Böcker och läsning, Drottningen af Åre, Skrivandet, Skrivateljén

Premiäröppning för min Skrivateljé

Nu är den här, och i stort sett färdiginredd, min Skrivateljé och butik. I dag, när det är Duveds julmarknad, har jag premiäröppning och en hel del människor letar sig hit.

Lyktan brinner intill den granbeklädda förstukvisten. Vi öppnar dörren och går in!

En hylla med böcker till försäljning. Dels mina egna böcker, dels diverse skrivböcker. Jag vill ju sälja ”skrivuppmuntrande saker”, vikten av en vacker skrivbok ska aldrig förringas. Tavlan på väggen är målad av Årekonstnären Kristina Hansson. Den tavlan, och historien kring den, kräver ett helt eget blogginlägg.

Mitt gamla, röda skrivbord, ett riktigt arvegods, passar så bra i min ateljé. Idag har jag dukat upp med glögg och pepparkakor för den som villa ha. Tavlan ovanför bordet är målad av Maud Deckmar, och den tavlan ska förstås också få ett eget blogginlägg. Men orden på målningen kan jag skriva redan nu:

”Ingen annan kan öppna dörren till mitt hopp”. 

Och här, ateljéns hjärta – skrivbordet, datorn och bokhyllan. Ni kan ju bara ana hur roligt det är att ställa allt i ordning. Böckerna på sin plats, färgerna och penslarna på sin, pärmarna och mapparna…

Nu sänker sig skymningen utanför ateljéns fönster, de levande ljusen brinner och julmusiken ljuder. Här trivs jag väldigt bra.

/Karin

 

Drottningen af Åre, Skrivandet, Upplevelser

En minnesvärd kväll på Åregården

Det blev en oförglömlig kväll på Åregården i tisdags när LT:s Kulturpris utdelades. Härliga människor kom och var med och firade, mingel och snittar, och jag blev intervjuad om mitt skrivande.

Jag var fylld av förväntan och pirr i magen när jag steg in på Åregården på tisdagskvällen. Men nervositeten försvann redan i foajén för där fick jag kramar av goa människor som åkt en lång bit för att vara med och fira. Jag är så glad över dem och över alla andra som delade den här kvällen med mig.

Det serverades snittar och vi tog för oss och satte oss i vackra Malmstensrummet. När klockan slagit 19 tog LT:s nyhetschef Daniel Hansson och kulturredaktören Sara Strömberg till orda. De hälsade välkommen till Kulturprisutdelning, den trettionde i ordningen, och läste upp motiveringen till varför jag fick priset i år. Ord som: ”En författare i tiden mitt ibland oss…” Och: ”Hon verkar i det lilla men når många.” Det kändes oerhört stort att gå fram när de ropade mitt namn. Stort och hedrande.

Jag fick vackra blommor och så beviset på att jag blivit Kulturpristagare 2018. Sedan satt vi i en varsin fåtölj, Sara och jag, och jag blev intervjuad. Hon ställde kloka frågor om mitt författarskap i allmänhet och ”Drottningen af Åre” i synnerhet. Jag fick också frågan om vad jag ska göra med prispengarna. Det vet jag. Priset ger mig möjlighet att åka till USA, till Seattle, och göra research om en kvinna som föddes och växte upp i Jämtland på 1800-talet och som flyttade till USA och gjorde sig ett stort namn som väverska och uppfinnare. Det här känns så spännande! Jag kommer att blogga mer om detta framöver, förstås.

Jag hade blivit tillfrågad om att sjunga något som en avslutning på intervjun. Jag valde en sång skapad av en kvinna som levde och verkade ungefär samma tid som ”min” drottning. En kvinna som också gjort avtryck i historien – Alice Tegnér. Jag sjöng ”Betlehems stjärna”, lämplig så här i juletid.

Det blev verkligen en minnesvärd kväll. Jag är fylld av tacksamhet!

/Karin

Bilder: Daniel Hansson, LT

Drottningen af Åre, Familj och vänner, Skrivandet, Skrivateljén

En nödvändig vilodag

Jag har njutit av de vackra blommorna jag fick igår, jag har promenerat med Gillis i riktigt snölandskap, och jag har legat raklång på sängen och vilat. Så skönt. Så nödvändigt.

