Livet

Inspirerande vänner en hel dag

Det började redan på tåget till Östersund. Jag hamnade bredvid en fin vän, och vi pratade oavbrutet hela resan. När jag klivit av begav jag mig till Sir Winston, där jag hade förmånen att äta lunch med denna pärla.

 Hon heter Pernilla och vi två lärde känna varandra för 27 år sedan, då vi båda var ungdomsreportrar på ÖP. Då var vi tonåringar och fyllda av drömmar. Jag skulle bli journalist och gladdes storligen över möjligheten att få en inblick i jobbet. Jag blev inte journalist, som ni vet, men det blev Pernilla. Hon har bland annat arbetat på DN, och nu på Radio Jämtland. Vi hade ett stort och viktigt samtal under lunchen. Samtal om livet. Det på samma gång smärtfyllda och glädjerika livet. En oförglömlig stund. Tack, fina Pernilla!

Efter vår lunch gick jag till Ahlbergshallen där min kära vän Ulla  just nu har sin utställning “Ullas ark”. Vilka målningar! Vilka berörande, tankeväckande, vackra målningar! Hon är helt fantastisk! Ulla och jag lärde känna varandra när vi tillsammans skapade boken “Sorg, det mest gåtfulla i mitt liv”. Sonja  och jag skrev texterna, Ulla målade bilderna. Hon är mycket begåvad.

 Och sedan, som om inte detta vore nog, hade jag den stora förmånen att få umgås med dessa bedårande damer under kvällen! Maud, Eva, Irja och Eva, delar av skrivargruppen Gloria Mundi. En skrivargrupp jag var en del av under några år. Några mycket värdefulla år då jag lärde mig massor. Dessa kvinnor har verkligen inspirerat mig, inte bara med orden, utan också med sitt måleri. De är både författare och konstnärer, och dessutom vansinnigt roliga att få vara med. Och så snygga i sina tiaror.

Efter några timmar med dem var det dags för mig att gå till tåget och åka hem. En mycket minnesrik dag.

Livet

Att skriva bok på café

Jag älskar caféer. Det är inte bara själva fikat jag uppskattar, det är också allt det andra runtomkring. Människorna, ljuden av klirr från kaffekoppar, vimlandet. Att sitta på café med vänner är bland det bästa jag vet. Att få prata och skratta och låta tiden bara flyta iväg. Men att sitta helt ensam vid ett cafébord, det är inte så dumt, det heller.
 
Jag gjorde det igår. Jag skulle på ett möte i Östersund, och åkte lite tidigare för att få tid att sitta på café och arbeta med ett manus. Så jag slog mig ner inne på Törners café med min kaffekopp och en chokladboll. Satt där och läste igenom, gjorde anteckningar, funderade och njöt av det där fikat. Inte ser det mycket ut för världen, men gott var det.

Livet

Livet vid sjön

Jag vaknar vid sju. Tar med mig Gillis ut på promenad längs vattnet. Kommer hem och gör upp eld för att koka vatten för att göra mig en kopp kaffe. Sätter mig på altanen och dricker mitt morgonkaffe, skriver i min reflektionsbok och blickar ut över sjön. När kaffet är urdrucket hämtar jag vatten, häller i en stor gryta och värmer det över elden. Sedan väntar diskning av gårdagens disk som blev stående på vänt. Maken snickrade ihop världens bästa utomhusköksbänk härom dagen och där är det härligt att stå och diska. När det är gjort tar jag en löptur på en halvtimme och när jag kommer hem vankas frukost. Fil och jordgubbar och granola. Bestämmer mig för att städa utedasset. Vi har jordens finaste utedass med fönster mot sjön. En god vän snickrade det åt oss för några år sedan och det har allt en kan begära av ett utedass. Till och med ett foto av gamle kungen. Så jag hämtar mer vatten och värmer över elden. Häller upp i hink med ordentlig grönsåpa och tokskurar golvplankorna. Blir fint, men inte lika fint som det var när vi kom hit för någon vecka sedan. Då hade fina vänner, som tältat här några nätter, tagit sig an utedasset. Det var en sann överraskning att se dasset då! När städningen är klar sätter jag mig i solstolen en stund och läser. Dags för lunch. Vi äter kräm och mjölk på altanen. På eftermiddagen får vi besök av en av mina fina bröder och hans familj. Den yngste vill absolut bada och han och jag ger oss ut i vattnet. Han är ner med mest hela kroppen, jag med en liten bit av benen… Inte är det varmt, men sådana detaljer bryr han sig inte om alls. Sedan fikar vi och hinner också gå in i skogen och leta blåbär innan det är dags för dem att åka. De hinner knappt lämna oss förrän nästa gäng kommer – våra goda vänner som bor utomlands men som är här under sommaren. Vi sitter vid grillplatsen och grillar hamburgare och annat gott. Vi äter jordgubbar och chokladpraliner till dessert. Det är en makalös kväll med sol och värme! Några bastar lite senare och vågar sig på ett dopp. Ikväll står jag över badet. Doppade mig häromkvällen. Uppfriskande är väl det bästa ordet. Det är sent när jag kryper till kojs med min bok. Jag läser en stund, men somnar ganska snart. Tacksam över livet vid sjön.

