Betraktelser, Egenföretagare, Skrivandet, Utomhuslivet

Kvällssol över Mullfjället

Jag skrev mest hela dagen i går. När kvällen kom och jag började laga middag, kastade jag en blick ut genom fönstret. Solen strålade över Mullfjället. Och jag, som var helt tjock i huvudet av alla ord och formuleringar, insåg att det bästa vore om jag kom ut på vandring.

Så jag packade ner middagen i en ryggsäck och gav mig av. Ni vet, ynnesten i att bara gå ut genom ytterdörren, gå genom byn och sedan upp på fjället. Det var en helt magisk kväll. Jag tog mig allt längre upp. bit för bit, steg för steg. Svettig och trött satte jag mig till sist mitt i en gräsbeklädd pist och åt ris och korvstroganoff. Tittade ut över byn. Hade solen i ansiktet.

Efter någon timme gick jag ner igen. Mörkret föll. Senare på kvällen kom älskade dottern hem. Då satt vi i köket med brinnande ljus och fikade och pratade. Hon har gjort sina två första dagar på gymnasiet och hade massor att berätta om. Jag är så lycklig över den där stunden, som blev lång. Så lycklig och tacksam över henne. Och gränslös stolt över att hon är den hon är.

Egenföretagare, Printz Publishing, Skrivandet, Skrivateljén, Utomhuslivet

Ultimat skrivardag

Gårdagens skrivardag blev helt enkelt ultimat, så där som jag vill att en skrivardag ska vara. Ungefär så här:

5.45 Vaknar, går upp, brygger kaffe, gör 20 minuters yoga.

6.15 Tar med mig kaffekoppen ut till skrivateljén, sätter timern på 45 minuter och skriver. Skriver, skriver, skriver.

7.00 Går in och äter frukost och läser tidningar

8.00 Skriver.

8.45 Diskar, lägger in en tvättmaskin, plockar. Rensar huvudet.

9.00 Skriver

9.45 Tar en powerwalk i det gröna. Det är så frodigt, så mycket av allt. Rönnbären och glittret i bäcken.

11.00 Skriver

11.45 Äter lunch. Lasagnen som är kvar från här om dagen. Vilar en stund på kökssoffan. Ett mycket viktigt moment, detta med vilan.

13.00 Skriver

13.45 Tar en kaffe ute på farstukvisten. Det är grått och rätt kallt.

14.00 Skriver

14.45 Känner mig klar för dagen, huvudet är tjockt. Har fått ner nästan 5 000 ord. Jag är en bra bit in i manuset nu.

Ungefär så. Jag önskar mig många fler dagar av den här sorten.

Egenföretagare, Livet, Livet i fjällvärlden, Skrivateljén

Ett eget rum för skrivande

Författaren och feministen Wirginia Wolf uttryckte en gång betydelsen av att som kvinna ha ett eget rum för skrivande. Hon skrev de orden i essän “Ett eget rum” i en tid då kvinnor inte alls hade det utrymmet. Skrivandet och skapandet var männens värld.

Men hon menade att det viktigaste för en skapande människa var ett eget rum som gick att låsa. Där författaren kunde stänga in sig några timmar om dagen och ägna sig helt åt den konstnärliga verksamheten. Det var verkligen inte många kvinnor som kunde det på den tiden. Det är inte många kvinnor som kan det i dag heller.

Själv bestämde jag mig tidigt att jag en dag skulle ha det där rummet. En plats där jag kan få ha det precis som jag själv vill ha det, där jag kan lämna allt och veta att det ser exakt likadant ut när jag kommer tillbaka nästa gång. Där jag kan ha papper utströsslade över skrivbordet, post it-lappar över väggarna, och pärmar uppställda i min egen ordning i hyllorna.

2018 hade det börjat lossna rejält i mitt kreativa liv och i mitt företag Gryningsljus. Jag hade släppt boken “Drottningen af Åre” och den sålde väldigt bra. Jag hade jag ett pyttelitet bord under trappen i vårt hus, där jag satt och slog in alla böcker som jag skulle skicka till läsare runt om i landet. Skrev gjorde jag vid köksbordet. Det var då jag insåg att det var dags. Jag skulle ha ett eget rum.

Så jag kollade av min ekonomi och såg att det var möjligt – jag skulle kunna låta bygga en liten stuga på gården. Sagt och gjort. Min kusin Göran, som är snickare, tog sig an jobbet och i december 2018 stod den på plats.

Jag glömmer aldrig den hisnande känslan när jag kunde börja möblera och ställa saker på plats. Hänga upp älskade målningar på väggarna. Placera böcker och pärmar i hyllorna, sortera papper och mappar. Göra det precis så som jag ville ha det. Och jag gav stugan ett namn – Skrivateljén. Så skulle den heta.

Så många timmar som jag tillbringat här inne sedan dess! Skrivit, slagit in böcker i paket, låtit mig själv vara kreativ. Och under pandemin har ateljén också varit mitt prästkontor.