Det har varit intensiva, roliga, starka, mäktiga och fina upplevelser de senaste dagarna. I fredags fylldes vårt hus av föräldrar och syskon med familjer. I lördags hade jag den stora äran att döpa mitt älskade brorsbarn Måns i Åre gamla kyrka. I söndags hade jag gudstjänst i vackra Handöls kapell. På söndag eftermiddag åkte alla hem till sitt, förutom mor och far som stannade några dagar till. I måndags jobbade vi på med friggeboden som nu landat på vår gård och som snart är min efterlängtade skrivateljé. I går tog jag emot LT:s kulturpris på Åregården. Åh! Vilken kväll det blev! Jag berättar gärna mer om det i nästa inlägg.

Så, i morse när mamma och pappa rest hemåt, tog jag en långpromenad med Gillis, andades, funderade, försökte samla ihop allt jag varit med om. Kände en stor tacksamhet sprida sig i hela kroppen. När jag kom hem skulle jag ligga och läsa en stund, men jag somnade och sov både länge och väl.

Nu laddar jag om inför inflyttning i skrivateljén. Om allt går som jag vill kommer elektrikern i kväll och då har jag snart både ljus och värme där inne. Då kan jag flytta dit skrivbordet och pärmarna och böckerna och datorn och tavlorna och… allt annat jag vill ha där…

På lördag är det julmarknad här i Duved och då är min plan att ha öppet i skrivateljén och bjuda på glögg och pepparkakor till dem som kikar in. Välkommen om DU har vägarna förbi!

/Karin

 

Drottningen af Åre, Skrivandet, Upplevelser

Prat i P4 Jämtland och skön tågresa

En gammal och suddig bild får illustrera morgonens mysiga möte i P4 Jämtlands radiostudio. Anneli Johansson och Leif Landin är de proffsiga och trevliga programledarna jag haft glädjen att bli intervjuad av flera gånger.

Jag åkte från Duved tidigt i morse genom ett vitkrispigt landskap. Det är verkligen vinter nu, även om det fortfarande är väldigt lite snö. Strax före tio slank jag in på radion och fick där en god kopp kaffe innan intervjun skulle börja.

Jag hade blivit tillfrågad om att komma och berätta om kulturpriset jag snart ska få ta emot. Klart jag ville komma och prata om det! Men vi hann avhandla en hel del under stunden jag var där, och vi hann skratta en hel del. Det blev ett mysigt möte.

Sedan åt jag en god lax-och rödbetssallad på Törners konditori inne i stan innan jag satte mig på tåget hem igen. Och sov hela resan.

Nu förbereder jag morgondagen. Först en andakt i samband med adventssamlingen på Åredalens folkhögskola i morgon bitti. Sedan en jubileumskväll i Kalls vackra kyrka. Kyrkan firar 150 år och jag ska vara både sångfågel och programledare. Det blir skoj!

Hoppas DU har det bra så här strax innan adventstiden drar igång!

/Karin

Drottningen af Åre, Skrivandet, Upplevelser

Bokmässan Bodil och bullbak

En av de bästa dagarna på året är dagen när älskade Ida-Maja och jag julbakar. Det gjorde vi idag. En så skön dag i lugn och stillhet. Helt nödvändigt efter gårdagen med Bokmässa och massor av innerliga och intensiva möten.

Jo, kanhända tjuvstartar vi lite, men vi spelade julmusik och eldade stearinljus och drack glögg mest hela dagen Lussekatter och pepparkakor bakade vi och knäcken är klar. Den här traditionen har vi haft, hon och jag, sedan hon var liten och behövde stå på en hög stol för att nå upp till degen. Nu står vi där vid bänken och är nästan lika långa. Enormt värdefulla dagar i mitt liv.

I dag var den dessutom rent av nödvändig. Jag behövde dessa timmar av stillhet efter den intensiva gårdagen. Jag hade inte tänkt att vara med på Bokmässan i år, men så kom det sig att jag var det i alla fall. Och jag är glad över det! Jag är glad över att få möta många av de trevliga författare som finns i vårt län, att få inspireras av dessa möten. Och jag är glad över alla de människor som kom fram och tackade för mina böcker och säger att de blivit berörda av det jag skrivit. Det är så fint att höra! Och jag är tacksam och smått rörd över alla gratulationer jag fick för att jag är årets Kulturpristagare. Det är härligt att det finns en sådan generositet och att vi kan glädjas över varandras framgångar.

