Livet

Vackra Visby

Sent igår kväll, eller snarare inatt, anlände vi med färjan till Visby. Vi checkade in på vårt hotell och somnade gott. Imorse fick vi se hur hotellet faktiskt ser ut. Det är en vacker plats.

Vi är här för att jag i morgon ska föreläsa under Gotlands kyrkvecka. Det fanns idag en hel del spännande föreläsningar och seminarier att gå på. Jag valde ett seminarium om kyrkogårdsteater – intressant! Hoppas på att kunna höra något sådant någon dag. I övrigt har vi strosat runt en del under dagen, och suttit på uteserveringar, vilket är bland det bästa jag vet. Det är kallt i luften men solen värmer.

När vi kom till domkyrkan idag fick alla deltagare en påse med böcker och annat. Det var lite komiskt att kika ner i den och se sig själv i två upplagor…

Efter kvällsmässa i domkyrkan gick vi till en restaurang för att äta en sen middag. Vi var inte jättejungriga, så en Toast Skagen blev alldeles perfekt. Mycket god!

I morgon ska vi börja dagen med en löptur längs havet. Så det är bäst jag hoppar i säng nu. God natt!
Livet

Hamnade mitt i sommaren

Igår åkte jag tåg genom Sverige. Det var grått och en smula regnigt. I Gävle skulle jag tillbringa några timmar i väntan på tåget mot Örebro och vidare mot Skövde. Hade sett framför mig hur jag skulle strosa bland gatorna och sitta på någon uteservering och läsa en bok och dricka en kopp kaffe. Det blev inte så. Det var isande kallt och spöregn i Gävle så jag satt inne på tågstationen. Och frös. Var glad att jag hade en extra kofta i packningen.

Men idag är jag i Flämslätt, en bit utanför Skövde, och solen skiner. Det är kanske lite kallt i luften, men det är i alla fall sol. Jag har en lugn skön dag här på kursgården. Läser, sitter i solen, socialiserar lite lagom. Och jag tog en löptur som blev rätt underbar.

Vilken vacker plats! Nu ska jag vila mig i form inför kvällens uppdrag: Sjunga och berätta om min bok för diakoner i Skara stift som är här på fortbildning. Det känns kul!
Livet

Vilken härlig kväll det blev!

När jag i höstas skulle ha release av min bok “Du ritar i sanden”, visste jag att jag ville ha Astrid Åslin med mig. Hon var med mig och musicerade när jag släppte “Den där elden inom”, så det var självklart för mig att fråga henne även denna gång. Och hon sa ja! Så vi skapade ett program där vi varvar berättelser ur boken med musik. Härlig musik av till exempel Sarh Dawn Finer, Laleh och Ted Gärdestad. 
Efter releasen fick vi fler förfrågningar, så vi har rest runt med programmet en del, och igår var vi i Rödöns församlingshem. Det blev en härlig kväll med en intresserad och engagerad publik. Det var så roligt! Jag var så glad! Jag tycker verkligen om att få berätta och att få sjunga med fantastiska Astrid.  

Efteråt blev vi fotade och fick vackra rosor. Och sedan väntade tårtkalas. Ja, vilken kväll!
Bilderna ovan är tagna av min fina vän Eva Grelsson. Tack för dem, Eva! bakomberget.blogspot.com
Livet

David och Goliat

Började dagen med att sitta hemma vid matrumsbordet och förbereda mig inför nästa veckas föreläsningar. Drack kaffe, skrev och sjöng. Mest av allt sjöng jag “Goliat” av Laleh, som är en av de låtar jag sjunger under mina föreläsningar. Den låten är förstås kopplad till den märkvärdiga berättelsen om David och Goliat. Den lille herdepojken David som lyckas övervinna jätten Goliat med list och med mod och med Guds hjälp.

Nu på eftermiddagen damp en nyskriven bok ner i min postlåda. En bok med 101 tips om hur man kan använda frälsarkransen. Där finns en intervju med mig om hur man kan koppla ihop min bok med de olika pärlorna.
Och jag tänker på David när jag ser den fantastiska bilden från demonstrationen i Borlänge. Kvinnan som bär så mycket mod att hon går fram till männen i demonstrationståget och gör sin Nelson Mandelahälsning. Var du inte rädd, frågade reportrarna. Hon svarar att hon inte tänkte, hon bara gjorde. Hon gjorde det hon gjorde för en bättre värld, för mångfald, för varje människas rätt att vara den hon är. Fantastiska kvinna! Vi behöver fler som hon! Vi behöver fler som hon och fler som David. Sådana som vågar kämpa mot det onda, för det goda.
Kvinna står med uppsträckt arm framför första Nordiska Motståndsrörelsen, under första maj i Borlänge 2016.
Livet