I dag har jag möblerat om lite grann. Kände ett behov att kunna se vägen, att kunna se människorna som promenerar där ute, alla de som är på väg till eller från tågstationen. Det blev så bra. En egen bubbla och ändå en del av resten av världen.

Egenföretagare, Livet i fjällvärlden, Min nya bok 2022, Printz Publishing

Min nya bok växer fram

Jag har fått en tidsplan från förlaget med viktiga datum framöver angående mitt manus. När jag ska redigera, när min förläggare ska läsa, när jag ska arbeta med redaktör, när sättningen ska göras, korrekturet, när manuset ska skickas till tryck… Och, framför allt, när boken ska släppas. Preliminär utgivning är 6 april.

I dag har jag skickat in redigering nummer 1 till Christoffer, min förläggare. Dessutom har jag fått första marknadsföringsskissen från förlaget. När jag läste den fick jag lätt svindel. Det är en märklig känsla: Här lever jag mitt liv i Duved, har en vardag, har jobben och familjen, och samtidigt pågår planer för mig och min bok i Norstedshuset i Stockholm. Där sitter människor i möten och diskuterar min berättelse. Ja, en smula svindel, som sagt.

Resten av dagen ska jag klura kring nästa bok. Jo, det är en till bok med i planerna, helt otroligt! Men jag ska också ge mig ut på vandring trots att regnet öser ner.

Drottningen af Åre, Egenföretagare, Livet, Min nya bok 2022, Printz Publishing

Kreativa dagar

I går hade jag förmånen att sitta ner med en annan människa och verkligen samtala. Ni vet, när samtalet går på djupet. När tårarna kommer och skrattet böljar. När allt får rymmas. Allt vad livet kan innebära. En ny vänskap är född och jag är djupt tacksam.

I dag sitter jag hemma vid köksbordet och förbereder kommande gudstjänster. Det är så glädjande att vi får ha människor med oss i kyrkorna nu. Ända upp till femtio personer! Jag är så glad att få fira gudstjänst “på riktigt” och inte bara blicka in i en kameralins. Det känns hoppfullt, som att livet faktiskt är på väg tillbaka till något som kanske kan få kallas “normalt”

I morgon ska jag arbeta kreativt precis hela dagen. Bearbeta mitt manus, förstås. Men också skriva en presentationstext till en antologi där jag medverkar med en novell. Och så ska jag börja förbereda en musikföreställning som jag ska få ha på Huså Herrgård i augusti. Det känns så kul att få framträda igen! Första gången på ett och ett halvt år. De som driver Huså Herrgård vill att jag gör något kring min bok “Drottningen af Åre” och det gör jag så gärna. Jag ska ha med mig musikern Janne Tyve. Det kommer att bli så roligt.

Här gör jag en föreställning om min drottning på Östersunds bibliotek 2017.

Egenföretagare, Familj och vänner, Upplevelser

Äntligen sommar!

Jag minns en morgon när jag var barn. Jag vaknade av ett ljud utanför fönstret och fick för mig att det var ljudet av en gräsklippare. Jag blev så himla lycklig över att det var sommar! Sedan klarnade tankarna och jag insåg att det fortfarande var mitt i vintern och att ljudet jag hörde antagligen kom från snöplogen. Jag minns ännu besvikelsen.

Jag tycker mycket om våra olika – fem – årstider, men ingenting är bättre än sådana sommardagar som vi får uppleva nu. 

Solen som värmer mot huden. Den klarblå himlen. Maskrosorna som breder ut sig över fälten. Häggblomningen, häggdoften. Doften av nyklippt gräs. Svalorna som flyger över himlen. Glittret över sjön. De ljumma vindarna.

Att sitta utomhus i den tidiga morgonen och dricka kaffe. Att jobba vid skrivbordet med ytterdörren öppen och känna sommarvind svepa in. Att ta en långpromenad och ha solen mot ansiktet. Att Ida-Maja och hennes kompisar kommer hem på rasten och byter om till bikini och går ner till älven och badar. Att grilla till middag och sitta utomhus och äta. Att inte vilja gå in när kvällen kommer. Ljuset som stannar över natten.

Åh! Jag vill bara bevara allt det här inom mig, bevara sommaren. Samla på mig ögonblick och stunder som får lagras i min själ.

Egenföretagare, En stuga vid en sjö, Familj och vänner, Min nya bok 2022, Printz Publishing

Hemmajobb i sjöstugan

Älskade dottern har hemmastudier i några dagar, så vi valde att åka till sjöstugan, hela familjen, och jobba här i stället för hemma. Så här har vi suttit med våra datorer, men också haft möjlighet att vara ute i solen. Det är helt magiskt vackert väder.