Det starkaste mötet igår var med Åsa Malmsten, författaren Bodil Malmstens syster. Hon var där för att läsa sin systerns dikter och vara en del av det nystartade Bodil Malmsten-sällskapet. Hon kom till mitt bord och gratulerade mig till priset, och vi pratade en lång stund om Bjärme, där hon och Bodil växte upp, och där också min farfar bodde som barn. Hon frågade var prisceremonin kommer att äga rum och jag berättade att det blir på Åregården, hotellet som ”min drottning” lät bygga. Då sa hon: ”Där finns ju min farfars möbler.” Ja, visst gör de det! Carl Malstens möbler finns i det stora rummet som kallas just ”Malmstensrummet”.

Det blev ett så fint möte. Jag önskar att jag hade kunnat formulera hur mycket Bodil och hennes ord betytt för mig, men det gick bara inte. Så här skrev jag i alla fall en gång om Bodil. Och så här i en artikel i Kyrkans Tidning.

Så rätt att vår fina bokmässa i Östersund nu heter Bokmässan Bodil. Så alldeles rätt.

Drottningen af Åre, Skrivandet

Stort tack från Kristina och mig

Det har varit omtumlande dagar sedan telefonsamtalet kom då jag fick veta att jag fått LT:s kulturpris 2018. Det blev helt tomt i huvudet, i några sekunder förstod jag ingenting alls, sedan kom den stora glädjen. Så, jag säger: Stort TACK från Kristina och mig.

Tack, Kristina!

Vi har gjort en speciell resa tillsammans, du och jag, Kristina. (En stor del av den resan kan ni, bloggläsare, läsa om under kategorin till höger som heter just ”Drottningen af Åre”.) Så, det här priset är till mig, men det är också minst lika mycket till dig, Kristina. Jag tror inte att du fick några priser under din livstid, trots all din kamp och strävan, trots allt du uträttade och klarade av. Så, sträck på ryggen nu, Kristina! Var stolt över allt du gjorde, var stolt över den fantastiska människa som var du! Tack!

Tack, Annika!

När manuset var färdigt var det dags att lämna det till dig, Annika Nordin, du som skulle göra omslaget till boken. Jag visste att jag ville ha bilden av Kristina, tagen av Nils Thomasson, på omslaget, men i övrigt hade du fria händer. Och du tänkte på det målade mönstret i taket inne på Åregården, hotellet som Kristina lät bygga, och det mönstret fick bli en viktig del av omslaget. Det är så vackert! Tack, Annika!

Tack, alla ni som läst boken!

Tack till er som läst min bok och till er som hör av er och berättar att ni tycker om den, att den berört er. Det är så fint att få sådan respons! Och tack till er som nominerade mig till priset! Det känns otroligt hedrande.

Tack, alla kulturmänniskor i Jämtlands län!

Jag vet hur många fantastiska kulturmänniskor det finns i vårt län – sångare, musiker, skådespelare, dansare, konstnärer, författare… – och är stolt över att vara en av er. Heja Jämtlands län och kulturen! Jag får så mycket inspiration från alla er som sysslar med kultur i olika former. TACK!

Tack, LT!

Det är något magiskt i att bli sedd och uppskattad, och det fick jag och min bok verkligen bli nu. Tack, LT, att ni valde berättelsen om en kvinna i en annan tid och om en fjällby i förändring. Jag är mycket stolt över juryns motivering:

Författaren Karin Härjegård är en berättare i tiden mitt ibland oss. I sin andra roman ”Drottningen av Åre” lyfter hon fram entreprenören Kristina Hansson, en stark kvinna som vågade följa sina drömmar – trots allt. Berättelsen inger hopp om att allt är möjligt, skapar kontakt med Åres historia och fördjupar på samma gång bilden av byns turism. Karin Härjegård verkar i de små sammanhangen men når många. Därför får hon LT:s kulturpris 2018.

Tack, familjen!

Sist, men alltid först – familjen! Tack att ni varit med mig på Kristinas och min resa, och tack att jag får ha er!

Med varma kramar till er, allihop!

/Karin

Skrivandet, Upplevelser

På bokturné till härliga Härjedalen

Att åka på bokturné till härliga Härjedalen för att prata om en bok om sorg kan bli en ganska så glad historia. Vi hade en väldigt fin – och rolig – dag igår i Funäsdalen och sedan i Hede. För sorgen och glädjen ligger ganska nära varandra. Det är väl så det är.

