Egenföretagare, Familj och vänner, Livet i fjällvärlden, Skrivandet

Att ta vara på

Älskade dottern hade distansstudier, och jag behövde ett avbrott i skrivandet. Så vi drog iväg på förmiddagen till Ullådalen. Vi var nästan ensamma där och spåren var helt nypistade. Vi fick en makalös skidtur tillsammans och blev åter igen påminda om hur viktigt det är att ta vara på sådana här möjligheter. Att, när man kan, ge sig ut och ta vara på.

Berättandet, Drottningen af Åre, Egenföretagare, Skrivandet

Drottningen af Åre tillbaka i rampljuset

Det är drygt tre år sedan som min roman “Drottningen af Åre” släpptes. Det är så mycket ljus och glädje kring det boksläppet. Malmstensrummet på Åregården. Mer än fullsatt. Folk satt och stod överallt. Och tiden som följde med författarbesök och presentation av boken i olika sammanhang.

Fortfarande säljer boken väldigt bra! Både på Adlibris och Bokus och på olika butiker här i Åredalen.

Och nu vill LT publicera boken som följetong i tidningen framöver. Det känns jätteroligt! Lite som att Drottningen af Åre hamnar i rampljuset igen.

 

Betraktelser, Egenföretagare, Familj och vänner, Livet i fjällvärlden

En dag av snö

Jag fick pulsa i snö i går morse när jag skulle ta mig ut till skrivateljén. Snön nådde mig upp till knäna. Jag fick skotta mig fram till dörren. Och snön fortsatte att vräka ner under dagen. Jag var så tacksam över att få vara inomhus, att inte behöva ge mig ut med – den helt översnöade – bilen, att bara vara inne och jobba med stearinljusen brinnande.

Mitt på dagen såg jag Ida-Maja komma hem och jag gick in i huset för att kolla läget. Hon var så lycklig! Hon hade håltimme och hon och en kompis skulle ge sig ut i backen och åka skidor. Hon stoppade i sig lunch och sedan gav de sig av.

Det är kanske där med att fånga ögonblicket, att inte låta en dag i backen med massor av snö gå förlorad.

 

Berättandet, Egenföretagare, Familj och vänner, Livet i fjällvärlden, Musiken, Präst i Åre, Skrivandet

Det här är jag

Det är många nya läsare som hittat till min blogg på sista tiden. Det är jättekul! Så det är nog på sin plats att jag berättar lite om mig. Så, det här är jag.

Jag är född och uppvuxen i Hede i Härjedalen. Det är länge sedan jag bodde där nu, men de härjedalska ränderna går aldrig ur. Så är det bara. Och det är bra. Sedan snart nio år tillbaka bor jag i Duved, utanför Åre, med min familj. Den högt älskade familjen består av min man Leif, vår dotter Ida-Maja och vår hund Gillis. Vi trivs bra här, allihop! Tycker om de många möjligheterna till utomhusliv – vandring, löpning, skidåkning, cykling… Vi har allt utanför knuten.

Jag vigdes till präst i Svenska kyrkan i juni 2000 efter fem års teologistudier i Uppsala. Sedan dess har jag arbetat som präst på olika ställen i Härnösands stift. Varit både församlingspräst, stiftsadjunkt med inriktning gudstjänstutveckling och studentpräst. Roligt att få möjligheten att prova olika sorters tjänster! Sedan sex år tillbaka är jag församlingspräst i Åre församling på halvtid. Jag tycker mycket om att vara präst just här.

Halvtid eftersom jag har så mycket annat jag också vill ägna min tid åt! Skrivandet, framför allt. Jag har hittills fått sex böcker utgivna, och också skrivit dikter, sångtexter, psalmer, krönikor med mera. Jag sysslar också med musik. Att sjunga är bland det roligaste jag vet, och jag har haft förmånen att få musicera med många olika begåvade musiker. När jag får kombinera sången med teatern är det ännu bättre! Det har jag fått göra i de olika musik- och berättarföreställningar jag har varit med och skapat.

Det mesta av sådant jag brukar syssla med ser annorlunda ut nu under pandemin, så som det är för de flesta kulturmänniskor. Det är en sorg och en saknad. Men också en glädje i att se hur påhittiga människor är. Kulturen ska inte få tystna trots att världen är upp och ner. Själv har jag förmånen att få vara med i ett julmusikprojekt som Per Wiklander håller i. En jullåt per dag ska sändas digitalt fram till jul. Körer och solister från våra trakter medverkar. Kul och inspirerande!

Ja, det var lite om mig. Vill du läsa mer om vad jag sysslar med om dagarna så gå till Kategorier här till höger, så hittar du vad du kan läsa om.

