Livet

Att våga gå en ny väg

Jag är en människa som ständigt gör utvärderingar. Jag vill gärna stanna upp och reflektera kring olika delar och perioder av mitt liv. Hur blev det här? Hur fungerar det? Vad har jag gjort bra? Vad hade kunnat göras bättre? Så härom kvällen satte jag mig på altanen i solen med papper och penna och utvärderade den vårtermin som alldeles nu går mot sitt slut. En mycket speciell termin för min del. Terminen då jag levt enligt mitt nya sätt att leva: Halvtid som präst i Åre församling, halvtid som författare/föreläsare.
Och jag kunde konstatera där jag satt i kvällssolen att den här terminen varit mycket bra, och att det beslut som jag av olika skäl fattade för drygt ett år sedan, var ett klokt och ett helt riktigt beslut: Att säga upp mig från den tjänst jag då hade, där jag arbetade på tok för mycket. Så mycket att det påverkade min hälsa och min familj.
Många, många har sagt till mig den här tiden: Vad modig du är som gör det! Vad modig du är som sa upp dig! Och ja, det var kanske modigt, men framför allt var det nödvändigt. Och nu, efter att ha levt det här livet i en termin, kan jag bara konstatera att det blev verkligen rätt! Jag kan nu värna min hälsa och min familj på ett helt annat sätt. Och jag kan ta tag i mina olika kreativa uttryck! Nu finns tiden till det och jag är oerhört tacksam över det!
Varannan vecka arbetar jag i Åre församling, och kan gå in i det arbetet med fullt fokus. Fira gudstjänst, viga, döpa, begrava, göra hembesök, planera, administrera… Ja, allt det som det innebär att vara präst. Och jag tycker så mycket om att vara präst! Och jag tycker så mycket om detta sammanhang med alla fina församlingsbor och alla turistande gäster. Varannan vecka skriver jag eller är ute och föreläser eller sjunger. Det är fantastiskt att ha möjligheten till både och. Som sagt, jag är mycket tacksam över detta!
Så min utvärdering av vårterminen 2016 avslutades i ett enda stort bankande rött hjärta. Kärleken till livet! Och jag önskar att fler vågar ta steget när livet skaver för mycket, när saker och ting inte är bra för en, när man mår dåligt och våndas över jobb eller annat. Det går att göra en förändring! Och livet är så hiskeligt kort – vi behöver ta vara på det!

Livet

Vad drömde du om när du var barn?

I går smet vi in på dotterns danslektion. Oj oj oj, vilka duktiga tjejer! Vilken duktig danslärare! Vilken glädje de utstrålade när de dansade! Det var så otroligt härligt att se! Jag är så glad att möjligheten till dans finns här i våra trakter. Att vår dotter och hennes kompisar får dansa en gång i veckan under skoltid, och dessutom får vara med och göra dansuppvisningar vid varje terminsslut.
Jag satt där och betraktade deras dans och mindes plötsligt min egen uppväxt. Jag var ett barn som längtade att få dansa, sjunga, spela teater… Det fanns ingen dans i min by, inte heller någon teater, men världens bästa musikskola fanns, och där både sjöng och spelade jag. Det intressant är att allt det jag tyckte om som barn är fortfarande det jag tycker mest om att syssla med. Alla de olika kreativa uttrycken.
Ibland när jag möter människor som inte mår så bra, som uttrycker att det är något som skaver, att livet inte är riktigt så som de önskar att det vore, brukar jag fråga vem de var som barn. Vad tyckte du om att göra? Vad drömde du om när du var barn? Jag tror svaren på de frågorna säger oss något viktigt också om oss som vuxna. Så, vad drömde DU om när du var barn?

Och så här fånigt stolta såg vi ut när vi satt där och betraktade vår dotter och hennes kompisar och deras danselektion.