Packar och förbereder mig

När vi vaknade i morse var allt vitt, och stora snöflingor föll mot marken. Dottern blev förkrossad – nu är hon less på vintern. Nu vill hon få sätta upp sin studsmatta här ute på gräsmattan. Jag blev kanske inte förkrossad, men en smula trött. Jag vill ha också ha vår nu! Jag vill ha sol och tussilago och varma vindar och gräsmattor som går över i grönt.
En del av det kommer jag säkert att få uppleva redan imorgon kväll. Då flyger jag till Stockholm med kära mor. Jag anar att det är långt mer vår där än här. Ser fram emot att kunna sitta på uteserveringar i solen och kika på människor. Det är något av det bästa jag vet.
Vi ska vara där i två dygn. Ärendet är i första hand en föreläsning i Uppsala på torsdagen, men det är ju så himla bra att kombinera jobb och mysig ledighet.
Så nu packar jag och förebereder mig. Innan vi flyger till Stockholm ska jag också hinna med en föreläsning på Frösön.

Livet

Turnélivet…

Det finns dagar som liksom höjer sig över andra dagar, som liksom glimrar lite extra. Gårdagen var en sådan dag. Den började med att jag fick hänga med lille V. Busa, leka och rulla boll. Och få höra de makalösa orden: “Jag gillar ju dig”.
Sedan åkte jag och hämtade upp Astrid, som ni ser på bilden här nedanför. Astrid, min fina vän, och fantastiska musiker, som jag känt i många år nu. Vi körde söderut, mot Härjedalen, mot Lillhärdal. Där, i deras fina församlingshem, gjorde vi delar av vårt musikprogram, och fick sedan sitta och dricka kaffe med mysiga människor.
Innan vi åkte vidare blev vi hembjudna till ett par som bor i den byn. Vi hade en trevlig pratstund i deras vardagsrum.
Trevligheterna fortsatte. Vi åkte vidare och slog oss ned på Svegs fantastiskt fina café Cineast. Där åt vi en mycket, mycket god räksallad, vi pratade och timmarna flög iväg. Det var plötsligt kväll och vi tog en promenad till Svegs kyrka.
Vi kollade ljud, bytte om, lockade hår och körde sedan hela föreställningen “Du ritar i sanden”. En föreställning där jag berättar ur min bok med samma namn, och där vi varvar med sång och musik. Ibland kan det bli helt magiskt. Igår kväll blev det helt magiskt.
Uppfyllda och speedade satte vi oss i bilen för att åka hemåt. Jag lämnade av Astrid i Optand, och körde sedan vidare  i sena kvällen. Jag var hemma vid halv ett. Då var det rent underbart att krypa till kojs.

Livet

En härlig dag

Jag steg upp i ottan och drack mitt kaffe och löste tidningen och allt var tyst och stilla. Sa hejdå till familjen som just då påbörjat pannkaksstekning, lördagstradition i vår familj. Satte mig i bilen och åkte österut. Stannade i Mörsil och köpte en kopp kaffe. Sedan körde jag genom ett fantastiskt vinterlandskap, drack kaffe och lyssnade på intressanta poddar. Kom till Rätans kyrka där min goda vän och begåvade musiker Astrid och jag repade någon timme. Klockan 15  var det dags för mig att presentera min bok och för oss att musicera. Det blev en  fin stund! Sedan bar det av hemåt. Såg Stjärnorna på slottet med älskade familjen och nu är jag helt slut. Ska bli skönt att sova.

Livet

Recension av “Du ritar i sanden”

Det är väldigt roligt att bli recenserad när recensionen är som den här. Det är Mona Örjes på Bibliotekstjänst, BTJ, som läst och formulerat sig kring min bok. Här är några stycken ur recensionen:

Du ritar i sanden är en enkel men mycket fint skriven bok där utvalda bibelberättelser gjorts om till korta noveller. Texterna är lättillgängliga där varje avsnitt sträcker sig över ett fåtal ganska små boksidor, typsnittet är lättläst, texten enkel och mycket engagerande. Varje avsnitt avslutas med en utmanande fråga att fundera över. Hur vill du ta vara på ditt liv? Med vem kan du vara den du innerst inne är? Vad tänker du kring att svika och bli sviken? Novellerna är oftast bara en liten del av bibelberättelsen, på gott och ont. Ibland kan det vara svårt att förstå sammanhanget, och ibland är det svårt att veta vem ”jag” i berättelsen är. Men å andra sidan är texten tillräcklig att samtala utifrån, och nyfikenheten väcks – hur står det i bibeln? Bibelställena till varje stycke är noga angivna, vilket gör det lätt att hitta originalberättelsen.