Vi anlände till ett gnistrande vackert Funäsdalen mitt på dagen igår, jag och Sonja Wahlén, Ulla Granqvist och Sonjas dotter Stina Wahlén. Vi gjorde vårt program som vi skapat kring vår bok ”Sorg, det mest gåtfulla i mitt liv”.

Vi läste ur boken, Ulla visade några av sina bilder och Stina sjöng sånger. ”I den stora sorgens famn” till exempel, och ”Håll mitt hjärta”. Hon sjunger magiskt bra.

Efteråt blev det god sopplunch, fina samtal vid borden och möjlighet för den som ville att köpa boken.

På kvällen gjorde vi samma program i Hede på hembygdsgården. Då låg mörkret tjockt utanför fönstren men i rummet där vi höll till brann levande ljus på borden.

En fin och meningsfull dag. Känner mig tacksam.

 

 

Drottningen af Åre, Musiken, Skrivandet

Dimma över Åredalen och tre olika föreställningar

Dimman har legat tjock över Åredalen den här veckan. Den har gett oss bedårande vackert landskap när solen samtidigt försökt tränga fram. Den har också emellanåt gett oss enbart gråhet, trötthet. Och mitt i dimman har jag åkt runt och gjort tre olika föreställningar.

Först, i tisdags, var jag i Mariebys vackra församlingshem och gjorde ett musik- och berättarprogram på temat ”Länge leve livet”. Ord och toner kring hopp, livsmod och livskraft. Det var så roligt! Framför allt att få träffa alla fina människor som jag lärde känna när jag var församlingspräst där för cirka tio år sedan.

Och igår, torsdag, gjorde jag en föreställning kring vår bok ”Sorg, det mest gåtfulla i mitt liv” tillsammans med mina medskapare Sonja Wahlén och Ulla Granqvist. Vi var i HornsbergskyrkanFrösön, och det kom så mycket folk! Och det blev så uppskattat, det vi gjorde. Det är tydligt att ord och toner kring sorgen berör oss människor. HÄR kan du läsa mer om vår bok.

Och idag, fredag, var jag på Hållandsgården i Undersåker och pratade om ”Drottningen af Åre”. Jag tröttnar aldrig på att berätta om fröken Kristina Hansson, om allt hennes mod och hennes drivkraft. Och det är härligt att se att hon engagerar, att människor vill köpa boken och läsa hennes berättelse. Du kan läsa många inlägg här på bloggen om boken, t ex HÄR.

Här är de, mina fina medskapare till ”Sorg, det mest gåtfulla i mitt liv” – Sonja och Ulla. Ulla och hennes konstnärskap kan du läsa mer om HÄR.

Dimman ligger fortfarande tjock, och nu när det är kväll och mörkt ser vi ingenting utanför fönstret. Det är som om vi är helt ensamma här i byn, inte en lampa, inte en gatlykta, inte ett billjus…

Drottningen af Åre, Skrivandet

Att ge ut en bok

Lite då och då får jag frågor om hur jag tänker kring bokförlag och hur det har varit för mig och mina böcker. Så jag delar några tankar här.

Mina två första böcker, ”Sorg, det mest gåtfulla i mitt liv” (som jag skrev tillsammans med Ulla Granqvist och Sonja Wahlén) och ”Den där elden inom” gavs ut på bokförlaget FB. Jag hade hört talas om att det förlaget hade en önskan om att ge ut tankeväckande böcker, så när vi börjat skriva på manuset till det som skulle bli vår bok om sorg, så tog jag kontakt med FB. De tyckte det lät som om vår bok låg helt i linje med vad de ville ge ut, så de bad oss skriva klart vårt manus och skicka in det. När vi gjort det fick vi ganska snart besked om att de ville ge ut boken. Den boken släppts hösten 2012.

I och med det hade jag etablerat en kontakt med FB-förlag och de ville gärna ge ut den roman jag då börjat skriva. Så hösten 2013 släpptes ”Den där elden inom”.

Efter det skrev jag en del utifrån Bibelberättelser som jag tycker om, och jag tänkte mig att det skulle vara något som skulle kunna passa för konfirmander och ungdomsgrupper. Jag tog kontakt med Verbum Förlag och presenterade min idé. De tyckte om den och hos dem gav jag ut böckerna ”Du ritar i sanden” 2015 och ”Du möter min blick i vimlet” 2016.