Jag har redigerat manus från tidigt på morgonen och varvat redigering med promenader, träning, bad i sjön, stilla stund i solstol… 

Nu ska vi grilla till middag och sedan packa i hop för att åka hem. Tacksam för oförglömliga dagar med min familj på denna älskade plats på jorden.

Egenföretagare, Familj och vänner

Mitt livs klokaste beslut

Mitt livs klokaste beslut var att gå ner i arbetstid till 50% för att få mer tid till mina olika kreativa uttryck, inte minst skrivandet. Det beslutet gav också en bonus som jag är evigt tacksam över. Bonusen att vara hemma mycket, mycket mer än innan och på det viset vara en mer närvarande mamma.

Det har inneburit lugna morgnar utan stress. Jag har kunnat servera älskade dottern frukost på säng och sitta på hennes sängkant och småprata. Det har inneburit att jag ofta varit hemma när hon och hennes kompisar haft håltimme och hellre velat hänga hos oss än på skolan. Ynnesten i att få träffa dem en stund på dagen. Det har inneburit att jag nästan alltid varit hemma på eftermiddagen när hon kommit hem från skolan och vi har kunnat sitta ner och prata och fika och hjälpts åt med läxor om det har behövts.

Jag är så tacksam över den här möjligheten! Ännu mer tacksam nu när hon snart fyller sexton och till hösten ska börja i gymnasiet på annan ort. Då kommer hon att bo borta på veckorna och komma hem på helgerna. Det kommer att bli en annorlunda tillvaro för oss alla.

Men att då kunna se tillbaka och konstatera att vi har umgåtts mycket genom åren, långt mer än om jag hade fortsatt med mitt jobb som innebar arbetsbelastning på mer än 100%.

Nu tar jag till vara på varje stund vi får vara tillsammans. Myset framför TV:n ihop, kvällspromenaderna, bilturerna… Samtalen, skratten. Till hösten börjar en ny tid. Det är som det är. Allt har sin tid. Precis allt.

Det har kommit ett brev, Egenföretagare, Skrivandet

Om bokturnén som ställdes in

Den här bilden betyder så mycket för mig. Det var strax efter att “Det har kommit ett brev” hade släppts och jag var på Åre bibliotek och berättade om boken. Mycket folk samlades och jag minns att jag hade så roligt när jag berättade om boken och sjöng folkvisor. Jag verkar ha varit rätt så angelägen om att få berätta, när man ser hur jag ser ut på fotot. Rätt galen ser jag ut i både ansiktet och i kroppsspråket. 🙂

Det var också strax innan pandemin bröt ut och alla framträdanden blev inställda. Det bor en sorg i det här. Jag tycker att jag aldrig fick möjligheten att riktigt nå ut med boken. Det är mycket svårare när man inte kan vara ute och möta intresserade läsare. När mina tidigare böcker släppts har jag varit väldigt aktiv och rest runt en hel del och framträtt, men nu blev det ju inte så.

Och ändå. “Det har kommit ett brev” säljer riktigt bra. I vanliga affärer och butiker, på Adlibris och Bokus, och i min egen webshop. Det är ju webshopen jag har mest koll på, förstås, det är de beställningarna jag tar hand om på egen hand. Och skriver en hälsning till dem som önskar det. Det känns fint. Framför allt de här sista dagarna har det ramlat in många beställningar på just den boken. Jag vet inte vad det beror på, men jag gläds.

Jag önskar att många ska få ta del av berättelsen om den fantastiska Margaret Bergman, som gjort så djupa avtryck i historien.

 

Egenföretagare, Min nya bok 2022, Printz Publishing, Skrivandet

Har fått ny energi!

Jag älskar vinter och skidåkning, det vet ni som läst min blogg ett tag. Men när vi kommer till slutet av april, då är jag nöjd. Då räcker det. Min man kan fortsätta åka skidor ända in i juni, men inte jag! Då vill jag bara ha sommar och grönska och värme och sol. Just nu längtar jag så innerligt efter det.

Och idag har jag fått en glimt av allt det där. Gräsmattan har plötsligt börjat bli grön, vindarna har känts rätt ljumma, och solen har kikat fram mer än en gång. Det som händer med mig är att jag får ny energi. Vinterkläder och skidpjäxor har åkt ner i källaren. Gästrummet har blivit städat. Blommor har blivit omplanterade. Sådant där som under några veckor bara känts jobbigt och omöjligt att ta tag i har idag gått som en dans!

Allt detta fixande gör jag i pauserna i min redigering. Jag har ju ett upplägg, både när jag skriver och redigerar, som fungerar så bra för mig: Jag ställer klockan på 45 minuter och jobbar stenhårt och utan uppehåll den stunden. Sedan tar jag en paus och gör något praktiskt, typ fixar och städar. Bra för kroppen, bra för att rensa huvudet. Och sedan tillbaka till manuset igen i 45 minuter. Och så där håller jag på tills arbetsdagen är slut.

Nu ska jag ta en promenad, för solen är framme. Det gäller att passa på.