Tack att du hittat hit till bloggen! Önskar dig en fortsatt fin adventstid!

 

Egenföretagare, Musiken, Skrivandet

Bokpaket och musik

Gårdagen blev en så bra dag. Tidig på morgonen tog jag med min kaffekopp ut till skrivateljén och där slog jag in mina böcker i paket. Jag har anmält mig till Jämtländsk julmarknad – en digital variant i år. Och många har sett mitt inlägg om mina böcker och vill beställa. Det är ju jätteroligt!

På eftermiddagen åkte jag till Undersåkers kyrka för att musicera med mycket begåvade musikern Per Wiklander. Han har en idé om att spela in julmusik och sedan lägga ut på nätet, nu när vi inte kan ha julkonserter som vi brukar ha. Nu när vi inte kan samla en massa människor i kyrkbänkarna.

Så vi spelade in två låtar, “Vinterhamn” och “Frid på jord”, och det var så otroligt kul! Det är något som är så speciellt med att musicera tillsammans med andra människor. Bland det bästa som finns!

Och idag möter oss en värld med rimfrost. Det är så otroligt vackert. Vi funderar på att åka skridskor. Men först ha en lugn förmiddag. Jag önskar er en fin lördag!

 

Egenföretagare, Familj och vänner, Livet i fjällvärlden, Skrivandet, Utomhuslivet

Ännu är det höst i Åredalen

I morse låg ett tunt snötäcke över markerna, men bara mycket tunt. Vintern har inte kommit än. Istället har vi underbar höst. Jag tycker mycket om hösten när vemodet i samband med sommarens slut är över. Jag tycker om färgerna i september och oktober, jag tycker om kalheten och kargheten i november.

Jag har upplevt många fina dagar den här hösten på fjäll och i skogar. I ensamhet och tillsammans med andra. Här är några bilder från de här dagarna.

Bilden ovan är från en dag i oktober när min familj ihop med goda vänner var på ripjakt.

Den här bilden är från vackra byn Klocka, några mil väster om Duved. Vi åkte dit för att se om isen lagt sig och vi kunde åka skridskor. Den hade inte alls lagt sig. Men vi kunde sitta vid sjöglittret och elda och dricka kaffe.

I slutet av oktober kom den första snön, men den försvann lika fort. Men älskade dottern hann i alla fall ge sig ut på sin snowboard i Ullådalen. 

Och så igår. Vi var tillbaka i Klocka. Det var så oerhört vackert. Ja la ut den här bilden på Instagram. En person skrev att november uppmanar till stillhet och eftertanke. Det är verkligen så. Jag fångar dagsljus och naturupplevelser så mycket jag kan. Däremellan skriver jag.

Berättandet, Drottningen af Åre, Egenföretagare

Paket från Viveca Sten

Det händer ibland att livet bjuder på överraskningar. Så tänkte jag när jag hämtade in posten en dag och fann en paket från Viveca Sten. Ett paket med hennes senaste bok “Offermakaren”, en termos med bokseriens namn, “Åremorden” och en fin hälsning.

Jag har träffat Viveca Sten några gånger. Hon har ju hus här i Åredalen och tillbringar en del tid här. Första gången vi möttes var i november 2017 då jag släppte min bok “Drottningen af Åre”. Boksläppet ägde rum på Hotell Åregården och det var proppfullt med folk i Malmstensrummet där jag skulle presentera min bok. (Så svårt att tänka sig det nu i dessa tider.) Och mitt bland alla människorna stod Viveca. Och jag blev starstruck, förstås! Hon är ju en av våra största författare. Hon köpte ett signerat ex av mig. Bara en sådan sak!

Vid ett annat tillfälle då vi möttes berömde hon min bok mycket, och det känns ju jätteroligt!

Och nu damp det här paketet ner i min brevlåda och jag blev så himla glad! Jag har precis börjat läsa boken nu.

Här är jag på Åregården den där helt oförglömliga novemberdagen då “Drottningen af Åre” släpptes.

Böcker och läsning, Det har kommit ett brev, Egenföretagare, Livet i fjällvärlden, Präst i Åre, Skrivandet

Tankar om hösten

I går morse packade jag ryggsäcken, snörade på mig skorna, tog med mig älskade hunden och gav mig av på en fjälltur. Jag gick genom byn och sedan branterna upp mot Mullfjället. Det var första morgonen jag kände riktigt ordentligt att det är höst. Det är verkligen höst nu. Den krispiga luften och de starka färgerna – så oerhört vackert.

