bra stund! 

Dagen efter konserten åkte jag de nästan 40 milen till Mellansel för den tredje delen av min kurs i själavård. Inspirerande och givande dagar med kloka kurskamrater och kursledning. Starka känslor i omlopp som det blir när man samtalar om det innersta.

Efter de tre kursdagarna körde jag hemåt i höstlandskapet. Skönt att sova i sin egen säng. Dagen efter hade jag en begravning med minnesstund. Starkt och innerligt!

Efter det åkte jag för att vara med älskade dottern. Vi hann äta ihop, prata och skratta. Jag sov över hos henne och skjutsade henne sedan till en kurs som hon går nu under lovet.

Därefter åkte jag till vackra Marby kyrka där jag hade dop. Det är något visst med att få döpa ett litet barn. Att ösa tre händer vatten över barnets huvud, och säga orden om att vara älskad och sedd, att inte behöva vara rädd.

Sedan satt jag i bilen och åt lunch åt blickade ut över Storsjön och solen som glittrade i vattnet. Passade på att andas djupt. För efter det var det dags för genrep i Mörsils församlingshem och senare den kvällen uruppförande av en musikföreställning om konstnären Primus Mortimer Pettersson. Hans-Erik Sundström gick in i rollen som Primus i både tal och sång. Själv var jag berättare. Det kom en rätt stor och mycket intresserad publik. Väldigt roligt!

Dagen efter hade jag gudstjänst i Mattmars kyrka och på kvällen gjorde vi föreställningen igen, denna gång i Hallens församlingshem.

Det var otroligt skönt att komma hem i går kväll. Landa. Andas ut. Vila. Och veta att några lediga dagar väntar.

Kallbaderskan bland fjällen, Min nya bok 2022, Musiken, Printz Publishing

Printz Publishings vårkatalog är här!

I går damp ett paket ner i brevlådan från mitt förlag Printz Publishing. Det innehöll förlagets vårkatalog med presentationer av de böcker och författare som är aktuella inför våren 2022. Och där fanns jag och min bok med!

Så roligt att få se bokomslaget! Visst är det fint? Skapat av duktiga Sanna på Sporrong form. Och härligt att se bilderna som togs på mig i somras i Tänndalen av skickliga fotografen Rikard Bergstedt. Vi hade en så makalöst tur med vädret den där kvällen när bilderna togs.

Ja, nu kan man inte säga annat än att boken är på väg att bli verklighet!

Och jag jobbar omväxlande på med redigering och förberedelser inför en Minneskonsert där jag ska vara konferencier och sjunga. Det är en minneskonsert för Ewert Ljusberg – trubaduren, berättaren, vissångaren och presidenten i republiken Jämtland. Det är ett stort gäng begåvade musiker med och konserten går av stapeln nu på söndag på Stortorget i Östersund klockan 14.30. Jag tror det kommer att bli väldigt fint!

Jag önskar dig en skön oktoberhelg!

/Karin

Kallbaderskan bland fjällen, Min nya bok 2022, Printz Publishing

Redigering

Klockan sex i morse, när jag med kaffekoppen i ena handen och telefonen i den andra, gick ut till skrivateljén var det becksvart och snöflingor yrde i luften. Men här inne var det varmt och mysigt. Jag tände ljus och drack kaffe innan jag började arbeta.

Jag har redigering på schemat hela dagen. Det kan vara bland det roligaste jag vet. Jag fick tillbaka mitt manus från min förläggare Christoffer igår och bearbetar nu berättelsen utifrån hans synpunkter. Mycket kloka synpunkter! Manuset kommer att bli så mycket bättre, berättelsen mejslas fram ytterligare.

Dessutom är det härligt att få positiv feedback. Så här skrev han:

”Det har än en gång varit underbar läsning! Det är en SÅ fint skriven bok.”

Som det värmer ett författarhjärta att få sådana ord om sin berättelse! Tack, Christoffer!

En stuga vid en sjö, Kallbaderskan bland fjällen, Min nya bok 2022, Printz Publishing, Utomhuslivet

Bada kallt

Första gången jag vinterbadade var lördagen 8 mars 2019. Sara Rönne, den kloka och modiga, lyckades övertyga mig om att följa med och bada vid Tegeforsen. Först sa jag tvärnej, jag tyckte liksom inte att jag var någon kallbaderska. Men hon sa att jag ju i alla fall kunde följa med och se när de andra badade.

På vägen dit bestämde jag mig – jag skulle bada! Varför vara en människa som ständigt säger nej på grund av diverse rädslor och förutfattade meningar om mig själv?

Och det blev så vackert alltihop! Ett gäng kvinnor som tillsammans hjälptes åt ner i vattnet, hjälptes åt med modet, med andningen, med att ta oss upp igen. Euforin efteråt! Att jag inte frös utan var varm inifrån och ut. Och glad! Och oerhört pigg! När hade jag någonsin känt mig så pigg?

Efter det har jag vinterbadat ytterligare några gånger. Och höstbadat och vårbadat. Och badat i iskalla fjälltjärnar om sommaren. I fredags kväll badade jag i Storsjön i mörkret.

Det är något med övertygelsen som är så fantastiskt med att bada kallt. Att bestämma sig, fokusera, koncentrera sig, bara göra det. Inte tveka ett ögonblick. Och alltid hör jag Saras röst från den där allra första gången på Internationella kvinnodagen: ”Ta fem andetag ute i vattnet. Fem lugna andetag. Sedan kan du gå upp igen”

Som en barnmorska som finns med och förlöser.

Det handlar en hel del om kalla bad i min nya bok. Så pass mycket att den ju fått namnet ”Kallbaderskan bland fjällen”.

En stuga vid en sjö, Familj och vänner, Utomhuslivet

Höstdagar vid sjön

Vi har varit i vår stuga vid en sjö i några dagar. Helt magiska höstdagar har vi haft med sol och blå himmel. Och med rönnar och björkar i orange och röd. Jag har skrivit en del, men mest av allt bara varit ledig.

Börjat dagarna med kaffe och levande ljus och morgon-TV. Det är så härligt när det inte är någon brådska.

Sedan har jag tagit långa promenader i allt det vackra, pysslat ute på gården, suttit på altanen och läst bok och lyssnat på vågskvalp. Vi har också haft besök, så mysigt! 

Kvällarna vid vår stuga är så speciella. Solnedgångarna, himlen som speglar sig i vattnet. Vi kan sitta och bara betrakta hur hela vyn förändras från en sekund till nästa. En av kvällarna tog jag ett dopp i sjön när mörkret lagt sig, och sedan bastade vi. 

Nu har vi gjort höst i stugan och kommer kanske inte tillbaka förrän våren är här. Alltid lika vemodigt.

Hoppas att du haft en fin helg!

/Karin