Under tiden hade idén fötts om att skriva om kvinnan som startade Åres första hotell, och jag började skriva boken som kom att få namnet ”Drottningen af Åre”. När det manuset var klart stod jag i valet och kvalet: Skulle jag våga skicka det till förlag? Jag visste att det här manuset inte var aktuellt för mina två tidigare förlag, så vart skulle jag skicka det? Vilket förlag skulle det passa hos? Men jag vågade inte skicka iväg det. Det kändes så ömtåligt. Skulle jag klara att få ett nej eller till och med flera nej?

Så jag landade i att jag skulle ge ut boken på eget förlag. Jag tänkte så här: Om fröken Kristina Hansson, drottningen af Åre, år 1895, när kvinnor inte ens hade rösträtt, vågade öppna ett alldeles eget hotell, så måste väl jag våga ge ut en bok på eget förlag!

Så blev det! Jag startade Gryningsljus Förlag och har tillsammans med min man skött allt vad gäller utgivning av den här boken. Det har varit mycket jobb, många nya saker att lära sig, men oj, så roligt det har varit! Och utmanande och utvecklande! Boken har ju dessutom sålt väldigt bra och fått många fina omdömen, så jag hade inte behövt oroa mig så mycket som jag faktiskt gjorde.

Insikter efter att ha gett ut en bok på eget förlag:

  • Det gäller att omge sig med kunniga och kompetenta människor! Jag anlitade både lektör och redaktör för att jobba med min text. Helt ovärderligt! Jag valde också layoutperson med stor omsorg! Omslaget är oerhört viktigt! Det måste se professionellt och genomtänkt ut.
  • En behöver ha gott om plats för att kunna ta emot alla böcker när de är tryckta och klara. Här skrev jag om när mina böcker kom hem till oss.
  • Det går åt mycket tid till att skicka böcker till höger och vänster. Men det är en rolig arbetsuppgift.
  • En måste ligga på vad gäller marknadsföring. Det är ingen annan som sköter presskontakter, boksläpp, bokpresentationer och annat. Här kan du läsa mer om en av mina bokpresentationer.
  • Ska boken komma ut och säljas så är det JAG som måste fixa det, ingen annan. Men det ger också en skön känsla att ha ”allt i sin hand”.

Så, med facit i hand är jag jättenöjd med beslutet! Jag är glad och stolt att jag vågade.

Det har verkligen sina för- och nackdelar både att vara knuten till förlag och att ge ut boken på egen hand.

Ja, några tankar från mig om min resa med mina böcker. Lycka till om just DU just nu går i tankar kring bokutgivning!

/Karin

Drottningen af Åre, Skrivandet

Fina ord om ”Drottningen af Åre”

För ett år sedan höll jag på med slutarbetet av min bok ”Drottningen af Åre”. Då var jag fylld av förväntan, men också av en hel del oro. Hur skulle boken tas emot? Skulle den väcka intresse och skulle någon enda vilja köpa den? Nu, med facit i hand, vet jag att det gått långt bättre än jag någonsin kunnat drömma om.

Jag har fått så mycket uppskattning för boken, det är så många som blivit berörda av berättelsen om min drottning. Bara för någon vecka sedan kom en tidning hem i postlådan, en tidning jag aldrig ens hört talas om, men som gjort en så fin artikel om boken. Bara rubriken säger ju allt! ”Rebellen som byggde Åres första hotell”.

Och igår fick jag ett mail med en förfrågan om att komma och berätta om boken i ett sammanhang. Det var en ren fröjd att läsa det mailet:

Så oerhört intressant med Drottningen af Åre att få följa hennes kamp för sitt engagemang och entreprenörskap i Åres turisms begynnelse. Jag besökte Åre i somras efter det jag läst boken och tänkte under hela min vistelse på hur Kristina kämpade. Jag kunde se henne i de långa klänningarna och kängorna gå uppför berget till sitt efterlängtade mål Skutan. Det blev för mej en ny och härlig upplevelse av Åre.

Ni kan ju ana hur glad jag blir över sådana ord!

Och idag hade jag fått nya beställningar, så jag har suttit och gjort paket och gått för att skicka iväg dem.

Så glad över detta!

Snart har det gått ett år sedan jag hade boksläppet på Åregården i Åre. En helt oförglömlig eftermiddag! Läs gärna mer om det här!