Präst i Åre

Denna märkliga, overkliga tid

När allt är som vanligt brukar den här tiden på året vara en hektisk tid i mitt jobb. Vi brukar planera och förbereda och trappa upp inför advent, jul och nyår. Då brukar allt snurra på i en oerhörd hastighet – det är jobbiga veckor, men framför allt väldigt, väldigt roligt och meningsfullt. Massor av gudstjänster, konserter, vigslar och dop. Massor av möten med människor.

I år är det, som alla förstår, precis tvärtom. I dag har vi fått veta hur vi ska arbeta framöver för att kunna följa Folkhälsomyndighetens nya och tuffare restriktioner. Det som förstås påverkar oss mest är att vi får vara enbart 8 personer vid våra gudstjänster. 8 personer vid dop, vigslar, begravningar. Det är en jobbig insikt, samtidigt som det ju är självklart! Ska vi slippa pandemin i världen måste vi nu alla ta ansvar. På riktigt.

Så, vi går mot en annorlunda advents- och jultid. Mörkret känns mer kompakt än vanligt. Men i fönstren börjar adventsljusen lysa redan nu, den där längtan efter ljus är så påtaglig. Och, som vår biskop Eva skrev: “Tron ställs inte in. Hoppet ställs inte in.” Nej, hoppet får fortsätta bära oss framåt.

Var rädda om er!

/Karin

 

Drottningen af Åre, Familj och vänner, Livet i fjällvärlden

Julstämning på Åre torg

Vi stod på torget i går kväll, älskade familjen och jag, och sålde “Drottningen af Åre”. Det var så otroligt mysigt med härlig julstämning. Människor från olika delar av världen som sökt sig till Åre för att fira jul, Åres egen tomte som satt i sin stuga och tog emot barnen och deras önskningar, glögg som värmdes över öppen eld, julmusik i högtalarna…

Och så alla dessa möten med människor som var intresserade av min bok! Det märks att det är många som tycker det är viktigt med historien, att få veta hur det var en gång, hur alltihop började. Och jag berättar med glädje om “min” fröken Kristina Hansson som 1895 öppnade Åres allra första hotell.

Och någon sa: “Kan inte du göra historievandringar utifrån fröken Kristinas liv i Åre? ” DET skulle jag verkligen vilja göra! Det kan kanske bli framöver.

Livet

Ut med julen, in med något nytt och fräscht

Jag vet inte hur det är för er, men själv gillar jag inte att städa ut julen. Jag trivs alldeles för bra i den bubbla som advents- och jultiden är. Adventsljusstakarna, adventsstjärnorna, julmusiken, glöggen, lussekatterna… Myset, helt enkelt. Men idag har jag ändå gjort det – städat ut den. Och lika vemodig som alla år blir jag. Ja, jag tror att ordet vemod är helt rätt ord för att beskriva hur det känns.
 
Så – ut med julen, bort med granbarren, och in med något nytt och fräscht. Så jag gick och köpte ett gäng tulpaner och ställde i en vas på matbordet. Det ger omedelbart en aning om vår, och den behöver jag se fram emot nu. Och jag tycker verkligen att ljuset är lite annorlunda på eftermiddagarna nu, som om det faktiskt börjar märkas att det har vänt.
 
Hoppfullt!

Livet

Måne över julen

Dagen före julafton satt jag vid vårt matbord och förberedde en del av julens gudstjänster. När jag tittade upp såg jag månen lysa över Åreskutan. Nu är de flesta av gudstjänsterna avklarade. Tre julböner i Åre gamla kyrka igår, julafton, med fylld kyrka varje gång. Tre julottor idag, Åre gamla kyrka klockan 6, Duveds kyrka klockan 8, Hamregården klockan 9. Också idag välfyllda kyrkor. Det har varit fantastiskt roligt och inspirerande att dela julens berättelse, att sjunga de välkända psalmerna och att möta så många härliga människor.

Jag har också hunnit vara hemma och umgås med familjen plus mamma, pappa, bror, svägerska och två brorsdöttrar. Vilken ynnest och lycka!

Imorgon väntar en gudstjänst, ett dop och en vigsel.