Livet

En ny och bra tradition

Jag och min goda vän Linda har skapat oss en egen tradition. När en av oss har fyllt år bokar vi in en morgon ihop. Idag var det en sådan morgon. Klockan kvart i sju möttes vi inne i Åre och startade vår powerwalk. Vi gick i en dryg timma i rätt hög fart medan vårfåglarna kvittrade omkring oss. Vi gick och vi pratade så mycket att jag glömde fota, vilket jag hade tänkt göra.

Sedan gick vi, trötta och hungriga efter den uppfriskande promenaden, in på Åre Bageri och åt av deras fantastiska frukost. Bacon, äggröra, grönsaker, frukt, bröd… Och kaffe. Också här var jag så inne i samtalen att jag glömde fota. Har därför “lånat” en bild från nätet där man ser rätt bra hur mysigt det är där inne.

Klart bra start på dagen.

Livet

Skidåkning och påskbuffé

Denna påskafton drog vi iväg till Ottsjö tillsammans med fina vänner. Därifrån åkte vi skidor de 8 kilometerna mot Hållfjällets turiststation. Det var en dag med gråvita färger, ingen sol, men fantastiskt skönt väder. De första kilometerna sluttar brant uppför, så där fick vi kämpa en del, men när vi slutligen var uppe stannade vi och fikade. Då hade vi kommit ungefär halvvägs. Sedan fortsatte vi längs uppkörda spår.

Det var mitt första besök på turiststationen. Väldigt mysigt! Jag åt gulaschsoppa och gott bröd.

När vi var tillbaka vid bilarna var det sen eftermiddag. Då åkte vi hem till oss och åt påskbuffé. Tack för en trevlig dag!
Livet

Boksläpp

I går kväll hade Elin Olofsson sitt boksläpp i Tulleråsens bygdegård. Det är hennes tredje bok “Gånglåt” som nu släpps och firas. Jag for dit tillsammans med en god vän, trots rapporter om kraftig storm och oväder. Det blev en väldigt fin kväll! Vi bjöds på gott att äta och fick lyssna till ett samtal mellan Elin och en inbjuden journalist. Vi fick också höra Elin läsa en bit ur nya boken. Elin Olofsson är fantastisk och jag unnar henne alla framgångar. Hon har fått så enormt fina recensioner för den här boken. Jag köpte den igår och ser fram emot att läsa den.

Att vara på boksläpp gör också att jag påminns om mina tre boksläpp. Jo, jag har ju faktiskt haft den stora förmånen om att släppa tre böcker. Den första boken “Sorg – det mest gåtfulla i mitt liv” skrev jag tillsammans med de här sköna bönorna. Jag hittar inga bilder från vårt boksläpp på Länsbiblioteket i Östersund, men det blev en väldigt fin eftermiddag. Massor av folk kom och många ville köpa vår bok. Den här bilden är från radiostudion när vi var där för att berätta om boken. Boken släpptes i november 2012.

Hösten därpå släpptes så min roman “Den där elden inom”. Jag valde att ha boksläppet på församlingshemmet i Hede, eftersom boken utspelar sig där i min hemby. Jag var klädd i tidstypiska kläder för bokens handling, 1930-1940-tal. Jag hade sådana farhågor inför detta boksläpp. Ingen kommer att komma, var den första farhågan. Den andra farhågan var: OM nu någon ändå kommer, så kommer ingen vara intresserad av att köpa boken. Men, vet ni, jag hade fel. Det kom massor av folk. och många köpte boken. och många tyckte om den. Bilden är tagen av Torbjörn Hedmark.

Hösten 2015 släpptes min tredje bok “Du ritar i sanden.” Då hade jag boksläppet i Gamla kyrkan i Östersund. Också denna gång hade jag finaste Astrid med mig som jag hade glädjen att få musicera med under kvällen. Åh! Vilken kväll! Så många som kom och så många som ville köpa min bok. Vilken känsla! Och vad skulle jag ha gjort utan min kära vän Gabrielle som skötte markservicen? Grejade med mingelfikat, körde iväg för att hämta en mikrofon när den befintliga krånglade. Vad vore livet utan sådana vänner?
Bilden är tagen av en annan vän; Eva Grelsson. Jag ser väldigt lycklig ut. Det var jag också.
Livet

En fin lördag

Tidig morgon med tidning och kaffekopp och levande ljus på bordet. Det är så skönt när dagen får börja i lugn, tystnad och stillhet. Sedan vaknade familjen, och kompis som bott över, och jag stekte amerikanska pannkakor som vi åt tillsammans.

Sedan drog jag på mig skidorna och gav mig av. Just nu är det så mycket snö att jag kan åka skidor ända från dörren. Ljuvligt, underbart, härligt i spåren denna morgon med snötyngda granar på ömse sidor om mig.

När jag kom hem var det dags att göra sig i ordning för arbete. Och vilket arbete! Jag for upp till Copperhill där en vigsel skulle äga rum. I loungen på våning fem vigde jag ett lyckligt par medan deras små barn tumlade omkring vid våra fötter.

Hem igen och dags att förbereda middag. Fina vänner kom hem till oss och vi åt och pratade i flera timmar. En fin lördag. Nu ska jag sova.