När vi väl kommit upp en bit satte jag mig och tog fram min frukost. Ni vet ju – aldrig smakar kaffe så bra som på en fjälltopp. Och jag satt där och blickade ut över vidderna och funderade över den höst som nu har kommit. Hur ska den här hösten bli? Det enda jag vet är att den kommer att bli betydligt lugnare än förra hösten.

Då var jag mitt inne i att slutföra min roman “Det har kommit ett brev”. De sista redigeringsrundorna, layoutbeslut, omslagsbeslut, bokningar för att komma ut och presentera boken på olika ställen, planer inför boksläppet… Här kan du läsa mer om boken och boksläppet: https://www.karinharjegard.se/2019/11/antligen-bokslapp/

Ja, den här hösten är verkligen lugnare. Det enda framträdande jag är inbokad på är en bokmässa i Bräcke. Jag hoppas att den blir av! Så mycket annat är ju inställt. Och jag skriver och skriver. Idéerna tar inte slut, som tur är. Jag är inne i ett manus som är mycket lustfyllt att vara i. Vi får se vad det kan leda till.

Vad gör jag mer under hösten? Förutom skrivandet arbetar jag förstås precis som vanligt som präst i Åre församling. Jag tränar en hel del, bra att ha tid till träningen! Försöker vara utomhus så mycket som möjligt, tankar dagsljus, tankar solstrålar. Jag läser massor, just nu Inger Alfvéns senaste. Hon är alltid bra! Är med familjen så ofta jag kan.

Jag satt där på fjället och andades in höstluften och kände att det var dags att välkomna den nu. Dags att välkomna hösten.

Egenföretagare, Livet i fjällvärlden, Skrivandet, Skrivateljén

Skriva och fjällvandra

Jag har haft en väldigt bra vecka! Ni vet ju att varannan vecka är mina “skrivarveckor”. Det här var en sådan. En vecka när jag varje morgon klivit upp tidigt. (Jag är en sann morgonmänniska; mår som bäst på morgonen, hjärnan är i bra form.) Så när familjen fortfarande sover smyger jag mig upp, brygger en kopp kaffe, och tar med ut till skrivateljén. Och skriver.

Och de här morgnarna har jag haft ett fantastiskt flöde. Ett makalöst flow. Jag är inne i en berättelse som jag tycker mycket om att vara i. Jag trivs att umgås med personerna som befolkar den världen. Så fingrarna jobbar på i rätt hög hastighet på tangenterna för att hinna med i allt som händer. Så går timmarna och mitt på dagen är jag hungrig. Går in och äter lunch. Och sedan packar jag ryggsäcken.

Den stora förmånen i att bo där vi bor är att jag bara kan dra på mig vandringskängorna och ryggsäcken och ge mig av. I förrgår skjutsade L mig till Ullådalen och sedan vandrade jag hem därifrån. En jättefin tur i strålande solsken.

Kombinationen skriva förmiddagar och vandra eftermiddagar kan jag rekommendera!

 

Egenföretagare, Skrivandet

Längtar tillbaka till Näsåker

För ett år sedan befann jag mig i Näsåker på skrivarretreat. Det var andra gången jag var där, och jag längtar dit igen! Det är Johanna Wistrand som har bjudit in till dessa retreater. Hon är själv i högsta grad en skrivande människa, och också lektör, skrivcoach och spökskrivare. Du kan läsa mer om henne här: http://www.multimanus.se

Dagarna i Näsåker är sprängfyllda av kreativitet och inspiration. Jag har skrivit massor de gånger jag varit där. Vad är det som gör det?

  • Johanna, förstås, och de andra deltagarna. Det är en sådan ynnest att få umgås med andra skrivande människor! Att ta del av deras tankar kring sitt skrivande, att få stöta och blöta skrivandets vedermödor och glädjeämnen. Maud och jag har varit där tillsammans. Åkt bil dit och hem. Hunnit prata massor. Här kan du läsa mer om henne och hennes olika konstnärliga uttryck: http://www.deckmar.se
  • Och miljön bidrar verkligen; rummen i gamla Gästis som vi får förfoga över när vi är där. Se på bilderna nedan och du kan ana stämningen där inne.
  • Hela Näsåker påverkar kreativiteten. Det vackra landskapet, människorna, butiken med kläder och väskor från hela världen, niporna, hällristningarna, Ingelas café, chokladpralinskaperskan, gudinnemuseet…
  • Förmånen att gå in i en bubbla när jag är där. En kreativitetsbubbla. Oaser av tid.  Bo på hotell, inte laga mat, inte städa, vara helt ensam om jag vill det, inga krav eller förväntningar. Bara mitt eget skrivande.

Ja, ett år har gått sedan sist. Jag längtar tillbaka.